NSPR 3 : Schizofreni och Utveckling Flashcards
vad är psykos och sczofreni?
Psykos
Är nedsatt förmåga att skilja på verkligheten och fantasi = alltså förändrad verklighetsuppfattning. Detta uppkommer i episoder och är t.ex. ett symtom vid sjukdomen schizofreni.
Psykos kan ses som en samling symtom då en persons mentala kapacitet, känslosvar, verklighetsuppfattning och kommunikation är påverkade.
Psykos kan även uppkomma vid droger, bipolära sjukdomar och vid t.ex. PTSD.
Schizofreni
Är ett syndrom och inte en sjukdom (eftersom de finns många symtom och variationer i dem mellan olika patienter). Betyder ”Split mind” men mer passande är att tänka det som ”split from reality” och bör inte förväxlas med ”multipel personlighet” (upplevelse av flera personer inom sig) som det ofta görs i media.
Är enkelt ”svår och ofta kronisk psykisk sjukdom som utmärks av psykos som varar minst ett halvår, men oftast längre”. Och till detta finns de visa kriterier som kommer mer under diagnos.
vad är vanföreställningar? tankestörningar och hallucinationer?
Vad är en vanföreställning?
En vanförställning är en personlig uppfattning som inte stämmer med verkligheten och som sitter helt fast och kan inte resoneras bort av andra människor eller med bevis.
De kan finns olika typer – så som:
- Känsla av att var förfölj
- Övertygelse om att man är styrd av en kraft utifrån
Det går även att dela upp det i primär och sekundär – där skillnaden är:
- Primär = något har en viktig innebörd för individen på ett för omgivningen obegripligt sätt. T.ex. att de regnar ute och personen förstår att hen är då gud.
- Sekundär = vilken är sekundära till andra psykopatologiska symtom eller upplevelser. T.ex. hörselhallucination som säger att patienten bör straffas och då tror pat att hen är förföljd av någon som ska straffa hen.
Hallucinationer – vad är det?
När något händer (en perception, vilket är när hjärnan tolkar att något händer) utan en fysikstimuli. Personen är helt övertygad om upplevelsen men andra kan inte verifiera. Kan vara hörsel, syn, lukt, smak, känsel, somatisk.
Går att skilja från vanföreställningar där vi har ett stimuli – tex. en person – och patienten tror att den förföljer än. Personen är verklig men ens tankar är fel.
Tankestörningar
Är att tankeförloppet inte fungera helt. Patienten kan ha svårt med basala grejer så som:
- Den uppfinner nya ord
- Tankestopp
- ”Ordsallad” där random ord sätts ihop i vad personen tror är en mening.
epidmilogi och symtom szhisofreni?
Epidemiologi
- Livstidsrisk på ca 0.3%
- Lite vanligare hos män
- Drabbar ofta män i 25 års ålder och kvinnor i 30 år åldern, men också vid 45 års ålder för kvinnor finns en punkt då de ses.
- Ca 35 000 i Sverige vårdas idag för detta.
Symtom
Det finns inget symtom vid schizofreni som är patognomt – alltså att de ensamt kan sätta diagnosen. Det finns inte heller något symtom som alla patienter med diagnosen schizofreni uppvisar. Det förekommer dock symtom som är vanliga och kan uppge misstanke om diagnosen tidigt i sjukdomsförloppet.
Hur brukar man dela upp symtom?
Man brukar grovt dela upp dem i positiva och negativa. Även kognitiva symtom finns med.
Vad är ett positivt symtom?
Är de symtom som är nya i den aspekten att de inte är en ökad/minskad variant av den normala fysiologin som många andra symtom (t.ex. att feber är höjning av normal kroppstempratur).
Positiva symtom följer allt-eller-intet- lagen, antingen hör man röster eller så hör man inte röster.
Exempel här är:
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Tankestörningar
Vad är negativa symtom?
Är ett bortfall av normala processer. Exempel här är:
- Nedgång av vilja eller motivation
- Nedgång av affekt eller emotion
- Avtrubbad – minskat känslouttryck
- Avflackad – nästan borta
- Inadekvat – stämmer ej med situationen.
