NSPR 5 : Näsa & Mun

Question 1

vad är anatomin av näsan övergrippande? även septum nasale?

Answer 1

Näsan är del av den övre respirationstrakten. Den inkluderar den externa näsan och näshålan, som delas in i höger och vänster av septum nasale.

Näsan har både ben- och broskskelett. Den beniga delen består av os nasale (näsbenet), främre processer på maxillae, den nasala delen av os frontale, samt septum nasales beniga del. Broskskelettet består av fem huvudbroskdelar - två laterala, två alara, och en septal. Alarbrosket är U-format och fritt och rörligt; de dilaterar eller konstringerar näsborrarna då musklerna som styr näsan kontraherar.

Septum nasale

Består i sin nedre del av vomer (plogbenet) och i sin övre del av os ethmoidalis (silbenet) lamina perpendicularis. Vomer vilar på en list som bildas av maxillae. Den tunna delen av os ethmoidale går ned från lamina cribrosa

Question 2

vad är näshålan? anatomi

Answer 2

Näshålan består av tre rum - vestibulum nasi framtill som kommunicerar med den externa miljön, det respiratoriska segmentet, samt regio olfactoria. Vestibulum har skiktat skivepitel med styva hårstrån för att fånga upp partiklar. Finns också både talg- och svettkörtlar vars sekret hjälper till att fånga inkommande partiklar.

Det respiratoriska segmentet står för den största delen av näshålan. Täckt av respirationsepitel. Har tre hylliknande bel som projekteras in från sidoväggarna, conchae/konkerna/ näsmusslorna. Genom dessa spaltas cavum nasi på vardera sidan upp i tre gångar - meatus nasi inferior, medius och superior. Concha inferior är den längsta och bredaste och bildas av ett fritt ben (också kallat concha inferior). Medius och superior conchae bildas av processer i ethmoidalbenet.

Regio olfactoria ligger högt upp i näshålan mot taket. Lukt- sinnesepitelet finns i näshålans tak, på ett ca 5 cm2 stort område. Epitelet är pseudostratifierat. Här finns basala celler som utgör stamcellerna för luktsinnescellerna, luktsinneceller som är bipolära nervceller, samt stödjeceller som är cylindriska celler. Under luktsinnesepitelet finns Bowmans körtlar i lamina propria. Bowmans körtel är en serös körtel vars sekret ser till att fånga och lösa upp luktkemikalier.

Näshålan har två bakre skilda öppningar (chonae) som går posteriort till nasofarynx. Mukosa täcker näshålan, förutom den nasala vestibulen som är hudtäckt. Mukosan är kon- tinuerlig med alla de hålrum som näshålan kommunicerar med - nasofarynx posteriort, paranasala sinus superiort och lateralt, och tårsäck och -konjunktiva superiort. Endast den superiora tredjedelen av mukosan är till för lukt, resten för respiration. Luft som passerar över respirationsdelen värms upp och fuktas innan den passerar vidare ner mot lungorna.

Question 3

vad är bihållerna?

Answer 3

Luftfyllda extensioner av respirationsdelen av näshålan in i kranialbenen. Finns 2x4 st - frontal, ethmoidal, sphenoidal och maxillaris. Har fått namn efter det ben de ligger i.

Sinus frontalis. Ligger posteriort näsroten i os frontalis. In- nerveras av CN V1, n. supraorbitalis. Höger och vänster sinus är sällan lika stora och septum ligger inte exakt i mitten. Varierar mycket i storlek mellan olika människor.

Sinus ethmoidale. Kallas också ethmoidalcellerna. Små ingröpningar i det mukösa membranet och i superiora nasala meatus in i os ethmoidale mellan näshålan och orbita. Ante- riora ethmoidalceller dräneras direkt i meatus nasi medius via infundibulum ethmoidale. Mediala ethmoidalceller kallas ibland bullarceller eftersom de bildar ethmoidala bulla. Det finns även posteriora ethmoidalceller som går direkt in i meatus superior. Samtliga ethmoidalceller innerveras av grenar av CNV1.

Sinus sphenoidale. Finns i sphenoidalbenets kropp, kan extendera ut i dess vingar. Ojämt fördelade och separeras av ett benigt septum. Pga mycket luftceller är benet fragilt. Bara tunna lager ben separerar sinuset från flera viktiga strukturer - nn. opticus, chiasma opticum, hypofysen, ICA, och sinus cavernosus.

Sinus maxillaris. Störst av de paranasala sinusarna. Kommu- nicerar med meatus medius och det är också hit de töms. Får sin blodförsörjning från a. maxillaris och sin innervering från n. maxillaris.

