NSPR 2 : Stroke kliniskt Flashcards
vad är en CVS, stokre och TIA? koppla till tid
Cerebrovaskulär sjukdom (CVS) är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, den vanligaste orsaken till neurologiskt funktionshinder hos vuxna, och den enskilt mest kostsamma somatiska sjukdomen inom slutenvården. CVS som definition inkluderar stroke, TIA, sinustrombos och asymtomatisk karotisstenos.
Ungefär 85% av alla stroke utgörs av hjärinfarkter, vanligen pga ateroskleros eller hjärtsjukdom. 10% är intracerebrala hematom. Resten utgörs av subarachnoidalblödningar och andra mer ovanliga CVS-former.
Kopplat till tid
En stroke är en snabbt påkommande fokal störning av hjärnans funktion med symtom som vara minst 24 h eller leder till döden, där orsaken inte uppenbarligen är annan än vaskulär.
epidmulogi och riskfakor till storke
Epidemiologi
- Var 17 minut drabbas någon i Sverige av stroke
- 30 000 insjuknar varje år, där ¾ för första gången
- Medelåldern är 75 år – och risken ökar sedan
- Vanligare hos män
- CVS står för 8% av dödsfallen i Sverige.
Riskfaktorer
De fyra viktigaste riskfaktorerna är:
- Hypertoni
- Förmaksflimmer
- Diabetes
- Rökning
hur delar man upp begreppet storke?
hur går de översikiligt till vid de tre vanligtste cvs?
def av tia
delas upp enligt bilden
Stroke är ett samlingsnamn för:
- Hjärninfarkt – vilket är ischemisk stroke och står för ca 80%
- Hjärnblödning – vilket är hemorragisk stroke och står för 20% av fallen
Stroke är alltså ett kliniskt begrepp för de symtom som uppkommer vid dessa hjärnskador
Hur går en enkel hjärtinfarkt till?
T.ex. en propp gör så blodkärl i hjärnan täpps till è ischemi till de celler kärlet försörjer è cellerna dör è nekros av hjärnan è bortfall av kroppsfunktioner som området försörjer så som tal och motorik mm.
Hjärncellerna som dör kan inte ersättas, vilket gör att vi får bestående skador
Vad är då en hjärnblödning?
Vid en hjärnblödning så dör endast de cellerna som ligger närmast blödning – inte av själva blodet, utan de tryck blodet gör på dem.
Vad är en TIA?
Är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över inom 24 timmar è och leder till inga bestående skador.
Kan bero på en liten propp som stundvis täpper igen ett cerebralt kärl. Detta är inte farligt – men en allvarlig varningssignal för framtida stroke – därför bör man söka vård direkt och behandla förebyggande.
TIA definition:
- Fokalneurolgiskt bortfallssymtom
- Orsakar en cikulationsrubbning i specifikt område i CNS
- Går över inom 24 timmar.
vilak 4 hematom finns?
4 sorters hematom
Det finns olika former av blödning i huvdet beroende på var vi befinner oss – de är:
- Intracerebralt hematom – vilket är i hjärnparenkymet
- Subarachnoidalblödning – vilket är blod ut i subarachnoidalrummet där likvor finns
- Epiduralhematom - en arteriell blödning mellan dura mater och skall- benets insida
- Subduralhematom - finns bara då extravasalt blod separerar arachnoidalmembranet från duran.
fad är facialispares? vilka olika finns?
Pares betyder nedsatt styrka i muskler, så detta är alltså påverkan på ansiktets muskler. Facialismusklen går från övre motoriska området för att sedan gå ner för överkosrning i Nucleus facialis som ligger i pons. Beroende på var skadan ligger så brukar man dela upp det i två olika former:
Central facialispares
Vilket är en skada innan pons (alltså i övre motorneuronet) och detta gör att man endast får bortfall på nedre halvan av motsatta sidan.
- ” nedsatt motorik i kontralaterala nedre ansiktshalva. Men bevarad pannmotorik pga bilateral innervering till pannans muskulatur”
Perifer facialispares
Här sitter skadan efter överkosning i pons, vilket gör att vi får en nedre motorneuron skada som ger muskelbortfall på hela sidan på samma sida.