- Känslomässiga störningar och känslosvar – vilket gör att den inte kan relatera till t.ex. vänner.
- Minskad ögonkontakt i samtal
Kognitiva symtom – vad är det?
Vilket ses hos hos 70% med diagnosen. Då t.ex. som svårighet att minnas, lära sig, förstå. Vanligaste kognitiva symtomen är uppmärkssamhetsstörning, minnesstörning och störningar i problemlösningsförmåga.
Ibland
Vissa har även med effektiva symtom här, så som minskat känslouttryck mm.
hur sätter man diangos på szhisofreni?
Man ställer kriterier utifrån DSM-5.
- Två av nedan, ska vara med, var av ett huvudkriterier måste vara med.
- Huvudkriterier
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Tankeströningar
- Övrigt
- Desorganiserat eller katatont beteende.
- Negativa symtom - Se symptom och kliniska fynd.
- Huvudkriterier
- Minst två av ovanstående kriterier ska ha förelegat större delen av tiden under minst en månad, varav minst ett ska vara något av de tre huvudkriterierna.
- Funktionsförlusten ska pågå minst 6 månader innan diagnosen kan ställas
En skala
Det är viktigt att förstå att denna sjukdom är en skada många ”friska” personer har schizofreni-liknade-drag utan att ha själva sjukdomen. Men en av de stora skilnaderna är att de med sjukdomen är säkra på att de handlar om en själv, medan ”friska” kan tänka ”nä men jag hörde nog bara fel”.
Tänk på sammanhang
När man sätter dialogs är det viktigt att tänka på sammanhang. Om personen säger att den kan prata med spöken och kommer ifrån en kultur där spöken är vedertaget så är detta inte sjukt.
____
Desorganiserat tal = Minskad talförmåga, saknad av logiska samband och associationer i konversationer.
Desorganiserat beteende = Minskad rörlighet, enformiga rörelser, konstiga gestikulerande, rastlöshet och överaktivitet.
Katatont beteende = Orörlig, stelt, långsamt, ibland hyperaktivt beteende och rörelsemönster.
viktigt komplikation vid szhizofreni? vadå olika faser?
Mellan 4–15% med psykosdiagnos begår självmord inom 10-års period.
____
Man kan enkelt dela upp schizofreni i tre faser – vilka är:
- Prodromal fas – vilken är i ca 5 år där inga syndrom ses. Att dra sig undan från sociala situationer är vanligt här; samt känna sig trött och håglös.
- Akut/aktiv fas - detta är när din sjukdom blir omöjlig att bortse från. Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar
- Residual fas – när behandlingen börjar få effekt stabiliseras tillståndet för de flesta och de akuta symtomen försvinner gradvis. Den här fasen kan vara i flera år, då och då avbruten av återfall till den aktiva fasen.
behadning shizofreni?
Vid schizofreni använder man sig av antipykotiska läkemedel, helst andra generationens så som Olanzapin. Denna påverkar både DA-receptorn och 5HT2A – vilket gör att dopamin minskar, men inte så mycket att de ger extrema biverkningar.
riskfaktor och ärlfihet vid shizofreni?
Riskfaktorer
- Manligt kön
- Ärftlighet
- Förlossningskomplikationer som ger hjärnskador
- Även född under vinter/vår
- Stress och trauma
- Droger
- Migration och urban livning
Stress och sårbarhetsmodellen
Handlar om miljöfaktorers inverkan på sjukdomen. En person med låg sårbarhet (alltså en stark person) kräver högre stress för att utlösa psykos.
Sårbarheten kan grunda sig i:
- Genetiska faktorer
- Foster-hjärn-skador
Men kan även utlösas av:
- Sömnbrist
- Näringsbrist
- Alkohol- eller drogmissbruk
- Systemsjukdomar
Ärftlighet
Med familje- och tvillingstudier har man sett att ärftlighet är en stor komponent. För enäggstvillingar är det nästan 50% risk. Detta har koppling till olika gener, så som den som kodar för D2-receptorn, COMT, GABA, MHC och jonkalnaler.
