NSPR 1 : Exteroception & Proprioception

Question 1

skillnad mellan extreo och intreoception?

vad är extro för något

var i hjärnan finns det?

Answer 1

Först är det viktigt att förstå skillnaden mellan Exeroception och Interoceptopn – de är:

• Exteroception: Det sinne vi använder för att känna omgivningen, fr.a. beröring
• Interoception: Det sinne som känner av hur kroppen mår. Smärta, temperatur, klåda etc

Men nu över till exteriception…

Vad är det för något?

Det är det sinne vi använder för att känna omgivningen

• Så som beröring eller känsel när vi letar efter något med handen i en låda

Var i hjärnan finns det?

Exterception behandlas i gyrus postcentralis i kortex (vilket finns i parietalloben)

Question 2

vilka sensoriska receptorer finns det?

Answer 2

1. Ruffinis korpuskel: En långsamt anpassad (dvs vänjer sig inte utan skickar konstant stimuli och inte bara vid förändring) mekanoreceptor som svarar på tryck och sträckning. Ligger i dermis.
2. Hårrotsplexa: Finns endast i hud med hår då fria nervändar omsluter hårroten. Är snabbt anpassad (motsvarar Meissner som finns i hårlös hud). Svarar på att håret rör sig.
3. Pacinian korpuskel/Vater pascini: Lamellerad i djupa dermis. Svarar på tryck och vibration med hög frekvens.
4. Merkels disk: Merkelceller i epidermis har synaptisk kontakt till en axonkollateral, Merkels disk. Denna är ytlig och långsamt anpassad. Riktigt av på händer (speciellt fingertoppar), läppar och yttre könsorgan.
5. Meissners korpuskel: Finns endast i hårlös hud i dermis papiller. Kan innehålla axonkollateraler från olika nerver, även om detta inte är så vanligt. Är snabbt anpassad och svarar på lågfrekvens vibration.

Dessa sensoriska axon är av A-β-typ och kommer att gå ipsilateralt i den dorsala funnikeln för att överkorsa i förlängda märgen.

De som ligger djupt, alltså i dermis, kommer att ha ett
större receptorområde än
de som ligger ytligt som har
ett litet receptorområde. De
ytliga bidrar till två- punktsdiskriminering, dvs förmågan att skilja två
närliggande punkter från varandra.

Question 3

hur sker singalen från axonen perifert till baksträngraan?

Answer 3

Hela detta händelselopp är viktigt för att beskriva beröring. Det är tack vare detta vi kan stoppa ner handen i fickan och hitta rätt nycklar per känsel.

1. I periferin finns tjocka myeliniserade axoner (alfa-beta-fiber) som bär iväg siganler ifrån lågtrösklade mekanoreceptorer
   
   1. Mekanoreceptorer är Merkel, meissner, pacini, ruffini
   2. Med lågtröselaktivering menas det att de har en låg tröskel som behövs överstigas gör aktivering. Exempel så behöver man bara nya löst för att känna smärta.
   3. Kommer in via lamina 3-5.
2. Den detaljerade känsel kommer överkorsa och sen gå rakt upp (till VPL) utan att gå igenom baksträngarnaskärnor
3. De andra signalerna går sidan vidare via det sk. Baksträngarna (utan att synaps sker)
   
   1. Det finns två olika och de är
      
      1. Fasciculus gracilis
      2. Fasciculus cuneatus

Question 4

hur går sensorik från baksträngaran till somatosensorisk cortex?

Answer 4

1. Singalerna går sedan via till baksträngsKärnorna
   
   1. Här sker första synapsen, alltså omkoppling till ny nervcell
      
      1. Denna nervcell svänger över till andra sidan (till andra dorsla columnen)
   2. Här finns det även två stycken kärnor
      
      1. Nucleus gracilis (mest mediala)
      2. Nucleus cuneatus (mest laterala)
2. Nervfiberna går sedan vidare genom mediala lemnisken till talamus
3. I Talamus så kommer fiberna till kärnan som heter VPL
   
   1. Står för ventral-posteriort-lateralt
   2. Alla känor i talamus heter som de ligger
4. I denna kärnan så sker omkoppling och fiberna leds till framförallt S1, vilket betyder Primära Somatosensorisk cortex
   
   1. Finns även S2

Question 5

hur går fiberna i hjärnan ingeom de oliak arean delar som gör att vi uppfattar känslan.