Question 4

anatomi munnen

Answer 4

Den orala regionen inkluderar munhålan, tänderna, tungan, tandköttet, gommen och tonsillerna. Salivkörtlar producerar saliv. Sväljande initieras medvetet i munhålan, vilket puttar maten från munhålan till farynx, där den vidare omedvetna delen av sväljandet fortsätter.

Munhålan består av två delar, den orala vestibulen mellan tänder och gom, samt munhålan propria, mellan tandrad- erna. Läpparna är mobila veckningar runt munnen med muskler, blodkärl och nerver. Utåt täcks läpparna av hud och inåt av ett muköst membran.

Tändernas funktion är att (1) bita av, förminska och blanda mat med saliv genom tuggande, (2) se till så att de vävnader de sitter fast i skyddas och utvecklas, samt (3) delta i arti- kulering. Barn har 20 tänder och vuxna har normalt 32 st.

Tungan (latin: lingua) är ett rörligt, muskulärt organ som kan anta flera olika former och positioner. Sitter delvis i mun- hålan och delvis i orofarynx. Tungans främsta funktion är i artikulationen samt för att trycka ned mat i orofarynx vid sväljning. Tungan deltar även i tuggande, smak och rengöring av munnen. Ovansidan av tungan karaktäriseras av den V- formade terminala sulcus. På tungans ovansida finns olika papillae. Undersidan av tungan täcks av ett tunt transpar- ent muköst membran. Sublinguala carunclepapiller finns på undersidan av tungan.

Question 5

vad är salivkörlarna?

Answer 5

Salivkörtlarna består av parotid-, submandibular-, och sub- lingualkörtlarna. Saliven har som funktion att (1) hålla det mukösa membranet i munnen fuktigt, (2) smörjer maten, (3) börjar nedbrytningen av mat, (4) fungerar som munskölj, och (5) har flera funktioner i att förhindra nedbrytning av smak samt i förmågan att känna smak. Förutom de huvudsakliga salivkörtlarna finns även små accessoriska salivkörtlar över gommen, läpparna, kinderna, tonsillerna och tungan.

Question 6

hur går lukten från nästan till bulbus olfactorius?

Answer 6

I taket av näsan så sitter Regio olfactoria, Luktslemhinnan, vilket är där nerfiber ifrån n. olfactorius går ut. När vi andas normalt så åker luften bara svagt på dem, men om vi sniffar åker luften rakt upp på dem.

• Axonen ifrån CN1 kommer gå ut igenom lamina ciribrosa åoch ner till luktreceptorcellerna.
• Luktreceptorcellerna har även cilier som sticker ner i slemskikitet
• Vid slemskikiter så inns Odorant vilket hjälper till att binda in ämnen som luktar
• Bowmans körtel utsöndrar de mukösa som blir slemet

Viktigt att förstå är att luktcellerna är nervceller och att de kommer olikt ifrån andra nervceller bytas ut var annan månad.

Bulbus olfactorius

Nervaxoen som går in i igenom Lamina cribrosa kommer sedan kopplas om i de sk. Bulbus olfacrorius – vilken är en ”kropp” med flera nervceller i.

• Här kopplar de uppbågende nervcellerna om i sk. Glomeruli till denritutskoten ifrån Mitralceller.
• Axonen ifrån mitralcellena går sedan ihop och vandrar vidare vi Tractus alfactorius

Question 7

vad är sensorisk transfuktion av lukt?

Answer 7

Hela 3 % av vårt genom kodar för olika luktreceptorer. Vi har ca 400st. Varje cell uttrycket bara receptor för en sorts lukt, sk. Label line, men de kan kompineras och där med göra så vi känner 10 000 lukter.

• Varje lukt kommer skapa en liknade G-protein-kopplad patway. Adenylate cyclase kommer göra så ATP blir cAMP som öppnar jonkalner vilket gör att Na+ och Ca+ åker in i cellen.
• Na+ och Ca+ kommer depolarisera cellen och där med skickar signal vidare.

Question 8

hur sker nervkopplingen från bulbus olfactoris till cortex?

Answer 8

Bulbus olfactorius ligger bilateralt på den ventrorostrala sidan av storhjärnan. Det är den första platsen där sensoriska signaler från luktsinnesneuronen behandlas. Nära bulbus olfactorius yta finns glomeruluslagret. Varje glomerulus innehåller kluster av nervterminaler från luktsinnesneuron, dendriter från tuftceller, mitralceller och GABAerga interneu- ron kallade periglomerulära celler. Terminalerna av första ordningens luktsinnesneuron bildar synapser med dendriter på övriga celler.

