Kirurgisk Baskunskap

Question 1

Vilka op indikationer finns?

Answer 1

Relativa
Absoluta
Palliativa
Pat klassas enligt ASA - 1 fullt frisk, 6 transplantationspat

Question 2

Vilka prover är aktuella i den pre op bedömningen?

Answer 2

Blodgruppering - blodgrupp samt BAS test. Beställa blod?
Vätske o elektrolyter - Hb, krea, Na, K,
Koagulation - TPK, PK, APTT.
Nutritionsstatus - klinisk bedömning samt Alb.
Lungsjd/hjärtsjd - blodgas, syra-bas
EKG - Hjärt-lungsjd, diabetes
Spirometeri
Övrigt - rtg, UKG.

Question 3

När ger man antibiotikaprofylax?

Answer 3

Bedöms avseende op renhetsgrad, duration o typ. Bedömning avseende proteser o AT.

Question 4

När ges trombosprofylax?

Answer 4

Beroende på op längd, läge på pat, typ av op samt pat koagulationsstatus o ev malignitet.

Question 5

Vilken annan specialitet måste alltid före en bedömning såväl akut som kroniskt?

Answer 5

Anestesiologi.

Question 6

Vad innebär pre op fasta vid elektricitet kirurgi?

Answer 6

Ingen fast föda eller mjölkprodukter efter midnatt. 
Klar dryck (inkl kaffe) upp till två timmar innan anestesistart.

Question 7

Fasta vid akut kirurgi?

Answer 7

Total fasta av såväl mat som dryck minst 6 h innan anestesistart om pat tillstånd tillåter.
Annars - överväg en crash induction med snabbt sättande av V-sond.

Question 8

Peroperativ vätskebehandling?

Answer 8

Det basala vätskebehovet är 1,5ml/kg/h.
Använd fysiologiskt balanserad saltlösning m glukos - ex Rehydrex
Undvik hypertona glukoslösningar pga risk för hyperglukemi o met acidos.
Ökad perspiratio (2-8ml/kg/h) ersätts m ringer.
Ev blod vb.

Question 9

Postop vätska?

Answer 9

Hypovolemi? Dehydrering? Ringer

Ventrikelretention? Dränförluster? Natriumklorid.

Question 10

När ska trombosprofylax ges?

Answer 10

Alla högriskpat

Alla högriskingrepp - ex all bröst o bukkirurgi

Question 11

Vad innebär en högriskpat?

Answer 11

Något av följande - malignitet, tidigare DVT/LE, BMI > 40, känd koagulationsrubbning.
Eller minst två - över 60 åå, pre op blodtransfusion, pre op vårdtid > 6 dgr, op tid > 150 min, venösa bensår, grav, hjärtsvikt.

Question 12

Åtgärder som trombosprofylax?

Answer 12

Adekvat vätskesubstitution
Atraumatisk opteknik
Lokal alt regional anestesi. 
Tidig mobilisering
Stödstrumpor

Question 13

Vilka lkm används som trombosprofylax?

Answer 13

Klexane
alt annan LMWH
Ju högre risk desto högre dos o tidigare insättning av beh.

Question 14

När bör antibiotikaprofylax ges inför op?

Answer 14

Beror på ab halveringstid. Ab bör ges så att en halveringstid ej förflutit innan op start. Missas detta ökar inf risken. Pga detta används preparat med lång halveringstid ex bactrim, metronidazole o doxycyklin.

Question 15

Ab profylax vid olika typer av kirurgi?

Answer 15

GI kirurgi - trim-sulfa alt metronidazole alt pip-tazo

Ortopedi - kloxacillin alt klindamycin.

Question 16

När är ab profylax ej indicerat?

Answer 16

CNS shunt
CVK
port-a-cath
Endoskopi av icke inf urinvägar
Anläggning av AV fistel

Question 17

Tidiga post op komp?

Answer 17

Kateterinf
DVT/LE
Blödning
Hematom
Sårinf
Abscess i sår.

Question 18

Hur avgörs hudens sprickriktning och varför är det viktigt att veta?

Answer 18

Hudens sprickriktning anges av langers linjer vilka ligger vinkelrätt mot underliggande muskulatur och med åren utvecklas till rynkor. Vid hudexcision lägger man alltid snittet i hudens sprickriktning.

