katastrofmedicin: allt du behöver kunna Flashcards
vilken myndighet sköter krishantering
MSB
- myndighet för samhällskydd och beredskap
- försvarsdepartementet
socialstyrelsen
- ger riktlinjer för katastrofmedcinsk beredskap
samverkan mellan regioner i större civilområden
nivåer av styrning
- rikstag regering nationellt
- central nivå: MSB
- regional nivå: civilområden
- regionalnivå: regioner
- lokal nivå: kommuner
katastrofmedicinsk beredskap
beredskap att bedriva hälso-sjukvård i syfte att minimera följder av särskild händelse
fokus liv/hälsa personer i upptagningsområde
särskild händelse
händelse som är så omfattande/allvarlig att resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt
central fråga: kommer händelsen påverka för möjlighet att leverera god vård med ordinära rutiner/resurser/ledningsstrukturer som finns
om ja så är det en särskild händelse
katastrof
särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet
belastningen är så hög att normala kvalitetsgrav trots åtgärder inte längre kan upprätthållas
resurser < behov
tjänsteman i beredskap = TIB
i varje region ska det finnas en funktion som ständigt är bemannad och som vid allvarlig händelse ELLER risk för sådan har uppgift att
1. ta emot larm
2. verifiera uppgifter
3. larma vidare, informera vidare
4. initiera och samordna det ledande arbetet
har mandat att värdera om det är en särskild händelse
vem är ofta TIB
ofta den som etablerar särskild sjukhusledning på regional nivå vid särskild händelse
flödesschema till TIB
- TIB får information om särskild händelse
- t.ex. sos alarm, IT-incidens - analys
- kan händelse hanteras i ordinarie organisation - om inte upprättas särskild sjukhusledning på regional nivå
- organisation måste organiseras/ledas på särskilt sätt
vad är en särskild sjukhusledning
i varje region ska det finnas en funktion som ansvarar för ledningsuppgiften vid allvarlig händelse eller risk för sådan
denna ska: samordna, prioritera, leda personal, fördela resurser, mobilisera resurser som inte finns tillgängliga, förflytta patienter, evakuera vårdenheter, samverka med andra aktörer (lokalt, regionalt, nationellt)
i praktiken
på REGIONAL nivå beslutar TIB om det är en särskild händelse och om en särskild sjukvårdsledning ska aktiveras
på varje sjukhus finns en i förväg utpekad jour (kir etc) som tar beslut om förhöjt berredskapsläge på sjukhuset och om särskild sjukvårdsledning för sjukhuset/lokalt ska aktiveras
syfte med sjukvårdsledning
minska negativa effekter som händelsen kan ge upphov till avseende liv/hälsa samt på kritiska verksamheter inom HSV
mål att upprätthålla/återställa normala medicinska kvalitetskriterier
vad gör sjukvårdsledningen
har en stabschef
- sammanställer lägesbild
- gör lägesanalys
- inrikta, besluta
- samordna, genomföra
- utvärdera
- insatsledning
- analys
- logistik, samband
- sakkunniga
- dokumentation, information
- säkerhet
- personal
- samverkan
olika nivåer för särskild organisation
- nationell niv, socialstyrelsen
- TIB
- operativ chef i beredskap som fattar beslut om inriktning/samordning
- särskild organisation med op chef + ledningsstöd - regional nivå
- TIB fattar beslut om behov av inriktning/organisation
- särskild sjukvårdsledning med sjukvårdsledare med medicinskt ansvar + ledningsstöd - lokalt
- särskild sjukvårdsledning eller särskild prehospitalt sjukvårdsledning
3 beredskapsläge
beslutas av särskild sjukvårdsledning regionalt
- stabsläge
- förstärkningsläge
- katastrofläge
vilka roller måste finnas enligt föreskrifter på sjukhus vid särskild händelse
medicinsk ansvar och särskild sjukvårdsledning
från olycka till prehospt vård
- olycka
- SOS, 112
- blåljus till olycka
- sos går ut med totalinformation till alla enheter som är larmade: lägesbild
- vindruterapport inom 2 min från ankomst, första patrullen
hur gör man en vidruterapport
misstänkt händelse
exakt lokalisation
typ av händelse
hot, risk
ankomstväg hindrad
numerärt antal skadade
enheter totalt
rapport skickad
METHANER
prehospital sjukvårdsledning
sjukvårdsledare med medicinsk ansvar
- prioritering av skadade
har kontakt med TIB/regional sjukvårdsledning
prioritering prehospitalt
vit = död
röd = livshotande
gul = kan vänta
grön = ska vänta
obs att gula patienter nästan alltid blir röda prehospitalt
preliminär fördelningsnyckel
hur många skadade av varje färg som sjukhusen lokalt kan ta emot
ges i samråd med prehospital sjukvårdsledare och TIB/regional sjukvårdsledning
