NSPR 5 : Hörsel Flashcards
vad är ytterörat?
Auricula - öronmusslan
- Ytteröra på latin
- Består av först ett lager hud
- Kubiskt stratiferat epitel som skyddar
- Under finns det Elastiskt brosk, vilket inte finns på så många ställen i kroppen
- Innerveras av CN 5
(yttre ringen heter Helix och ringen innan heter antihelix)
Meatus acusticus extternus – hörselgången
- Själva hörselgågen, alltså de hål i skalbenet som örat ”fäster över”
- Är en bening kanal med epitel på insidan
- I knalen finns det Ceruminus gland, öronvax körtel
- Den produserar öronvax, Cerumen, som skyddar örat emot bland anant insekter
Membrana Tympanica – trumhinnan
- Kan ses som skiljevägen mellan ytter och mellan-örat
- Funktion att att vibrera vid ljud och sprida vibrationen vidare till mellaörat
- Delas upp i två delar:
- Pars Flaccida
- Lös bindväv
- Pars Tensa
- Stram och oregelbunden bindväv
- Om man rensar öronen kan man trycka sönder den och då faller trycket i örat
- Pars Flaccida
Vad ser man när man kollar in i örat?
Kollar man rakt in i örat så kommer man se följade delar:
- Pars Tensa och Pars Flaccida
- Även Malleus, vilket är ett ben i mellanörat
- Muskeln Tensor Tympani som fäster på Malleus
- CN V3 inervering
- Drar Malleus medialt vilket gör att när vi äter så hör i inte alla tuggljuden så högt som de annrs skulle varit
vad är mellanörat? vilka muskler och nerver finns här?
Här finns tre små ben - hammare (malleus), städ (icus) och stigbygeln (stapes). Hammaren har en brosk- process som sitter samman med trumhinnan. Mellanörat
är en komplex kavitet med kommunicerande hålrum. Det omges av “bentuban”. På mellanörats övre bakre del finns ovala fönstret.
Hammaren, städet och stigbygeln ledar mot varandra i en sammanhängande kedja som står för den mekaniska över- föringen av ljud från trumhinnan till innerörat. Stabiliseras av många små ligament. Två muskler fäster på benen - m. stapedius som innerveras av CN VII och fäster på stigbygeln, samt m. tensor tympani som innerveras av CN V och fäster på hammaren. Musklerna hindrar trumhinnans respektive stigbygelns rörelser mot ovala fönstret och reducerar mängden ljud in till de fina strukturerna i mellan- och innerörat.
Mellanörats funktion är att konvertera ljudvågor i luften till vågor i vätskan i innerörat. Om luftens ljudvågor skulle gå direkt till ovala fönstret skulle bara ca 3% gå in i innerörat.
hur jämnas tryck ut i örat?
Det är viktigt att jämna ut trycket mellan örat och atomosvären. Detta kan i mellanörat ske på tre olika sätt – vilka är:
- Luft ifrån mellanörat kan åka igenom Tuba Auditiva till näsan
- Muskeln Salpingophaarynegeus i näsan (som inerveras av Vagus) kan påvrekar Tuba Auditiva så trycket jämnas ut
- Luft kan åka in i mellanörat ifrån Mastoid Sinus
- Infektion här kan trycka på närliggande struktur så som Formane Jungulare è vilket gör att CN 9,10 och 11 påverkas.
vad finns i inneörat?
Man kan dela upp innerörat i tre störe delar, vilka är:
- Vestibulum
- Cochlea
- Canlis semicirucularis
Chochlea – Hörselsäckan
Består av tre vätskefyllda gångar
- Scala Vestibuli
- Här leds ljudet in ifrån det ovala fönstret
- Innerhåller Perilympha, vilket skapar ett ”yttermembran för kanlen”
- Scala Media
- Består av endolymph vilket är rikt på K+
- Skapar själva kanlen, Cochlear duct
- Scala Tympani
- Är emot Runda fönstret och förhindrar spridning av ljud
- Gjort av perilympha è blidar uttre membranet för kanlen
Mellan gångarna sitter basilarmembrenet där hörselhår sitter. Ljudvågor rör håren som ät utformade efter oliak frekvens è leder till retningar på olika platser som gör olika nervimupser. Även amplitud (frekvens) dektekteras här.
