NSPR 3: Beroende Flashcards
vad är droger? vilka hör hit? varför känns det bra sen dåligt?
Psykoaktiva droger är substanser som kan påverka hjärnans funktion. Hit hör psykofarmaka, rusmedel, narkotiska medel, och centralstimulerande medel.
Vad är droger?
Beroendeframkallande droger är sådana som stimulerar det dopaminerna mesolimbiska systemet, som framkallar belöningskänslor.
Varför känns det bra och sen dåligt?
Självadministering av alkohol eller andra droger ökar dopaminfrisättningen i hjärnans belöningssystem vilket ger en känsla av välbehag. Upprepat intag bygger om belöningssystemen vilket leder till en ond spiral där man istället behöver ta drogen bara för att slippa obehag och kunna må ”normalt”.
def av beroende
missbruk
tolerans
abstienes
Definition beroende:
- Överdrivet begär för drogen – inte sällan bekostnad av annat
- Kontrollförlust – att man t.ex. inte kan sluta trots försök
- Försatt intag trots allvarliga negativa konsekvenser och oftast vetskapen om dem
Missbruk
Skillnaden mellan bruk och missbruk handlar ej om mängd konsumtion utan om bruket orsakar problem, skador eller innebär att ta farliga risker.
Tolerans
Ett ämne kan ge minskad farmakologisk verkan om det intas upprepade gånger. Är egentligen minst 50% ökning av intag för bibehållande effekt. Kan vara nedbrytande enzym om ökar eller receptorer som regleras.
Abstinens
Ny homeostatisk jämvikt inställt sig som förutsätter närvaro av substansen - och leder till bristsymtom (obehag) när substansen inte finns i systemet.
epdimilogi, symtom och utredning beroende
Epidemiologi
Kliniska konsekvenser står för 9% av globala sjukdomsbördan – och här står alkohol och tobak för största delen.
Detta ser olika ut för olika droger, men man kan säga:
- 17% har alkholkonsumtions-risk
- Ca 3% använder cannabis under senaste året. Mest män
- Olika beroende påverkan på olika droger, där 5-20% utvecklar beroende – men mer för t.ex. tobak och heroin.
Symtom
Mer symtom under varje drog sedan, men man kan enkelt säga:
- Opiodier ger stillsam eufori och smärtstillande
- Alkohol är först stämningshöjande och sedan sederande (dämpade)
- Centralstumuantia ger eufori och hög energi
Utredning
Anamnes – fråga rakt och direkt.
Status – kolla efter stickmärken och pupillstorlek mm
Urin och blodprov – kollar efter olika substanser i blod och urin
kriterier behadnling
För beroende enligt DSM-IV krävs att 3 eller fler av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod.
- Tolerans: behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt.
- Abstinens: abstinensbesvär när bruket upphör.
- Kontrollförlust: intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs.
- Upprepade vita perioder: varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska/stoppa intaget.
- Sociala funktionsmått (1): betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika.
- Sociala funktionsmått (2): sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas.
- Fortsatt användning trots kända skadeverkningar.
behadnling och tvångsvård beroende
Viktigt
När man ska behandla ett beroende är det viktigt att förstå två saker:
- Att förstå att de brukare som använder droger trots vetskap om negativa konsekvenser (så kallat ”kompulsivt drogbruk”) inte kan övertalas med att prata om statistik eller etik.
- Det finns egen effektiv behadnling med de vi har är bättre en inget.
Vad används idag?
- Subsitutionsbehadnling, så som nikotinplåster, vilka ej tas upp lika snabbt och håller en jämn lägre nivå.
- Opioidreceptor-antagonister mot t.ex. alkohol
- Samtalsterapi
- Besodiazepin mot alkoholabstinens (vilket kan faktiskt vara dödligt)
Återfall
Ca 65% som försöker avsluta sitt drogberoende återfallet inom ett år. Detta är ganska likt oavsett vilken drog det är (heroin, rökning och alkohol).
Vad triggar återfallen?
- Om man tar en liten dos av drogen och får upp suget för mer
- Om man ser drogen
- Om är i miljön där man tog drogen eller i samma gäng
- Stressade situationer där PFC minskar. Detta gör att patienter med PTSD patienter har stort beroende, främst av alkohol.
Tvångsvård
En huvudregel i svensk vård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke. I vissa fall görs undantag och detta sker inom LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Förutsättningar för LPT är:
- Lider av en allvarlig psykisk störning (störd realitetsprövning eller hög suicidrisk t.ex. psykoser, svåra personlighetsstörningar, maniska skov, djupa depressioner).
- Behov av psykiatriskt heldygnsvård på sjukhus (”slutenvård”).
- Här bör även räknas in ifall patienten är en fara för andra.
- Patienten motsätter sig erbjuden vård (eller anledning att anta att vården inte kan ges med samtycke).
riskfaktoer vid beroend?
de tre sysmten som patologi bygger på?
Risker
Spelar personerna roll?
Det är långt ifrån alla som blir beroende av en drog – t.ex. så är det 25% av heroin och 15% av cannabisanvändare som blir beroende – detta gör att de måste bero på individerna.
Avgörande faktorer för individen:
- Ärftlighet – i tvillingstudier ser man koppling mellan ärftlighet och beroende, främst på kokain och opioder.
-
Miljön – där shared (vilken är den hela familjen delar), men främst ”non-shared” (den man själv upplever) spelar stor roll. Här spelar t.ex. dessa stor roll:
- Stress
- Livstrauman
- Tillgänglighet till beroende
- Impulskontroll – mer om det senare
- D2-receptorn – mer om det senare
Vadå 3 system?