får en fördelningsnyckel för varje färg, sedan uppdateras fördelningsnyckeln via verifieringsrapport
sos om särskild händelse
särskilda kriterier de utgår från
då larmar operatör till blåljus/sjukhus inom länet
- ofta lednings-ssk som tar emot samtalet
- ledning-ssk kontaktar sin lokala beslutsfattare (ofta kir bakjour) som beslutar om organisationen måste anpassas, om behov av omorganisation ska denna läkare även fatta beslut om beredskapsläge
stabsläge
avvaktar men är på tå
upprättar stabsfunktion/ledningsgrupp som håller sig underrättade, vidtar nödvändiga åtgärder och följer förloppet
kanske håller kvar kvällspersonal en stund
förstärkningsläge
viktiga funktioner larmas in, punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukhusvården
beslut fattas via särskild sjukvårdsledning
t.ex. ökad bemanning
varje sjukhus har en beredskapsplan man följer
katastrofläge
högsta beredskapsläge
all personal larmas in, alla tillgängliga resurser in
alla de funktioner inom sjukhusvård som krävs för att ta hand om stort antal skadade tas i anspråk, personal/utrustning förstärks
centrala begrepp inom kapacitetsökningsförmåga
SURGE CAPACITY
1. SYSTEMS
2. STAFF
3. STUFF
4. STRUTURE
SYSTEMS
organisationen
strategier
processer
riktlinjer
systematisk uppföljning
varje region ska ha en katastrofmedcinsk beredningsplan som man följer där det framgår
- hur nödvändiga funktioner i vården ska larmas och aktiveras vid särskild händelse eller risk får sådan
- vem som ska leda och samordna vården vid sådan händelse
- vilka andra aktörer som regionen vid behov kan samverka med
vad är viktigt angående katastrofmedicinska beredningsplanen
revideras
ska vara tillgänglig/känd för personal som ingår
STAFF
kompetens och personal
vad har regionen ansvar för avseende staff
regelbunden träning/övning så personal upprätthålla/utveckla den medicinskmedicinska beredskapen och genomföra intsatser vid allvarlig händelse
- hur nödvändiga funktioner ska bemannas
- vilka kvalifikationer personalen ska ha
- vidareutbildning/kompetensutveckling
STUFF
material, utrustning som krävs för att bedriva sjukvård
måste ha material anpassade till behov som kan uppstå vid allvarlig händelse
regionen har även ansvar för att personal som arbetar i ett område får den utrustning som är nödvändig
structure
lokaler, byggnader
- hur funktionella och robusta de är för ändamålet
- inkliderar el, vatten, värme
regionens ansvar enligt structure
planera för hur behov av säkra/bra lokaler ska tillgodoses för att upprätthålla katastrofmedcinsk beredskap
el, värme, vatten, datakommunikation ingår, måste även finnas personal med kompetens i drift av systemen
katastrof
särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet
belastning är så hög att normala kvalitetskrav inte kan upprätthållas trots adekvata åtgärder
akut behov > resurser/kapacitet
take home
antal skadade belastar vården
antal döda ger proximering av antal skadade/vårdbehov (1:4 utifrån konfliktområden)
orsaker till katastrof
- naturkatastrofer
- människorelaterade
- terror, krig, IT-problem
belastning på system varierar
störst inflöda av patienter ger krig/naturkatastrofer
= ökad belastning sjukvård, reducerad kapacitet, brist på STAFF/STUFF
= förstörd infrastruktur
= epidemier
infrastruktur
vägar
energi
IT
livsmedel
sanitet
typer av katastrofer
- småskaligt och storskaligt (stad vs land/region)
- återkommande eller enstaka (krig/monsum vs terror)
- långsam debut eller plötslig debut
- effekt över tid
- kortvarig/lokal, långvarig/utbredd
- kummulativ (återkommande)
alltid du kan om naturkatastrofer
60k dödsfall per år, minskande trend
mest dödlighet: jordbävningar
direkta hälsoeffekter
- brännskador, kvävning, trauma, infektioner
- varierar med typ av naturkatastrof
obs naturkatastrofer
viktigt att få rätt resurser till händelsen
internationella styrkor kommer vanligen inom 2-7 dagar
viktigt att då identifiera vilka behov som finns
- många dör på skadeplatsen, därmed ses t.ex. inte skallskador på sjukhusen pga de dör
- vet dåligt hur skadepanoramat ser ut pga dåliga studier
- vid bättre infrastruktur kommer allvarliga skador till sjukhusen som man måste hantera
väpnad konflikt
- direkta hälsoeffekter
- fysiska skador, psykiska skador - indirekt
- intern/extern flykt (kan ge problem inom andra regioner i samma land när behov>resurser)
- störning kommunikation/IT
- försvårad produktion/odling/transport
- brist livsmedel, svält