Ljud leds ifrån stigbyglen till hörselsnäckans gångar via Ovala fönstret.
Platsen i mitten av snäckan där Vestibuli och Tympani möts heter Helicotrema
Nerv
Den nervern som går hit är nervus cochlearis ifrån CN 8.
Vestibulum
Består av två delar, vilka är:
- Utriculus
- Har endolymph och är den större av de två
- Saccus
- Har och endolymph
De båda har hårceller på sig som bildar en struktur som heter Macula, vilken påverkar balansen i olika riktignar så som sidorböjningar, fram och båkot, samt även då vi faller.
Nerv
Nervus vestibularis som kommer ifrån CN 8.
Canlis semicirucularis – båggångarna
Har tre gångar med likande uppbyggnad men de går olika, de är:
- Posterior
- Lateral
- Anteriort
Deras uppbyggnad är Perilympgh vävnad och inne i dem finns det semicirularis duct. Det ställe där gångarna går i kontakt med vestibulm heter Ampulla – vilket har en speciell struktur med hårceller som täkes a Capula, vilket gör Crista ampullaris vilken är viktig för balns vid rotation av huvudet.
hur rör sig ljud från omvärden till nervplexa-starten?
Sammanfattningsvis så rör sig ljudet följande:
- Ljudet tar sig in i ytterörat
- Ljudet färdas sedan via hörselgången till trumhinnan
- När ljudet sedan träffar trumhinnan kommer trumhinnan att börja röra sig i takt med ljudvågen
- Dessa vibrationer fortleds sedan genom benen i mellanörat: malleus (hammaren) → incus (städet) → fram till stapes (stigbygeln)
- Mekanisk svängning med frekvensberoende förstärkning i stapes övergår till vätskesvängningar vid ovala fönstret
- Tryckförändringarna ger upphov till en vandrande våg genom snäckan
Vätskan går åt olika håll
- Vätskan som fyller innerörat kallas perilymfa
- Denna vätska rinner ut i det runda fönstret
- Det vill säga att det rör sig mot andra hållet jämfört med stapes
- När stigbygeln trycker på det ovala fönstret måste något annat åka ut genom det runda fönstret
- Om det runda fönstret blockeras kommer vi att få en hörselnedsättning
- När ljudvågorna fortplantar sig in i hörselsnäckan sätts basilarmembranet i rörelse
- Detta går sedan förbi tectorialmembranet
- I kortiska organet omvandlas via hårcellerna mekanisk energi till nervpotentialer
hur sker hörsel?
Cortis organ
Cortis organ (organum spirale) är coclearkanalens sensoriska organ. Det sitter på basilarmembranet och har hårceller som är sensoriska receptorer för ljudstimuli. Organet finns i hela cochelarkanalen. Det finns ca 3 500 hårceller/öra och dessa sitter på rad.
Det finns två typer av hårceller, yttre och inre. Båda typerna har ca 100 stereocilia och ett kinocilium på sin apikala yta. Stereocilia är kortare än kinocilium.
De yttre hårcellernas stereocilias toppar ligger i det tektoria- la membranet ovanför hårcellerna. Det består av mukopoly- sackarider i en kollagenmix. Rörelse av basilarmembranet relativt tektorialmembranet ger en förflyttning av cilia som gör att en afferent signal genereras. Yttre hårceller förstärker ljudsignaler. Finns ca 12 500 st/öra.
Inre hårceller är inte fästa vid tektorialmembranet, utan rörelse av deras sterocilia uppstår genom rörelse i endolym- fan.
Mellan stereocilierna finns “tip links”. När basilarmembranet flyttas öppnas kanaler så att K+ kommer in och neutotrans- mittorer utsöndras.
Två typer av stödepitelceller håller hårcellerna på plats - fa- langealceller och pillarceller. Yttre falangealceller omringar basen av de yttre hårcellerna och nervterminalerna associ- erade till dessa. Cellerna har en falangprocess som blir platt nära hårcellens apikala sida och bildar där tight junctions med närliggande hårceller och andra falangplattor. Inre falangceller omger sina hårceller helt och har inga process- er. Även pillarceller bildar tight junctions. Nätverket av tight junctions isolerar hårcellernas kroppar från scala medias endolymfa.
