NSPR 1 : Ryggmärgen

Question 1

vilka tre matrial/områden är ryggmärgen uppbygg av?

Answer 1

Tre material i märgen
Ryggmärgen är uppbygg av olika delar – vilka är:

• Vit substans – med axoner som leder nervimpulserna
• Grå substans – vilka är nervcellskroppar och synaps sker här
• Canalis centalis – hr finns vätska som fungera stöddämpade.

Question 2

Fyra nivåer av märg

Answer 2

1. Cervikal – högst upp och har mest vit substans. C1-C8
2. Thorakal – vid thoracs vid T1-T12.
3. Lumbal – vid ryggslutet vid L1-L5-
4. Sacralt – vid svansen, S1-S5. Nästan bara grå substans.

Question 3

vad är laminae?

Answer 3

Laminae
Den grå substansen som ser ut som en fjäril kan sedan delas upp i olika zoner – detta:

• Anatomiskt med:
  
  • Dorsalhorn – där senorik kopplas
  • Intermediärzon – där motorik går
  • Ventralhorn – hit går mest motorik
• Laminae – vilket är en skala på 1-9 i märgen där:
  
  • 1-2 har hand om smärta
  • 3-5 om beröring

Question 4

vad är en spinalnerv? vilken rot utgår av ifrån?

Answer 4

Ifrån dorsalhornet och ventralhornet går det två röter ut, vilka tillsammans kallas för spinalnerven. Sammanlagt har vi 31 par av dem.

Vad går från vilken rot?

• Via dostalroten går sensorik
• Via ventralroten går motorik

Question 5

vad är dorsalrotganilon?

Answer 5

Vad är dorsalrotsganlion?
När nerver kommer med dorsalroten till dorsalhonret så går de via dorsalrotsganlgion, vilket innehåller cellkroppar från de pseudopilär nervkropparna med senorisk infromation.

Grenar ut från spinalnerven:

• Dorsal gren posterior – vilka går till nerver i ryggens djupa musklartur
• Ventral gren anterior – går till restan av kroppen
• Även till truncus sympaticus vilket kopplar dem till de sympatiska systmet.

Question 6

vad är dermatom / myotom? koppla till reflexer?

Answer 6

Vad innervera nerverna?

• Till Dermatom – vilket är en area av huden som försörjs av en viss spinalnerv sensoriskt.
• Till Myotom – vilket är en grupp muskler som försörjs av en viss spinalnerv motoriskt

Question 7

vad är meningerna?

vilka finns?

Answer 7

Meningerna skyddar hjärnan, bildar en stödjestruktur och kapslar in vätskefyllda hålrum – ordningen:

1. Dura mater
2. Arachnoidea
3. Pia mater

Dura mater
Tjock och hård och har två lager kring hjärnan.

• Det periosteala
• Det meningeala

Det periosteala lagret sitter hårt förankrat i periostiet. Endast det inre lagret omsluter ryggmärgen. Det inre lagret bildar på flera ställen veck i hjärnan.

Arachnoidea
Mellanlagret mellan duran och pia mater. Har spindellika processer som sträcker sig in i pia mater (trabekulärt nätverk), därav namnet. I detta nätverk ligger subarachnoidalrummet med CSF. Här finns även kärl, bland annat de stora kärl som förser hjärnan med blod. Detta gör att subarachnoidala blödningar är vanliga efter trauma.

Pia Mater
Tunn hinna som ligger direkt utanpå̊ hjärnvävnaden.

Question 8

vad är falx och tentorium?

Answer 8

Falx cerebri. Ligger i fissura longitudinalis cerebri och separe- rar hemisfärerna. Det är den största durala infällningen.

Tentorium cerebelli. Skiljer occipitalloben från cerebellum. Sitter ihop med och hålls upp av falx cerebri som ett tält (ten- torium). Näst största durala infällningen

Question 9

vad är likvor?

Answer 9

CSF produceras av en modifierad vaskulär struktur i pia mater, kallad plexus choroideus. Detta finns i varje ventrikel - längs inre kurvaturen på lateralventriklarna, i taket på tredje ventrikeln, och på dorsala väggen av fjärde ventrikeln. Normalt har vi ca 140 ml CSF. Eftersom det produceras ca 500 ml/dag byts CSF ut flera gånger per dag.

CSF rinner genom ventrikelsystemet och flyter in i subarach- noidala rummet genom perforationer i fjärde ventrikelns tunna täcke. Senare passerar det genom speciella strukturer, arachnoidala villi/granulationer, längs den dorsala mittlin- jen i storhjärnan, och återförs till den venösa cirkulationen. Ventriklarnas existens kommer av de öppna ytorna/lumen i neuralröret.

Question 10

vad är ventriklarna för något?

Answer 10

De laterala ventriklarna (ventriculus lateralis) är störst. De ses bäst i frontala sektioner. Är C-formade pga att de cer- ebrala hemisfärerna inte växer lika under embryots utveck- ling. Den laterala ventrikeln kan delas in i fyra delar efter vilken lob den ligger i.

Från de laterala ventriklarna flyter CSF genom foramen Monro (foramina interventriculare) in i den tredje ventikeln (ventriculus tertius), som ligger inklämd mellan de två hal- vorna av diencephalon.

Därifrån flyter CSF vidare via den cerebrala akvedukten (aqueductus mesencephali) genom mellanhjärnan till fjärde ventrikeln (ventriculus quartus) som ligger dorsalt pons och medulla oblongata. Från fjärde ventrikeln går tre utgångar till subarachnoidalrummet: en medial (foramen of Magendi) och två laterala (foramen of Luschka). Dessutom finns en öppning till canalis centralis.

I subarachnoidalrummet finns ett antal cisterner som är vidgningar av rummet där likvor ansamlas. Cisternerna namnges efter de strukturer som omger dem. Den mesta av likvorn flödar in i cisterna interpendicularis (mellan peduncu- li cerebri) och cisterna vena magna cerebri (vid vena magna cerebri).

Det mesta av avflödet av likvor sker via granulationes arach- noideae ut i sinus sagittalis superior. Granulationerna är en liten bit av arachnoidea som sticker genom dura materns meningeala lager så att likvorn kan rinna ut i mellanrummet mellan dura materns periosteala och meningeala lager.

Question 11

vilka plexa finns som utgår från ryggmärgen?

Answer 11

Question 12

blodförning ryggmärgen

Answer 12