- stagnerande ekonomi
begreppet total mortalitet vid väpnad konflikt
- förväntad dödlighet i populationen + död pga våldet
- direkt rel till konfliken
- indirekt: epidemi, matkedjor, nedbruten sjukvård (civila, barn)
obs relation döda skadade vid väpnad konflikt
döda/skadade 1:4
indirekt dödlighet vävpnad konflikt
5 ggr stå stor som direkt dödlighet
= pga ej tillgång vård etc
epidemi
sanitet
- GE, kolera, tyfoid, hepatit
täta levnadsförhållande
- personsmitta: meningit, TBC
- vektorer: malaria
dåliga boendeförhållande
- luftvägsinfektioner
vad händer med sjukvård i krig
- förstörd infrastruktur
- brist på personal
- stort inflöde av skade i tillägg till normalinflödet
- kroniska sjukdomar som ej kan beh
- infektionssjukdomar i efterhand
ex på två väpnande konflikter
- ukraina: sjukvårdsinrättningar förstörda, stora inflöden
- yemen saadaprovinsen
- bombamattor med civila mål
vad är vanligaste orsaken idag till död vid katastrof
tidigare konflikter/terror men idag dör fler i naturkatastrofer
resiliance
hållbarhet är en resursfråga
samma naturfenomen kan få olika konsekvenser beroende på resurser/infrastruktur
t.ex. om man jämför jordbävning i japan vs turkiet
- fler döda i turkiet pga sämre byggda hus
vad har sverige brist på
material, personal
ff.a. efter pandemin
centralt sårbarhet
variation över tid efter katastrof leder till sårbarhet
vid katastrof sker mindre elektiv vård, trauman sjunker undan snabbt, men non-trauma emergencys stiger som indirekt följd av katastrofen
- elektiva fall ackumuleras
angående hälsoorganisation
aldrig på plats när katastrof händer
måste vara förberedda på att ta hand om sekundära problem: sekundära infektioner, epidemier, elektiva fall som ackumuleras
måste fundera kring BEHOV när katastrof inträffar, sätter press på organisationer att tänka till innan man packar väska
blue-book: certifierad insatsstyra vid identifierade uppdrag (tydliga team utifrån problem)
sub-std care inte okej
trappa av behov effter katastrof
- direkt död, trauman
- traumakomplikationer
- indirekta problem, t.ex. infektion (non-trauma emergency)
- acc av elektiva fall
internationell humanitär lag
Genève/haag konventionen
- skydd för civila, skadade, krigsfångar, sjukvårdspersonal, själasörjare
- förbud mot att förstöra infrastruktur för civila (el, vatten), skydd civila objekt (bostäder, sjukhus, ambulans, kyrkor), förbud att överflödigt skada civila/soldater (personminor, klusterbomb, kärnvapen)
vad utmärker katastrofmedicin
- vårdbehov överstiger resurser
- prioriterar annorlunda
- förenklad metodik för diagnostik/behandling
- behandla skador utanför egna kompetensområdet
triaging mass casualties: medicinska inriktningsbeslut
om fler skadade samtidigt och begränsade resurser måste man sortera patienter från vilka som kommer överleva och inte
tanke maximal vinst för det största antalet offer utifrån resurser
färger vid traiging mass casualties
- röd=immdiate
- bröstskador, brännskador, chock, öppna frakturer - gul = delayed
- stabila abdominella skador, ögon/CNS-skador - grön = minimal
- mindre brännskador, blödningar, frakturer - död = expectant
- unresponsive, hög RM-skada
mer om brännskador avseende triagering
grön om < 20%
gul: 20-40%
- circumferenta skador ext och andra områden
röd > 40%
- inhalationskada
- circumferenta bröstskador
vilka skador kan förväntas vid brand
- inhalationsskador
- brand inomhus
- ansiktsskador, sot i luftvägar, hosta/hes
- syrgas-beh, intubera vb - förgiftning rök
- brännskador
vad ska man alltid rapportera vid brännskada
utbredning % kroppsya
lokalisation
utrustning vid katastrofbrand
syrgas
vätska för resusictering
filtar
angaletika
tid till eskarotomi akut
om thorax
- asap vb
extremiteter
- har 4h på sig
- 1-2h om handskador
brännskada på akuten
- smärtlindra
- bedöm djup
- gör rent: vatten, tvål, ta hål på blåsor
- omläggning jelonet salvkompress, antibakteriell kompresser
- ej ab men stelkramp boost
- ofta infektion dag 2-3, odla då - vätska parland
vad gick fel vid diskoteksbranden
fanns ingen katastrofplan
underskattade antal skadade
fick inte personal på plats
utrustning tar slut
efter 1 h kom katastrofbil med medicin och återupplivsningsmaterial men till för få patienter
hur skulle diskoteksbranden ha ksötts
- larmcentral skickar ut ambulanser
- tränad personal utför räddnings-sökinsats
- tränad personal gör traigering
- skadade med ambulans
- fördelningsnyckel
- svårast skadade först