Spiral (cochlar)ganglion i spiralkanalen i modiolus innehåller bipolära neuron, vars perifera processer innerverar hårcel- lerna; de bildar de postsynaptiska afferenta terminalerna vid hårcellens bas. De centrala processerna för de bipolära cellerna i spiralganglion bildar cochleardelen av CN VIII. De yttre hårcellerna mottar efferenta fibrer från nucleus olivaris superior, genom vilket CNS kan styra ljudimpulser direkt på rec-nivå.
Ljudkonduktion
Ljudvågor får trumhinnan att röra sig, vilket får stigbygeln att slå mot det ovala fönstret. Perilymfan är ickekompressibel och scala tympani och vestibuli är slutna system, vilket gör att oscilierande rörelser mot ovala fönstret ger tryckvågor i perilymfan. Dessa resulterar i vibration av basilarmembranet.
Uppåttryck av basilarmembranet leder till lateral förflyttning av stereocilia. Förflyttning lateralt ger influx av K+ genom membranet. Hårcellen depolariseras och Ca2+ strömmar in genom spänningsaktiverade Ca-kanaler i membranet. Influx av Ca2+ triggar utsöndringen av transmittorsusbstans (troligen glutamat) som i sin tur ger upphov till en ap i den afferenta nervterminalen vid hårcellens bas.
Nedåttryck av basilarmembranet ger medial förflyttning, vilket hyperpolariserar hårcellen. Detta involverar öppnandet av spänningsaktiverade K+-kanaler och efflux av K+.
Cochlea är frekvensfördelad, s k tonotopi. Ljusa, höga frekvenser tas om hand i snäckans bas, medan låga frekven- ser går till snäckans apex (“travelling wave”). Finns även en aktiv del i hårcellerna som är känslig för olika frekvenser.
vad är den central auditoriska vägen koppling till primära auditoriska cortex.
Ljudet som uppfattas i hårcellerna i örat kommer gå vidare via hörselnerven och sen
- Typ 1 neuron ifrån spital ganlionet går via CN VIII till hjärnstammen
- Här koppas de först om i nucleus cochlearis för att sedan åka vidare
- De åker vidare och kopplas om i Övre oliven (mediala) för att sedan gå upp till mesencephalon
- I mesencephalon så kopplar den om i Colliculus inferior
- Går sedan till Thalamus för att sedan gå till Primära hörselkortex.
Beskriv normalhörseln från ytteröra till hörselcortex, systematiskt med platser och vad som sker med ljudets energi.
Ljudet går enl ytteröra - hörselgång – trumhinna – hörselben – ovala fönstret. Mekanisk svängning med frekvensberoende förstärkning. Över- gång till vätskesvängningar vid ovala fönstret, förbi basilarmembranet, förbi tectorialmembranet. Här i Cortiska organet omvandlas via hårcellerna mekanisk energi till nervpotentialer. Neurala stationerna är sedan Scarpas ganglion – cochleariskärnorna – (delvis sidokorsande banor) – oliva superior – colliculus (fyrhögsplattan) – mediala knäkroppen - hörselcortex.
varför tapppar man ofta hörsel på konstanerna?
Snäckan består som tidigare nämt av tre lager som är ihop tillammans rullas ihop till en snäckformad struktur. Skulle man rulla ut slingan så skulle de se ut som på bilden.
- Mest lateralt skulle ovala fönstret stit som igenom stigbyglen skickar in vibrationen till Scala Vestibuli
- Efter Ovala fönsret så kommer ”basen” på de utdragna snäckans membran, Membrana Basilaris
- På denna bas finns det fiber som är korta och hårda
- Dessa svarar bra på höga frekvenser
- Längre medialt på det upprullade membranet så hittar vi apex.
- Har finns det långa och slöa fiber vilka svar bra på låga frekvenser.
- Detta kallas för platsprincipen
Vokaler har låga frekvenser och konsonanter har höga
(vi tappar ofta hörsel på höga toner)
Kallas för talområdet
