Kap 23 - Akut Buk. Flashcards
Def akut buk.
Sjd inom bukorgan som är potentiellt livshotande.
Orsak: infektion o/lr akut vätskerubbning.
Smärtlokaler - diff dia.
Central - tunntarm, oment, appendix, navelbråck.
Epigastriet - ventrikel, duodenum, lever, gallvägar, pankreas.
Suprapubis - kolon, rektum, urinblåsa, prostata, kvinnliga genitalia.
Höger fossa - appendicit, ileit, körtelbuk.
Vänster fossa - sigmoidit, divertikulit.
Vä revbensbåge - pankreatit.
Hö revbensbåge - kolecystit,
Flanker - pyelonefrit, njursten, pneumoni.
Smärtvandring - appendicit.
När koliksmärtor?
Vid obstruktion.
Kontinuerliga - sten i urin- lr gallvägar.
Intermittenta - tarmobstruktion. Högt hinder - kräkningar tidigt efter smärtdebut. Lågt hinder - kräkningar m fekal doft.
När akut UL?
Sjd i pankreas, lever, gallvägar, appendicit, aortaaneurysm.
När akut CT?
Vid svårvärderade fall.
Ind. Aortaaneurysm, akut svår pankreatit, mag-tarmperforation, tarmobstruktion, buktrauma.
När BÖS?
Fri intraperitoneal gas som vid perforering eller gas-vätskenivåer som vid obstruktion. Kan då komplettera med passagertg om stopp i tunntarm.
Perforation av mag-tarmkanal.
Eti. Ulkus i ventrikel lr duodenum, sigmoidit.
Sym. Spark i magen attack till snabb peritonit.
Dia. BÖS visar ofta fri gas.
Beh. Akut op.
Rupturerat aortaaneurysm.
Eti. Män. Ärftligt. Hjärt-kärlsjd.
Sym. Plötsliga smärtor i buk o rygg m samtidigt blodtrycksfall.
Dia. Pulserande resistens i buken, UL lr CT ger diagnos.
Beh. Akut endovaskulärt ingrepp. Permessive hypotension.
Extrauterin graviditet/ utomhavandeskap/utomkvedshavandeskap
Vem? Fertila kvinnor m graviditetstecken och 4 till 12 veckor sedan senaste menstruation.
Vad? Graviditet där ägget implanterat i ena tuban. När denne brister uppstår en kraftig blödning.
Sym. Plötslig smärtdebut övre buk m utstrålning m axlarna, peritonit i nedre delen samt ev vaginal blödning.
Risk. Akut chock.
Dia. Klinik.
Beh. Akut operation.
Murphys tecken.
Undersökarens hand under hö revbensbåge samt inandning ger kraftig smärta.
Appendicit
Eti. Idiopatisk, trauma.
Sym. Måttlig buksmärta centralt lr diffust. Påverkan på normal tarmfunktion (förstoppning, diarré, kräkning, uppspändhet. Senare peritonit i hö fossa (sk smärtvandring)
Klinik. Palpation ger muskelförsvar, släppömhet o indirekt smärta. Rörelsekorrelerad. Feber.
Dia. Klinik. Om osäker använd Air-score. Inläggning o observation. Om helt klart kirurgisk resektion.
Dyspepsi/gastrit
Eti. Oklar.
Sym. Epigastralgi. Sura uppstötningar.
Dia. M lab uteslut gallvägssjd o pankreatit. Ge antaacida o xylocain - viker smärtan talar detta för gastrit.
Beh. Enligt ovan o sedan ex omeprazol. Vid långdragna besvär poliklinisk utredning m gastroskopi o ev eradikeringsbeh.
Divertikulit.
Def. Infl utgången fr divertiklar oftast i sigmoideum.
Eti. Tryckökning i tarmen. Infl när tarminnehåll stagnerar i divertikeln.
Sym. Buksmärtor (omvänd appendicit).
Klinik. Feber, peritonit, lpk upp, crp upp.
Komp. Perforation, blödning.
Dia. CT ( divertiklar, lumenförträngning, fri gas, infl i fettväv), lab,
Beh. Övervakning. Ev ab typ trim-sulfa eller flagyl, ciproxin.
Indelning av koliksmärtor.
Kontinuerliga - gallsten, uretärsten.
Intermittenta - tarmobstruktion, ileus.
Handläggning akut buk.
Vätska - ringer, liten risk för acidos. Macrodex o Promiten för att behålla vätska i blodbanan. Vid kräkning ges NaCl för att ersätta kloridförlust.
Antibiotika - pre op i.v.
Analgetika - stensmärta (1. Diklofenak 2. Morfin 3. Spasmofen) annan smärta ge morfin s.c. lr i.m. o/lr ketogan.
Överväg antiemetika o v-sond.
När ska man agera på förhöjt laktat?
Över 5.
Hur hög sensitivitet har D-dimer för tarmischemi?
100%. Dock kan det vara förhöjt i många situationer. Alltid förhöjt på inneliggande.
Vad måste man göra vid positiv D-dimer o laktos samt misstanke om tarmischemi?
Explorativ tarmischemi. Eftersom CT-Angio inte kan utesluta emboli i distala tarmkärl.
Komplikationer till appendektomi?
Tidig - abscess, smärta, feber,
Sen - nervskada (intercostal nerv - konfirmeras m nevblockad)
Kompl till cholecystektomi?
Tidig - smärta, galläckage m peritonit. (Beh m sfinkterotomi - ändrar trycketdynamik vilket minskar läckaget) bekräftas m UL ( visar vätska i marrisons poutch. )
Sen - Bilom (enda sym är smärta samt resistens i buken)
Vad läggs in vid en skada på choledochus efter t.ex. en cholecystektomi?
T-drän. Dras efter en vecka. Kvarstår då lite läckage, men det upphör spontant.
Hur skiljer man mellan avföring k sårvätska i ett gammalt buksår.
Mäta nivåer av gallsalt, bilirubin.
Direltmikroskopi för fibrer - tarm.
Vanligaste diff dia till appendicit?
Lymfadenitis mesenterica.
Gastrenterit, salpingit, extrauterin grav.
Varför sätts V-sond?
Tömma ventrikel inför op.
Minska risken aspiration vid ev farmaka.
Tidigt upptäcka tilkomst/progression av blödning.
Vad ger klingande tarmljud?
Ileus på mekanisk bas. Metalliska ljud uppstår sent i förloppet då den arbetande tarmen vidgat sig.
Kan CT utesluta gallsten?
Nej, detekterar endast kalcifierade stenar.
Vid vilket revben börjar buken?
Revben 4-5.
När måste buktrauma misstänkas?
Cirkulatoriskt påverkad patient utan yttre blödning.
Vad är skademekanismen vid icke penetrerande våld?
Krosskador - slag, kollision, slag, fall.
Slutskedet pga decelerationsvåld
Tryckvågsskador - ex bälte vid krock.