NSPR 1 : Nervsystem Flashcards
vad är ett neuron uppbyggt av?
- Cellkropp = Soma. Vilken är själva cellkroppen vilken har cellkärnan i sig.
- Ifrån cellkroppen sticker det ut processer – vilka delas in:
- Dendriter = vilka är de som tar emot information
- Axon = vilka är långa och skickar vidare information. Axonen kan även vara myelinerade eller inte.
- Axonhillhock är en triggerzon som stimmuleras av summan av stimmulerade och inhiberade signaler för att sedan depolarisera eller ej.
- Nervterminaler (boutons) finns längst ut på axonenet och är ändknappar som skickar vidare signalerna till målorganet.
skillnad mellan PNS och CNS i neuron uppbyggnad. Hur är indelningen av oliak neuron?
Skillnad i CNS och PNS
- PNS
- Här heter kärnan för ganliger
- Axon heter nerver
- CNS
- Kärnan ligger i den grå substansen i ryggmärgen, cortex cerebri och nuclei (vilket är ett ord för ansamlingar av nervceller i CNS)
- Axon ligger i den vita substansen
Indelning
Multipolära neuron
Tre eller flera dentriter och ett axon. Vanligaste i hjärnan och ryggmärgen.
Bipolära
Två processer, ett åt varje håll. Sensorisk funktion i CNS
Pseudounipolära
En kärna och en process som sedan delar sig åt två delar, en perifer och en till CNS – vilka båda är axon. Finns vid dorsalrotsganligerna.
Unipoära
Inte så vanligt och främst vid embryo.
hur sker myelinsering i pns och cns?
PNS
I PNS tillverkar Schwannceller det sk. myelin. Myelinskidorna är inte kontinuerliga längs hela axonet, utan med jämna mellanrum finns nodes of Ranvier. Dessa är oisolerade och har lägre resistens, med många Na-kanaler. Aktionspotentialerna hoppar från en Ranviers nod till nästa, något som kallas saltatorisk konduktion.
Ju tjockare myelin, ju tjockare axon. De finns också axon utan myelin.
CNS
Här fnns det oligodendrocter som istället bildar myelinskidorna. De kan till skillnad från PNS bilda myelin runt flera axon samtidigt.
vad är gliaceller? vilka olika finns?
Det finns gliaceller, stödjeceller, i både PNS och CNS och verkar genom att skydda/stödja nerverna. Viktigt att förstå är att de inte deltar i synapsinteraktion. De har funktionerna:
- Upprätthålla en god jonmiljö för neuronen
- Styra synapsinteraktionen genom kontroll av neutroansmittor
- Hjälpa vid återhämtning av neural skada
- Moduelera hastighet för nervsignalerna
De olika cellerna
Det finns:
- Astrocyter
- Oligodendrocyter
- Mikrogliaceller
- Ependymala celler
vad är astrocyter och oligodentrocyter?
Astrocyter
- Störst av gliacellerna och stjärnformade
- Finns bara i CNS
- Funktion
- Stöd åt neuron
- Isolering så att ett neuron inte påverkar ett annat
- Tar upp vissa neurotransmittor och återanvänder dem
- Kan proliferiera i hjärnan och är däför vanligt med CNS-tumör i dem.
- Finns två olika:
- Protoplasmiska i grå substans nära neuron.
- Fibrösa i vit substans mellan nervfiberna. Dessa reparerar skadad vävnad.
Oligodendrocyter
- Mindre och färre än astrocyter
- Bara i CNS
- I vit substans är de med i myelinisering av neuron
- Har samma effekt som Schwannceller har i PNS
- I grå substans kallas de perineurala
vad är mikrogliaceller och ependymala celler?
Mikrogliaceller
- Är nervsystemet makrofager
- Finns i hela nervsystemet
- När skada sker så förstoras detta och verkar genom att vara mobila och fagocyterande. Kan även utsöndra cytokiner såsom TNF – vilket i sig kan ge sekundära skador
Ependymala celler
- Ger epitel och beklär bland annat ventrikeln
- Finns olika:
- Ependymocyter - kolumnära eller kubiska celler som bildar ett enkelt lager runt ventriklarna och den centrala ryggmärgskanalen.
- Tanycyter – finns på tredje ventrikelns golv med processer som sträcker sig in i hjärnan till blodkärl och neuron. Trans- porterar eventuellt hormoner från cerebrospinalvätskan (CSF) till kapillärer och från hypothalamiska neuron till CSF.
- Chroiodala epitelceller – modifierade ependymalceller som är involverade i produktionen och sekretionen av CSF. Finns i plexus choroideus.
vilka olika nervfiber finns?
hur är uppdelningen av de olika nervsystemen?
Man kan dela upp PNS i två olika större grupper:
- Somatiska nerver
- Motorisk (viljestyrd)
- Innerverar skelettmusklart
- En nervfiber mellan CNS och muskelcellen
- Stimulerar alltid muskelcellen
- Styr våra rörelser
- Bara en motorneuron ifrån ryggmärgen till cellen.
- Är en alfa som går ifrån ventrala hornet
- Släpper ut ACh
- Autonoma nerver
- Ej viljestyrd
- Innerverar glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och körtlar
- Två nervfibrer, förbundna med synapser mellan CNS och glatt muskel- eller körtelceller
- Stimulerar eller hämmar målcellen
- Reglerar kroppens inre miljö och mobiliserar kroppens resurser i stressituationer
- Har en pre-ganliger och post galiger (alltså inte ett långt motorneurn som sumatiska nerver har)
- Alltså två motorneurm behövs
struktur parasymaptikus och sympatikus?
Strukturell sympatikus
- De preganglinära fiberna som kommer ut ifrån ryggraden (T1-L2) är väldigt korta
- Kommer frisläppa Ach till nästa ganiler och kallas därför för ”cholinergic fiber”
- De postganilärna fiberna är långa
- Kommer frisläppa noradrenalin till målorganet
- Heter därför adrenergic
parsymaticus
Tvärtemot sympatiska
- Preganglinära fiberna är långa
- Frisläpper Ach
- Är Cholnergic
- Och postganglinära fiberna är korta
- Frisläpper även den Ach
- Är Cholonergic
