NSPR 5 : Ben, Brosk och Benbildning Flashcards

Question 1

Q

vad är brosk?

besåtr av?

tillväxt

Answer

A

Brosk är avaskulärt (saknar blodförsörjning genom kärl), men mycket GAG i förhållande till kollagen tillåter diffusion. Består av lacunae/kondroplaster med kondrocyter. Det är kondroblasterna som utsöndrar matrix.
Isogen grupp – delade celler som ännu inte separerats av matrix. Perikondrium – tät bindväv som ger upphov till nya kondroblaster(saknas på ledbrosk).

Tillväxt kan ske appositionellt – nytt brosk utanpå, eller interstitiellt – nybildning inom befintligt brosk. Begränsad kapacitet till reparation pga avaskuläriteten, immobiliteten och begränsad förmåga till proliferation.

Question 2

Q

vilka olika sorters brosk finns?

Answer

A

Hyalint brosk: Den vanligaste broskformen som är med i endokondral benbildning, på ledytor, delar av revbenen, trachea mm. Kollagen främst typ II, multiadhesiva glykoproteiner och proteoglykan – aggregat med GAG, de viktigaste är hyaluronsyra, kondrotinsulfat och keratansulfat. GAG är negativt laddat och binder gärna upp vatten.

Elastiskt brosk: Likt hyalint brosk men innehåller även elastiska fibrer. Finns endast på 3 ställen i kroppen (alla börjar på E): External ear/ytterörat, epiglottis och Eustachian tube (hörselgång).

Fibröst brosk: Blandning av tät bindväv och brosk (saknar därför perikondrium) och består av både fibroblaster och kondrocyter. Har rikligt med både kollagen typ I (typiskt för bindväv) och typ II (typiskt för brosk). Är bra stötdämpare som motstår deformation under stress. Finns i bla discus intervertebrae, symphysis pubis och artikulära diskar (ex meniskerna i knät).

Question 3

Q

vad är ben uppbyggt? minneral och struktur

Answer

A

Ben är bindväv som är mineraliserad med kalciumfosfat i form av Ca10(PO4)6(OH)2, hydroxyapatitkristaller. Finns i formerna kompakt eller trabekulärt/spongiöst ben. Benmatrix består av hydroxyapatit, fosfat, kalcium, kollagen typ I, grundsubstans och glykoproteiner.

Ytterst finns ett periosteum med yttre fibröst lager och ett inre cellulärt lager med osteoprogenitorceller (ger upphov till osteoblaster). Håligheterna i ben och trabeklerna kläs av endoosteum (likt periosteum fast på insidan).
Blodkärl och nerver kommer in genom foramen nutrient.

Question 4

Q

skillnad på kompakt ben och spongiöst

Answer

A

Kompakt ben: När det är moget är det organiserat i lameller. Lamellerna kommer byggas på utifrån och in (med cutting och closing zone). I mitten finns Haverska kanaler innehållande blodkärl och tvärgående Volksmanns kanaler. Osteocyterna håller kontakter via gap-junctions från canaliculi.

Spongiöst ben: Ordnas i trabekler. Saknar Haverska kanaler. Är lamellärt som moget, där lamellerna byggs på utifrån till skillnad från det kompakta benet.

Question 5

Q

vilka celler finns i ben och hur samverkar de?

Answer

A

Osteoblaster: bygger upp

Osteocyt: kontrollera resten och använder rankl

Osteoklast: river ner

Question 6

Q

hur sker remoidlering av ben?

Answer

A

Remodulering av ben sker helt efter belastningen – Wolffs lag, tjockast ben där det behövs. En balans krävs, uppbyggnad = nedbrytningen.
Nedbrytningen är viktig för reglering av kalciumnivåerna i blodet. Calcitonin vill sänka blodets kalciumnivåer och därför byggs mer in i benet. PTH, parathyroideahormon utsöndras vid för låga nivåer av kalcium och kommer därför stimulera osteoklasterna och nedbrytning.