- ”nedsatt motorik i hela ipsialteral ansikthalvan”
vad är kushingreflexen?
Vad är reflexen?
Den består av en triad av:
- Sjuknade puls
- Stigande blodtryck
- Oregelbunden andning
Varför är de så viktigt?
Det kommer sent i förloppet (efter kompensation inte fungera mer) och vi har fått inklämning mm è detta är då sista symtomen innan en patient dör – och man måste då akut ge behandling för att rädda patient.
Hur sker det?
- ICP ökar pga. propp/trauma mm
- ICP är nu större än trycket i de cerebrala artärerna è de trycker på dem och vi får cerebral ischemi.
- Hjärnan får inte tillräckligt med blod è sympatikus går igång och påverkar:
- Alfa-1-adrenerica è vasokonstrktion è BT ökar
- B1-receptor è puls ökar för tillfället
- Ökade BT påverkar baroreceptorer i arcus aorta è parasympatiskas slår på è påverkar M2-receptor i hjärat è puls sjunker
- De ökade BT tillsammans med ökat ICP kommer göra en inklämning och trycka på tonsilära områden i hjärnstammen è påverka så vi får oregelbunden andning.
rita en bild över de viktigaste kärlen och vilka områden i hjärnan de försöjer. koppla till funktion.
vad är hemipares?
Vad betyder Hemipares?
Muskelsvagning/mild förlamning i ena kroppshalvan.
aca - försöjer oh ger botrfall var?
ACA
Vad försörjer den?
Mediala ytor på frontalloben och lite paritalloberna.
Funktion
Försörjer de delar av sensoriska och motoriska kortex som har hand om benen
Vanligt med stroke här?
Endast ett mycket litet antal av stroke inträffar här
Bortfall
- Kontralaterla hemipares (muskelsvagning) i nedreextremitet
- Känselbortfall nedre extremitet kontralterlt.
- Beteende förändring med hypersuxualitet och minskat konsekvenstänk
- Vissa bebisreflexer kommer tillbaka, så som greppreflex.
mca -försöjer och ger bortfall var?
Vad försörjer den?
Stora delar av hjärnan, främst laterala hemisfärerna.
Funktion
Styr motorik och sensorik från midjan och uppåt.
Även capsula interna, balsala ganiliger och talcentrum med Wernices och Brocas
Vanligt med stroke här?
Vanligaste stället för hjärninfarkt eftersom MCA är den naturliga fortsättningen på a. carotis interna.
Bortfall
- Hemipares kontralateralt på överkroppen
- Central facialispares
- Känselbortfall kontralateralt överkropp
- Homonym hemianopsi (pga skada på synbanor bakom chiasma) kontralateralt.
- Skador i dominanta hemisfären ger:
- Afasi (språkfel) vid skada på Brocas och Wernickes
- Apraxi (kan ej göra viljemässiga rörelser)
- Icke dominant ger:
- Neglekt (ej intryck)
- Uppmärksamhetsstörningar
Ifrån ICA (som sedan blir MCA) så kan a. opthalmica gå av – vilken påverkar synen.
vad är PCA? ger bortfall hur?
Vad försörjer de?
Mediala occipitalloben och terporaloben, men även djupa strukuter så som hippocampus och thamalmus.
Funktion
Påverkar synkortex och även minne
Bortfall
- Kontralateral hemianopsi – vilket är förlust av syn i höger eller vänster synfält.
- Förvirring/påverkar minne pga. hippocampus
- Kontralateralt känselbortfall pga. thalamus
vad är PICA infarkt? bortfall?
PICA infarkt ger Wallenbergs syndrom
Vad gör den?
PICA är en förgrening av a. vertebralis och försörjer posteroinferiora cerebellum och nedre delen av medulla oblongata (där den försörjer viktiga nervbanor och viktiga kranialnervskärnor). Den försörjer alltså ett litet område med väldigt många och viktiga funktioner.