För att enkelt förstå patofysiologin kan man dela upp det i 3 delar:
- Approach – vilket handlar om att drogen kapar hjärnas belöningssystem
- Aversion – vilket handlar om att patienten sedan tar droger för att undgå att må dåligt
- Thinking ahead – handlar om impulskontroll och beslutsfattande
vad är approach?
vilka sytem påverkans
hur påverkas de
vilka droger är med?
Vad är det?
Approach handlar om att droger påverkar vårt belöningssystem kraftigare än vad vårt egna system skulle kunna göra. Kallas positiv förstärkning och kan ses vid t.ex. binge drinking.
Vad gör drogerna och dess dos?
Man ser att mer dopaminfrisättning ger större eufori – vilket är de vi är ute efter.
Vilket system påverkas?
De beroendeframkallande substanser påverka alla mesolimbiska dopaminsystemet – vilket består av ventrala tegmentum (VTA), nucleus accumbens (NAc) och prefrontala cortex (PFC) – och ökar koncentrationen dopamin i den synaptiska klyftan.
Tre sätt att påverka på
Vi kan påverka detta positiv via tre olika sätt:
- Stimulera NAc direkt
- Stimmulera DA-neuron i VTA som stimulera NAc
- Hämma GABA-interneuron som normalt hämmar DA-neuron (nu fyrar DA-neuron fritt)
Hur påverkaolika droger här? (mer om dessa senare)
- Opioider hämmar GABA-neuron i VTA som då inte kan hämma DA-neuron som stim. NAc.
- Alkohol ökar frisättning av endogena opioider och stimulerar GABAa och hämmar NMDA på GABA-interneuron.
- Centralstimulantia (kokain, amfetamin) - ökar dopamin från DA-neuron i VTA till NAc.
- Nikotin binder niktotinerg ACh-receptor på DA-neuron i VTA och ökar stimulering. Ökar även stimulering av glutamat-neuron som stimulerar DA-neuron.
vad gör D2-receptorn vid beroende?
vad pvåerkar hasighet?
Vadå D2-receptor?
Alla blir inte beroende – och detta tror man beror även på DA-D2-receptorn och dess densitet. Man har sett att låga nivåer ger en mer intensiv eufori – och dessa person är då mer belägna att åter ta drogen och där med större chans för beroende.
Kopplat till social status
Man har sett att de långt ner i hirakin socialt får få normla stimuli av dopaminsystmet och har där med låga nivåer DA-D2-receptorer. Dessa har därföre mer belägna att bli beroende än de högre upp i heriakin.
Ond cirkel av detta är drogerna själva nedreglerar D2-receptorn och man bli då mer beroende och tar mer och där med nedregler mer.
Hur snabbt drogen kommer påverkar också
T.ex. så kommer godis komma till hjärnan snabbare än grov bröd – och ger därför större eufori. Detta andvänds då beroende LM ges oralt istället för IV för att då långsammare effekt.
vad är aversion?
Vad är det?
Är när en drogbrukare går från längtan till eufori till längtan till att komma bort från plågan.
Tolerans bildas
Då en som tar droger tar dem kontineruligt så kommer den behöva ta större doser för att få samma effekt. Detta gör att tolerans har bildas – antigen via mer enzym eller reglering av receptorer.
Kompensation är nyckeln här
Man tar en drog och får stort eufori, detta är inte kroppen van vid och den försöker sätta in en motsatt effekt – en kompensation vilket ses som tolerans.
Absintens
När man sedan slutar ta drogen finns bara denna kompensation kvar och vi får då oftast motsatta symtom emot av själva drogen – så som vid heroin som:
- Vid intag ger: eufori, förstoppning och relaxation
- Vid abstinens ger dysfori, diarré och kramper.
Opponent process theory of affective dynamics
Är ett annat sätt att säga bromsen ökar – vilket beskrivs med toleransen. Vid beroende sker en anpassning då bromsen ökar vilket gör att euforiupplevelsen försvinner då drogen tas och efter drogeffekten försvinner så gör den starka bromsen att man mår sämre än man normalt gjorde tidigare utan droger è ”nedsatt grundstämning”.
Alltså mår vi sämre för varje gång vi tar drogen och måste ta droger för att komma upp i första normalstämning, och sedan ännu mer för att få samma rush som man en gång fick av dem.
Kopplat till hur ofta man tar
Detta förklara skillnaden mellan att t.ex. dricka då och då, jämfört med hela tiden. Där den som dricker hela tiden kommer få sänkt grundstämning.
vad är thinking ahead?
olika sorters impulsivitet?
anatomi i hjränan
en sjukdomar har svårt här
Alla utvecklar inte beroende – hur kommer det sig? Jo, det har med impulskontroll att göra.
Vad kontrollera impulserna?
Det är prefrontalcortex som är med och väger in konsekvenserna för vårt handlande i förhållande till lusten. Detta gör att vi kan ta beslut om impulsiva handlar.
Två olika sorters impulsivitet
- Action impulsivity - är oförmåga att inhibera impulsiva beteenderesponser
-
Waitning impulsivity – är då man väljer en liten belöning nu (t.ex. en öl), istället för en större belöning senare (t.ex. kunna vara med vänner).
- Samma som 4åriga godistestet
Vad är delay disconting?
Är ett mått på hur mycket en sak sjunker i värde om man får den långt fram i tiden. Ett högt värde betyder att en sak inte är attraktiv i framtiden.
- Barn och missbrukare brukar ha höga delay disconunting
Stress koppling
När vi blir stressade så kommer PFC att påverkas, vilket gör att impulskontrollerna blir svårare att kontrollera. Man måste därför väga in stress-hantering vid beroendebehadnling.
Kopplat till ADHD
Patienter med ADHD utvecklar sin hjärna fördröjt och frontallob utvecklas sist och de har där med en sämre impulskontroll – vilket gör att de är i riskgruppen för beroendesjukdomar