Doble hit theory
Är en känd teori där man har en genetisk predisposition där man först har en defekt gen, och sedan får en utlösande faktor som gör att man får schizofreni. T.ex. fel på D2-receptorn och sedan genomgår ett truma.
Korsad hereditet
Det finns en korsad hereditet mellan schizofreni, ADHD och bipolära syndrom!
vad är dopmainhypotesen?
Vad är detta i enkla ord?
Att en obalans i dopaminsystemet ger de symtom som ses vid schizofreni.
Vad talar för hypotesen?
- Att samtliga klassiska antipsykosläkemedel utövar sin effekt genom att binda och blockerar DA-receptorer.
- Att amfetamin som ökar konc. dopamin i synapserna kan framkalla en paranoid psykos som påminner om schizofreni.
Vilka två delar ingår i hypotesen?
Man brukar dela upp dopaminhypotesen i två delar – vilka är:
- En hyperaktivitet i mesolimbiska systemet è vilket ge de positiva symtomen
- En hypoaktivitet i mesocorticala systemet è vilket ger kongitiva, negativa och affektiva symtomen
Vad är salience?
Är att man uppfattar de i sin omgivning som är viktigt. T.ex. att man läger märke till en orm och att de är rött ljus, men inte färgen på just en bok eller att gräset ligger åt syd.
Vad gör Hyperaktivitet i mesolimbiska systemet?
En hyperaktivet i meoslimbiksa systmet gör att DA-singaleringen ökar. Detta ger ett sk. ”salience till neutral stimuli” – vilket är när något sticker ut från omgivnigne utan att egentligen borde, och hjärnan försöker sedan förklara detta.
T.ex. så gör de så att en person sticker ut ur omgivningen och patienten förklara detta med den person följer efter den.
Den mesocorticala hypoaktiviteten?
Brist i detta system kommer påverkar kognitiva, affektiva och negativa symtom. Detta eftersom grenar från detta systemet till dlPFC tros reglera kognition och exekutiva funktioner, medan grenar till vmPFC tros reglera emotion och affekt.
vad är NMD-receptor hypotesen?
Denna teorin kopplar till dopamin-hypotesen och kan ses som en förklaring till denna. Den grundar sig i att det hämande neuronet GABA inte får så starka glutamatsinglar då dess NMDA-receptorer är hypofunktionell pga abnormaliteter i formationen av glutamaterga NMDA synapser under neuroutvecklingen è gör att dopaminfrisläppningne ökar.
Vad bevisar teorin?
När man tar PCP (angel dust) eller ketamin – vilket båda är NMDA-receptor antagonister – som frisk person kan få ett psykotiskt tillstånd som liknar symtomen vid schizofreni.
Hur fungera teorin?
Något verkar gå fel vid den genetiska programmeringen av dessa specifika GABA-interneuron i PFC som identifieras genom att de innehåller calcium-bindande proteinet ”parvalbumin”. Detta gör så att de nedströms blir hyperaktivt och vi får då en förstärkt dopmain-syntes.
Hur påverka den de olika systemen?
- Det ger en hyperaktivtet i mesolibiska è ger positiva symtom
- En hypoaktivitet i mesoctoricala (då den har ett till inhiberande neuron innan den går dlPFC och vmPFC) vilket ger è negativa- och kognitiva symtom.
Patienterna är oförmågna att beskriva egna skeenden till sig själv vid shizofreni -varför`
Schizofrena är dåliga på att förstå perception från sig själva. Kan teoretiskt kittla sig själva. Sämre på att beskriva sina egna tankar. Därför tror de ofta att någon annan styr deras tankar eller så tror de att deras tankar är någon annan som pratar (”hörselhallucination”).