Remodelleringen styrs även av andra hormoner, främst av GH (tillväxthormon) och könshormoner. Minskat östrogen leder till ökad nedbrytning och osteoporos ex hos kvinnor i/efter klimakteriet.

Osteoklaster bryter ner och ”tuggar sig framåt” i cutting-cone. Resorptionstunneln som bildats kommer fyllas av blodkärl med vilka osteoblaster kommer. De kommer att bygga på med osteon i lameller, utifrån och in, i closing-cone som sedan mineraliseras. Detta bildar de koncentriska osteonen.

Question 7

Q

vad är Intramembranös benbildning

Answer

A

Mesenkymala celler aggregeras och differentierar till osteoprogenitorceller som blir osteoblaster. Osteoid börjar procuceras som sedan mineraliseras. Kärl växer in. Detta sker i bla skallbenet, käken, delar av clavicula.
Är först icke-lamellärt/omoget ben

som sedan lamelleras, dvs blir moget ben.

Question 8

Q

vad är endokrondral benbildning?

Answer

A

Mesenkymala celler aggregeras och differentierar till kondroblaster. En broskmall av benet bildas. Vid den framtida diafysen bildas en benmanchett vilket får de innanliggande broskcellerna att kalcifiera sitt matrix. Detta tillåter inte diffusion och de dör näringsbrist. Innan dess utsöndrar de VEGF, vascular endothelial growth factorkärl växer in – Primärt ossifikationscenter. Med blodet kommer osteoblaster som börjar producera benmatrix.

Senare växer även kärl in i epifyserna – Sekundärt ossifikationscenter.
Bildas först icke-lamellärt/omoget ben. Med remodulering av benet blir det lamellärt, dvs moget.

Question 9

Q

vad är tillväxtplatt?

Answer

A

Det är epifysplattan som ser till att man fortsätter växa på längden. Sluts vid puberteten och tillväxten och slutning styrs av könshormoner.

*Reservcellszonen**: Ingen cellulär proliferation. Proliferationszon: Proliferation där cellerna organiseras i kolumnerser ut som myntrullar. Producerar kollagen och andra broskmatrixproteiner. Det är denna proliferation som förlänger benet!
*Hypertrofizon**: Cellerna hypertrofierar och brosket kalcifieras. Detta inte tillåter diffusionnärings och syrebrist. Detta gör att de utsöndrar VEGF vilket stimulerar kärlinväxt.
*Kalcifieringszon**: Cellerna börjar degenereras och går i apoptos.
*Resorptionszon**: Det kalcifierade brosket är i direkt kontakt med benmärgshålan och bildar kalcifierade broskspiculae. Här invaderar blodkärl, som är källa till osteoprogenitorcellerna vilka differentierar till osteoblaster.

Question 10

Q

vad är frakturläkning? vilka tre faser finns?

Answer

A

Hur läkningen sker beror mycket på vilken typ av fraktur det är(godartad/lågenergi eller högenergi/svår fraktur). Både endokondral och intramembranös benbildning sker.

Inflammationsfas: Våldet ger blödning och en inflammation startas. Att en inflammation startas är viktigt då det triggar läkningsprocessen, bla med PDGF, TGF-B och VEGF som utsöndras. Hematomet blir ett granulom i slutet av inflammationsfasen. Varar i ca 4 dagar.

Reparationsfas: En mjuk brosk-kallus bildas, mängden som bildas beror på stabiliteten. Denna bildar en hård benkallus genom endokondral benbildning till omoget (icke-lamellärt) ben. Intramembranös benbildning sker i mitten av benet. Fagocyter ”städar upp” döda celler.

Remoduleringsfas: Det omogna benet remoduleras till lamellärt ben (cutting och closing coneoesteon), vilket tar månader till år. Den

beniga kallusen tas bort av osteoklaster.

Det finns även direkt benläkning, och då är det endast ”vanlig” remodulering som sker. Dock måste glappet vara mindre än 0,001 mm, vilket i princip aldrig är fallet.

Brainscape's Knowledge GenomeTM

NSPR 5 : Ben, Brosk och Benbildning Flashcards

Brainscape's Knowledge Genome^TM