Question 19

I vilket lager läggs infiltrationsanestesi?

Answer 19

Intradermalt. Ger en snabbt verkande anestesi.

Question 20

Vilka är fördelarna med adrenalintilsats vid lokalanestesi?

Answer 20

Snabbare anslag
Längre duration
Minskad blödning.

Question 21

Vad är underminering och varför gör man det?

Answer 21

Innebär att huden lossas från underlaget så att den lättare kan sträckas över hudglipan. Som regel görs detta mellan dermis och subcutis.

Question 22

Vilken tjocklek på tråd används till ansikte resp övriga kroppen?

Answer 22

6 alt 5 i ansiktet

4-3 övriga kroppen.

Question 23

Hur syr man för att minska risken för hundöron?

Answer 23

Man gör enstaka suturer och börjar från ändarna och tar sig inåt.

Question 24

När tar man stygn i ansiktet?

Answer 24

Efter ca fem dgr.

Question 25

När tar man stygn på ryggen/nedre extremitet?

Answer 25

Efter ca två veckor.

Question 26

Vad kan man göra för att minska ärrhypertrofi?

Answer 26

Tejpning av ärret i 3-6 mån

Undvika spelning under minst sex månader.

Question 27

Nämn olika suturtyper.

Answer 27

Enstaka sutur
Enstaka stående madrassutur - ger bättre hemostas, everterar sårkanter bättre, mindre risk för sårruptur, mindre risk att suturen skär genom sårkanten hoppat m skör hud. Kan dock ge fulare är. Tar längre tid.
Enstaka liggande madrassutur
Fortlöpande intrakraniell sutur - mer diskreta ärr, inga suturernsom måste tas. Tar längre tid att anlägga. Sämre hållfasthet. Större risk för sårruptur.

Question 28

Hur mkt marginal vid excision av nevus?

Answer 28

2-3 mm marginal.

Rita en oval med förhållandet 1:2 1/2

Question 29

Hur bedövar man då man ska ta bort ett nevus?

Answer 29

Två instick utanför sin tilltänkta snittlinje. En på långsidan och en på kortsidan. Jobba som en solfjäder. Stick ber till subcutis, aspirera och bedöva på vägen ut.

Question 30

När tar man bort stygn på övre extremitet/ventralt bålen?

Answer 30

Efter ca 10 dgr.

Question 31

Sena post op komp?

Answer 31

Serom
UVI
Pneumoni
Abscess i buk
Anastomosinsuff

Question 32

hur många kcal skall en människa ha varje dygn?

Answer 32

30kcal/kg

Question 33

Hur många kCal innehåller en glukos 5% respektive 10%

Answer 33

200 kcal respektive 400kCal

Question 34

Vilka effekter får en stressad/katabol pat på energiomsättning, kväveförluster och proteinsparande effekter av näring?

Answer 34

Energiomsättningen ökar
Kväveförlusterna ökar
Näringstillförsel har en liten proteinsparande effekt om pat är stressad jämfört med ett normaltillstånd.

Question 35

Hur kan man minska glukoneogenesen hos en stressad pat?

Answer 35

Genom att förse pat med basala glukosbehov vilket är 2-3 g/kg/dygn. En person på 100 kg har alltså ett basalt glukosbehov på 200g/dygn. Detta innebär 4L 5% glukoslösning.

Question 36

Vilka är riskerna med malnutrition?

Answer 36

Fördröjd sårläkning
Suturinsufficiens
Nedsatt motståndskraft mot inf
Ökad risk för post op komp
Nedsatt svar på onkologisk beh.

Question 37

Hur bedömer man risken för att en patient är undernärd?

Answer 37

Ofrivillig viktförlust
Ätsvårigheter
Undervikt - BMI < 20 om < 70 BMI < 22 om > 70.

Question 38

När är en pat troligen gravt undernärd?

Answer 38

Viktförlust > 10-15% under 6 mån
BMI < 18,5
SGA C
Albumin < 30g/L.

Question 39

Vilken är behandlingen för ett infekterat nageltrång?

Answer 39

Partiell evulsion.

Question 40

Nämn fyra faser vid sårläkning, tidigast först.

Answer 40

Infl
Epitelisering
Sårkontraktion
Kollagensyntes