NSPR 5 : Minne, fokus och stress

Question 1

vilka olika strukuter är med vid minne?

Answer 1

Minnets påverkas av olika strukturer som integrerar med varandra – de är:

Amydala

• Kommer ihåg saker som är distinkt, som ett ton eller föremål

Hippocampus

• Mer komplexa företeelser, så som miljö, lukter och multipala ljud
• Sitter i temporalloben
• Fungera som en CD-brännare
  
  • Alltså att här så vi stoppar in minnet/bränner ner det på en skiva
  • Denna skiva kan sedan skickas till andra delar av hjärnan
• Vid alzheimer så går frontalloben ”sönder” först, vilket gör att nutidminnet åker först

Minnet lagras

All sorts lagring, oavsett om de är motor/emotinell eller intellektuell, så gör den som vi får en strukturell förändring. Minnet lagras sedan på olika platser. Varför de?

• Vissa delar är mer skyddade än andra, så som amyda, och där finns ”viktigare för överlevnad” strukturer.

De olika ställena är:

• Temporalloben / hippocampus
  
  • Saker som vi kan deklarera/förklara, berätta och komma ihåg
  • Här lagras alltså både kunskap och händelse
    
    • För att se skillnad på olika delar se längre ner under Olika minnen
  • I hippocampus sker lagringen av tid och rum
    
    • Men själv händelsens lagring sker i neokortex, vilket är yttersta delen av cortex
• Premorotkortex
  
  • Här lagras motoriska och Procedurer (alltså hur vi går tillväga)
• Basala ganglier
  
  • Här lagras motoriska och Procedurer (alltså hur vi går tillväga)
• Amygdala
  
  • Lagrar känslor
  • Styr vår frontallob
  • Förstärker händelseminnet (igenom att lägga känslominne till dem

Question 2

vad är Kvalitativ minneskategorisering?

Answer 2

Kan delas upp i två områden, vilka är:

• Deklarativt minne
  
  • Förvaring (och upphämtning) av minne som vi är medvetna om att vi ”hämtar”.
  • Kan uttryckas i språk
  • Ex: telefonnummer, sånger, när vi berättar historier
• Icke-deklarativt minne
  
  • ”proceduralminne”
  • Inte medvetna om att vi använder det
  • Minnen kopplat till färdigheter och associationer
  • Hur vi slår ett telefonnummer, hur vi sjunger, eller hur man cyklar
  • Saker som är svåra att beskriva hur man gör

Question 3

vad är Temporala minneskategorisering?

Answer 3

Är inte organiserat efter vad de är för minne, utan tiden över vilket det är effektivt. Tre stycken uppdelningar:

• Direkt
  
  • Förmågan att hålla en pågående händelse i huvudet
  • Hög kapacitet
  • Sekund
• Arbetsminne
  
  • Att hålla och manipulera information i medvetandet i sekunder till minuter
  • Ex att man letar efter sina nycklar. Vi kommer ihåg vilka ställen vi letat på just då när vi letar, men inte en vecka senare.
• Långtidsminne
  
  • Minne över dagar till livstid
  • Minnen ifrån de direkta och arbetsminnet går in i långtidsminnet, men största delen glöms bort.
  • Vad som gör att de är långtidsminne är att omstrukturering av synaptiska bildningar skett

Question 4

hur är minnes-indelningen enligt Jan Marcusson?

Answer 4

Arbetsminne

• Är ett korttidminne, sekunder
• Den information som man har aktuell i medvetandet för stunden
• Om man inte kommunicerar vidare till ett långtidsminne så går det förlorat
• Plats: Bakre och främre associationscortex
• Ex: Läsa ett telefonnummer, sedan slå det, sedan glömma det

Långtidsminne

• Episodiskt minne
  
  • Är ”händelse minnet”
  • Kopplat till känslan av en t.ex. en plats – så som hur det känns att vara i Paris
  • Desto flera modaliteter (sensorisk, lukt, syn, smärta etc.) desto kraftfullare blir minnet
  • Plats: Informationen samlas i mediala temporaloben och hippocampus
    
    • Leds tedan till flera delar i hjärnbarken beroende på modalitet
  • ”upplevelsen förstärker synapsen för de neuron som var med i upplevelsen”
• Semantiskt minne
  
  • Är ”kunskaps minnet”
  • Vi det att Paris är huvudstaden i Frankrike
• Procedurminne
  
  • Är samma som de Icke-deklarativa minnet
  • Plats: lagras i striatum
  • Omedvetet

Ex: hur man går och cyklar

Question 5

kolla på frågekortet “neurotransmittor” om kemisk minne

Answer 5

har du gjort det?

bra!

Question 6

hur kopplas fokus till:

sömn, taggad och för taggad?

Answer 6

Att kunna fokusera beror på stor del på kopplingen mellan adrenalin och Dopamins bindning till D1 receptor. Detta förklaras lättas med olika exempel:

• Vi sover
  
  • Sympatisk är långt och där med lågt med adrenalin
  • è leder till låg mängd Dopamin och där med ingen koncentration
• Vi är lite taggade
  
  • Adrenalinet är lagom och där med är Dopamin lagom
  • è gör att vår koncentration är bra
• För taggade
  
  • Adrenalin är högt och de gör att Dopamin tillbakatrycks
  • è dålig koncentration

Får vi en panikattack så kommer de ökade adrenalin göra ett kraftigt tillbaka tryck av dopamin è vilket leder till att vi inte har fokus.

Question 7

Patient är speciellt intresserad av att veta hur det kan komma sig att när hon får dessa panik-attacker i samband med presentationer inför andra, så att hon nästan tappar fattningen, så fungerar inte hennes tänkande. Förklara på ett sånt sätt att pateiten kan förstå hur tänkandet i dessa situationer slås ut.

Answer 7

Vid utmaningar och hot känner vi av aktivering av autonoma hjärnfunktioner i hjärnstammen som ställer in hjärnan på flykt eller kamp. Utöver den kroppsliga reaktionen, skapar ”scenskräcken” en rädsla till följd av aktivering av den limbiska loben, ffa i amygdala, som i sin tur signalerar till frontalloberna att ”fly”. När stressen blir för stark, upphör frontallobernas fokuseringsförmåga och dess viktiga ”radarfunktion” slås ut.

Question 8

vad är den klinska hjärnmoddel som jan marcuson pratade om?

tänk en pyramid i hjärnan .

Answer 8