Axonen från mitral- och tuftceller går i tractus olfactorius. Större delen går in i den laterala banan och deras funktion medieras av excitatoriska nt (glutamat och aspartat). Dessa axon projekteras till primära luktcortex (piriform cortex/ol- factorius cortex), amygdala och entorhinala cortex. Neuron i dessa projekteras vidare till prefrontala cortex.

Projektionerna måste inte, till skillnad från övriga sinnen, synapsa i thalamus först.

Neuron i entorhinala cortex projekterar till hippocampus via perforant pathway.

Vissa fibrer går via tractus olfactorius medialis. Går ipsilater- alt till basala limbiska storhjärnsstrukturer, såsom substantia innominata, mediala septala nucleus, mm.

Question 9

vilka smaklökar finns?

Answer 9

Vad som upptäcker dessa smaker är olika smaklökar. Dessa smaklökar sitter på Papiller vilka finns på tungan, gommen och svalget. Vi har fyra olika sorters papiller – vilka är:

• Papillae Filiformes
  
  • Sk. Trådformade
  • Har inga smaklökar på sig och har därför inget med smak att göra
  • Är taggiga och har där med en mer mekanisk funktion
  • De som hos t.ex. katter gör tungan vass
• Papillae vallantae
  
  • Sk. Vallgravspapillerna
  • Ligger som en V-formad rad längst bak.
  • 9 till 11 strycken
  • Har smakreceptorer
• Papillae foliatae
  
  • Sk. bladpapiller
  • Serie veck och fåror med smakreceptorer på
• Papillae fungiformes
  
  • Vid främre och sidodelen delen av tungan

Question 10

hur är en smakölk uppbygg?

Answer 10

En smaklök har följande struktur:

• En smakpore längs ut där själva recepotoerna sitter.
• Microvili i det som åker upp i smakporen
• Smakcellerna som utgör själva cellen
• Stödjevävnad som håller smaklöken på plats
• Basalceller (stamceller) som bildar nya smaklökar
• Axon som går till CN

Labeled line

• En enskild smakcell uttrycker bara receptorer för en typ av smak
• Signalerna fortleds av axoner som var och en leder signaler från en typ av smakcell

Question 11

hur sker smaktransduktion?

Answer 11

Det finns två olika sätt (se bilden ovan) som smakcell kan signalera till axonen. De abslutot vanligaste är via frisättning av ATP, medan ovanligare är via Serotoin.

Olika kanaler kommer aktiveras beroende på vilken smak vi känner.

Salt och surt

• Om Na+ flödar in i cellen via Na+ kanaler vid namn Amiloride-sensitive så kommer vi uppleva SURT
• Om H+ flödar in igenom jonkanalen PKD2L1 så kommer vi uppleva SURT

Detta kommer leda till en depolarisering i cellen som där med skickar vidare signalen via axonet

Sött, umami, besket

Har alla tre samma pathway men olika receptorer. Vägen är:

• Receptor reagera och ktivera Gustducin
• Gustducin aktivera PLC som gör så vi får IP3
• IP3 kommer fästa på TRPM5-kanaler och låta K+ flöda in

Detta kommer leda till depolarisering och där med smak. Det kommer dock bli olika smak beroende på vilken recepotr de är – så som:

• Sött = T1R2 + T1R3
• Umami = T1R1 + T1R2
• Beskt = familjen T2R vilket har ca 30 olika

Kan känna av många olika sorters beska smaker vilket gör att vi kan undvika farliga ämnen

Question 12

hur kopplar samknerver in till kranilnervena?

Answer 12

Anteriora 2/3 går via n. facialis (CN VII), posteriora 1/3 går via glossopharyngeus (IX). Epiglottis/faryngeus går via vagus (X). VII-afferenter bär sött, salt och surt, medan IX-afferenter bär surt och bittert.

N. facialis

• Tungan är kopplad till n. lingualis som är ett utstick ifrån CN V3
• Lingualis kommer löpa ihop med Chorda Tympani som sedan går till n. facialis (CN7)
  
  • Chorda Tympani går igneom mellan örat och gör att ingrepp i mellanörat kan förstöra ens smak.
  • Även spottkörtlarna kommer gå via Chorda Tympani
• N. facialis går sedan till hjärnstammen

Vagus

Vagus kommer gå och verka som sensorik gren i via n. laryngeus superior i svalget. Även till larynx.

N. glossopharygeus

Går ifrån bakre 1/3 av tungan rakt till hjärnstammen.