Detta förklaras med att vmPFC är viktig för perception, och dess stimuli är minskad vid schizofreni. Man kan förklara det i tre steg:
- Personen har ökat dopamin till ventral striatum
- Detta gör att ventral striatum lägger märke till Salience som normalt inte skulle finnas
- Hjärnan försöker nu hitta på natuliga förklaringar till varför de ser detta è hallucinationer.
vad är essence?
Står för vadå?
Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopment Clinical Examinations
Bra för vadå?
Fångar upp varningsflaggor = tidig markör för psykisk ohälsa Ex:
- Misslyckande i skolan
- Anpassningssvårigheter
- Mobbning
- Empatiproblem
Problem här är att flickor ofta missas.
vilka sätt kan fel i utveckling ske?
Det finns tre grupper av neuropsykiatriska störningar som kan bero på olika saker:
1 | Störningar i hjärnans strukturer
Så som genetisk, toxisk, celldefekt eller mognadsdefekt fel. T.ex. Celldefekt i micoglila vid autism
2 | Störningar i hjärnas funktion
Så som neurotransmission och banor. T.ex. vid psykos respektive ADHD.
3 | Störningar i integration
Så som kognitiv emotionellt och psykologisk mognad.
Men vad händer om barnet inte får stimuli?
Kroppen är utvecklas så att den tar bort de som inte användas (synaptic proopning). Därför måste barnet få stimuli av empati, språk och ljus för att utveckla dessa områden.
Det är GABAnerga interneuon som styr dessa viktiga perioder.
Det finns även kritiska perioder för detta, så som att lära ögat att se eller när man lättast lär sig språkutveckling.
hur ser pyramiden av utveckling ut?
koppla till en sjukdom
De olika nivåerna är:
- Steg 1
- Sömn och dygnsrytm
- Steg 2
- Motorik
- Perception och sensorisk
- Uppmärksamhet
- Inhibition
- Minne
- Steg 3
- Språk
- Inlärning
- Orientering
- Steg 4
- Socioemotionella färdigheter
- Exekutiva funktioner
- Steg 5
- Kognitiv kapacitet
Denna grundas på att man måste lära/ha balans sig de nedre byggstenarna innan man klarar av topstenarna.
Kopplat till ADHD
Vid ADHD försvinner uppmärksamhet, motorik och inhibition (vilket är grunden) då raserar hela korthuset Dvs. kognitiva kapaciteten och prestationen domänerna rasar
vad finns att säga om sömn, motorik, sensorik och uppmärksamhet vid utvekcling?
Sömn
Sömn är grundstenen i allt och problem här kan ge somatisk ohälsa, fel i kognitiv utveckling så som inlärningen, minne och uppmärksamhet.
Motorik
Man delar in det i grov- och finmotorik och fel här kan ge development coordination disorder, DCD.
Sensorisk och perception
Vilket är sinne och hur hjärnan tolkar det. Har betydelse för inlärning och problem kan göra att barnet har svårt att tåla högt ljud mm.
Uppmärksamhet
Små barn har svårare att fokusera och man kan först vid 4 års ålder se om barnet har problem med detta och då ADHD diagnos.
Även inhiberande av impulser och hur snabbt vi löser kognitiva uppgifter är byggstenar här.
vad finns att säga om mine, språk och exekutiva funktioner vid utvecklng?
Minne
Det finns två olika minne: korttidsminne som har arbetsminnet, och långtidsminne som har procedurminnet. Fel här kan leda till:
- Vid arbetsminnet – ADHD
- Episodminne – depression
- Deklarativa minnet – autism
- Inte bli av med minne – PTSD
Språk
Grundas i två olika områden, vilka är: Parietala områden/Brocas area – vilken styr motorisk talförmåga och Temporala områden/Wernickes area -vilken styr språkförståelse.
Fel här kan leda till svårigheter socialt med depression och ångest.
Exekutiva funktioner
Finns två olika, vilka är:
- Cold exucutive functions – vilken påverkar planering, Kognitiv flexibilitet och Arbetsminne
- Hot executive functions – vilken påverkar social kongintion och känsloreglering
Störningar här kan ge: ADHD, autism, inlärningssvårigheter, psykos och ångest.