Symtom
- Nedsatt känsel ipislateralt i ansiktet
- Nedastt känsel kontralatralt kroppen
- Svalg och stämbandspares
- Horners syndrom ipsilaterat – vilket är hängade ögonlock och liten pupil
- Ipsilater koordinationstörning
- Yrsel + nystagmus
akut-test storke?
En enkel metod att undersöka om en person drabbats av en stroke. Visar på neurologiska symtom. 3 olika snabba tester:
A: Ansikte-Hängermungipan?
K: Kroppsdel - Lyfta armar i 10 sek?
U: Uttal - Upprepa en enkel mening?
(T: Tid - Varje sekund räknas, tveka aldrig, ring 112 direkt)
utredning och skolar för stroke?
Stroke karakteriseras av akut insjuknande i fokala neurologiska symptom. Diagnos ställs inte genom DT utan det är en klinisk diagnos där man kartlägger symptom och lokalisation, utesluter differentialdiagnoser och fastställer typ av stroke. DT görs för att verifiera. Dock kan man oftast inte se någon förändring de första 24 timmarna om det inte är en mycket stor infarkt eller en blödning.
1,2,3,4,5 listan
- Kartlägg symptom och lokalisation
- Uteslut differentialdiagnoser
- Fastställ huvudtyp (blödning eller infarkt)
- Fastställ bakomliggande orsak
- Bedöm funktionella konsekvenser och rehabiliteringsbehov
Status
- Neurologstus för att hitta bortfall, så som pupilrfelx, känsel och motorik i armar och ben mm
- Somatisk status med hjärta och blodtryck för att upptäcka hypertoni och flimmer mm.
- Även EKG tas här
- NIHSS
Vad är NIHSS?
”National institute of health stroke scale” är en bedömning av de 11 vanligaste bortfallssymtomen vid stroke som skall användas inför ev. trombolys. Skalan ger bra mått på svårighetsgrad av stroke och bör användas hos alla patienter med akut stroke. Skalan går från 0 (inga strokesymtom) till max 42 (mycket svår stroke). I denna ingår saker så som:
- Vakenhet, orientering mm
- Ögonmotorik och synfält
- Pares i ansikte, armar och ben
- Språk och läs förmåga
- Sensorik
Sedans görs DT eller MR
Mer om detta under avbildning, men man kan säga att diagnos ej ställs med dt, utan de används för diff mellan olika storkes.
Infarkt är oftast inte synlig på DT de första timmarna
att tänka på vid en dt-hjärna?
- Att man ser patient underifrån
- Att skelett blir vitt, men så även konstrast. Luft blir mörkast.
- Vit substans är mörkare än grå substans på DT
- Vid konstrastmedel med jod så tar de sig ej över BBB, men om gör de på DT så tyder de på skada i kärl/BBB:
- Det tar ett par timmar för ödem att bildas vid infarkt, så DT används akut för att utesluta blödning.
vilka dt/mr-hjärna finns? när ska de använda?
-
DT utan konstrast
- För akuta blödningar – vilka då blir vit
- Ödem efter infarkt syns efter 6 timmar, då är DT bra
- Ödem är mörkare
- Dålig i skallgropen /hjärnstammen
-
DT med kontrast
- Används för att se skada på BBB och även tumörer som kan göra det
-
DT angiografi
- Se kärlförändringar så som aneursym, trombos mm
- Se även sinustrombos
- Måste ha kontrast i rätt fas = timing är viktig här
-
MR som har olika typer
- För djupa skador/DIA, samt vid tumörer.
- Finns special som heter FLAIR för ödem, och sedan DWI för att se vilket ödem
När ska man välja vilken?
- Akut stroke – DT
- Snabbt och bra för blödning
- Dock inte infarkt första 6h
- Akut trauma – DT
- Snabbt och bra för blödning
- Djupa skador/DAI – MR
- Bättre för små slitskador i parenkymet
- Är ej akut oftast
- Tumör – DT/MR
- DT för screening
- MR för exakt bedömning mm
- Aneurysm – DT angiografi
- Sinustrombos – DT angiografi
- Barn – DT vid trauma/akut, men MR annars
- Olika pga. man vill minska strålningen
