NSPR 2 : Cerebral cirkulation Flashcards
hur delar man enkelt upp blodförjningen till hjärnan?
Själva blodförsörjningen till hjärnan kan delas upp i Bakre och en Främre del, samt Venöst återflöde. Även sk. ciruculus willisi är viktig här.
hur ser den främe blodförjningen ut av hjärtnan?
Här är a. carotis interna (ICA) viktig. Denna kan komma från två olika kärl, vilka är:
- Från a. carotis communis som kommer från truncus barchicehalicus.
- Från a. carotis communins från själva arcus aortea.
Vad ger ICA grenarna?
Den kommer gå genom Pars petrosa och avge först tre grenar.
- A. ophtalmica – om trombos hamnar här få vi synbortfall.
- A. communicans posteroir – förbinder med de bakre artäerna
- A. choridea anterior – går till pexus corroidus
ICA kommer även ge dela sig till:
- A. cerebri anterior (ACA)
A. cerebri media (MCA)
vad är verebralis?
är bakre-försörningen
Denna kommer från: Brachiocephalicus som sedan blir a. subclaia dx och sen a.verbebralis. Även direkt ifrån subclavia till a. vereberalis.
Verebralis
Är två stycken som löper ifrån transversala formaina och sedan in genom foramen magnum. Här går de ihop till a. basilaris, men ger även två utstick – vilka är lila i bild:
- A. cerebelli inferior posterior (PICA) – vilken går till medulla och bakre delar v cerebellum.
- A. spinalis anterior
vad är basilaris och ciruculus willis?
Basilaris
När a. verebralis går ihop blir de till basilaris. Denna kommer sedan 3+1 grenar vilka är:
- Avstickare
- A. cerebelli inferioior anterior (AICA)
- A. cerebelli superior (SCA)
- A. cerebri posterior (PCA)
- Ihopkopplare
- A. comminicans posterior går ihop med ICA.
Vi ser även a. pontis till pons och djupare struktur.
Circulus willisi
Förbinder främre och bakre cirkulationen. Alla har inte denna, men de flesta har till en viss del. De förbinds med:
- A. communicans anterior – vilken är mellan de två a. cerebri anterior
A. communicicans posterior – vilken är mellan ICA och basilaris.
vad försörjer aca, mca och pca?
ACA - försörjer frontal- och parietallobernas mediala sida, bland annat de delar av som påverkar känsel och motorik i bena. Den ”rider över corpis callsum”.
MCA - är den största förgreningen och försörjer de laterala delarna av storhjärnshemisfären med motoriska och sensoriska centra för ansikte, arm och bål samt viktiga områden för högre cerebrala funktioner, t ex språkcentra i vänster hemi- sfär. MCA försörjer även det mesta av de basala ganglierna och capsula interna via lenticostriata artärer.
PCA – löper mot occipitalloben, där det på vägen passerar thalamus och mesencephalon, och försörjer delar av dessa. Vidare försörjer den även stora delar av temporallobens insida.
vilka kräl går till hjärnstammen?
Denna försörjs av:
- PCA
- SCA
- AICA
- A. basilaris
- A. pontis
- PICA
vad är specielt med venösa hjärnkärlen?
varöfr vikitga?
Man delar upp vensystemet i djupt och ytligt.
Speciella vener
Venerna i hjärnan har inga klaffar och deras väggar är extremt tunna. De går genom arachnoidalmembranet och det inre (meningeala) duralagret, och öppnar sig in i de kraniella venösa sinusarna.
Att dessa venösa kanaler kallas för durala sinus och inte för vener beror på att de inte bildats av kärlväggar utan av dura mater (durans två blad utgör själva kärlväggarna).
Varför är de viktiga?
Viktigt att veta vener då om de går sönder kommer göra så de arteriella blodet inte kan ta sig någonstans è tryck i huvudet è blödningar eller påverkan på mjukvävnad.
vilka är de ytliga och djupa venerna man behöver ha koll på i huvudet?
Det finns många små bryggvener som alla går till en stor ”ven” vilken heter Sinus Sagittalis Superior. Denna ven löper längst med hela huvudet ifrån framsidan till baksidan på toppen av huvudet.
Även sinus transversus går i samma fåra som SSS, och denna går sedan ihop med v. jugularais som går ner till v. cava superior.
Djupa
Det finns även djupa så som sinus sagittalis inferior vilka sedan går via Sinus rectus ut till ytliga systemet.