Answer 5

• Fiberna går ifrån thalmus till hjärnbarken
• Mer specifikt är det till Primära Somatosensoriska kortex de går
  
  • Det finns även ett S2, sekundära
• Vi kan sedan dela in S1 i 4 olika delar som syns om vi tar ett snitt igenom den. De sköter olika inputs.
• I andra delar av hjärnan finns det area 4,5,7

Area 3a

• Hit går framförallt muselfferenter (proprioceptorer)
• Så som Muskesplar och Golgi senorgan

Area 3b

• Hit går lågtröskliga hudaffernter

Area 1 och 2

• Singaler ifrån 3a och 3b kommer hit och tolkas
• 1 verkar har betydelse för att känna om en yta är slät eller skrovlig
• 2 verkar ha betydelse för storlek och form

Area 5

• Mest för mer bearbetning

S2

• Är mycket kopplat till S1 men även resten av kroppen

I S1 finns även en Somatotopi karta över alla kroppsdelar. Med andra ord så har näsan sin känsel på en viss plats i S1 och läpparna har en annan. De har även olika stora plats, eftersom vi har olika mycket känsel i olika delar av kroppen. Dessa brukar avbildas med en liten gubbe, Homunculus, som har stora läppar, öron och händer för där har vi mest känsel.

Question 6

vad är proprioception?

Answer 6

Behövs för justering av rörelser och är därför viktigt att det sker snabbttjocka nervfiber används och regleringen på ryggmärgsnivå. Muskelspole, golgi-senorgan, sträckreceptorer i ledkapseln och indirekt från annan sensorik, ex sträckning av huden över en led ger oss uppfattning av hur vi befinner oss.

Viktigt för att man ska kunna använda ”lagom” mycket muskler, ex hålla ett ägg utan att varken krossa eller tappa det.

Question 7

vad är msukel-spole och golgi-senorgan?

Answer 7

Muskelspole: Nervändar runt intrafusala muskelfibrer känner av muskelns längd. Två typer av fibrer som känner av statiskt/längden (långsamt anpassadskickar alltid signaler) eller dynamiskt/förändring av längden (snabbt anpassadendast signaler om en förändring sker). Primär-afferent muskelspole: A-alfa-fiber med både statisk och dynamisk information. Sekundär-afferent muskelspole: A-beta-fiber med endast statisk information.

De intrafusala fibrerna styrs av gamma-motorneuron vilka avgör känsligheten. Vid precisions- och balansrörelser är det bra att öka känsligheten.
Kan initiera en sträckreflex om muskeln sträcks mycket och snabbt.

Golgi-senorgan: Känner av tensionen i/kraften på senan och är en lågtrösklad mekanoreceptor. Om muskeln kontraherar utan att längden förändras känner inte muskelspolen av detta, men då spänningen i senan ökar känner senorganet av det.
Kan initiera en senreflex om spänningen är hög för att förhindra att senan går av.

Question 8

hur kopplar bena och armar till S2?

Answer 8

För ben

1. Axonen går via Sacrala spinal cord upp och kopplas om i Nucleus dorsalis
2. Ifrån Nucleus Dorsalis så kommer nervfiberna bilda banan Tractus Spinocerebellaris dorsalis som går upp till lillhjärnan, cerebellum
3. Kommer sedan gå även via Z-kärnan vid Nuclueus gracillis och sen till VPL och sedan till Area 3a i S1

För armarna

Sker i princip som den normala vägen till VPL som vi gick med introception. Går även till lillhjärnan

1. Signalerna går in via axon till till Cervikala ryggmärgen och kopplas om. De går vidare två ställen
   
   1. Nucleus cuneatus accessorius som sedan går till lillhjärnan
   2. Även till nucleus cuneatus som går till VPL
2. Singalerna till VPL kommer sedan gå till 3a

I area 3a känner vi av var våra ben och armar befinner oss i rymden. Alla dessa signaler snabba för att vi snabbt ska kunna reagera.