Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K11: akutmedicin > katastrofmedicin: allt du behöver kunna > Flashcards

katastrofmedicin: allt du behöver kunna Flashcards

1
Q

vilken myndighet sköter krishantering

A

MSB
- myndighet för samhällskydd och beredskap
- försvarsdepartementet

socialstyrelsen
- ger riktlinjer för katastrofmedcinsk beredskap

samverkan mellan regioner i större civilområden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

nivåer av styrning

A
  1. rikstag regering nationellt
  2. central nivå: MSB
  3. regional nivå: civilområden
  4. regionalnivå: regioner
  5. lokal nivå: kommuner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

katastrofmedicinsk beredskap

A

beredskap att bedriva hälso-sjukvård i syfte att minimera följder av särskild händelse

fokus liv/hälsa personer i upptagningsområde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

särskild händelse

A

händelse som är så omfattande/allvarlig att resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt

central fråga: kommer händelsen påverka för möjlighet att leverera god vård med ordinära rutiner/resurser/ledningsstrukturer som finns

om ja så är det en särskild händelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

katastrof

A

särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet

belastningen är så hög att normala kvalitetsgrav trots åtgärder inte längre kan upprätthållas

resurser < behov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

tjänsteman i beredskap = TIB

A

i varje region ska det finnas en funktion som ständigt är bemannad och som vid allvarlig händelse ELLER risk för sådan har uppgift att
1. ta emot larm
2. verifiera uppgifter
3. larma vidare, informera vidare
4. initiera och samordna det ledande arbetet

har mandat att värdera om det är en särskild händelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vem är ofta TIB

A

ofta den som etablerar särskild sjukhusledning på regional nivå vid särskild händelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

flödesschema till TIB

A
  1. TIB får information om särskild händelse
    - t.ex. sos alarm, IT-incidens
  2. analys
    - kan händelse hanteras i ordinarie organisation
  3. om inte upprättas särskild sjukhusledning på regional nivå
    - organisation måste organiseras/ledas på särskilt sätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är en särskild sjukhusledning

A

i varje region ska det finnas en funktion som ansvarar för ledningsuppgiften vid allvarlig händelse eller risk för sådan

denna ska: samordna, prioritera, leda personal, fördela resurser, mobilisera resurser som inte finns tillgängliga, förflytta patienter, evakuera vårdenheter, samverka med andra aktörer (lokalt, regionalt, nationellt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

i praktiken

A

på REGIONAL nivå beslutar TIB om det är en särskild händelse och om en särskild sjukvårdsledning ska aktiveras

på varje sjukhus finns en i förväg utpekad jour (kir etc) som tar beslut om förhöjt berredskapsläge på sjukhuset och om särskild sjukvårdsledning för sjukhuset/lokalt ska aktiveras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

syfte med sjukvårdsledning

A

minska negativa effekter som händelsen kan ge upphov till avseende liv/hälsa samt på kritiska verksamheter inom HSV

mål att upprätthålla/återställa normala medicinska kvalitetskriterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad gör sjukvårdsledningen

A

har en stabschef
- sammanställer lägesbild
- gör lägesanalys
- inrikta, besluta
- samordna, genomföra
- utvärdera

  1. insatsledning
  2. analys
  3. logistik, samband
  4. sakkunniga
  5. dokumentation, information
  6. säkerhet
  7. personal
  8. samverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

olika nivåer för särskild organisation

A
  1. nationell niv, socialstyrelsen
    - TIB
    - operativ chef i beredskap som fattar beslut om inriktning/samordning
    - särskild organisation med op chef + ledningsstöd
  2. regional nivå
    - TIB fattar beslut om behov av inriktning/organisation
    - särskild sjukvårdsledning med sjukvårdsledare med medicinskt ansvar + ledningsstöd
  3. lokalt
    - särskild sjukvårdsledning eller särskild prehospitalt sjukvårdsledning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

3 beredskapsläge

A

beslutas av särskild sjukvårdsledning regionalt

  1. stabsläge
  2. förstärkningsläge
  3. katastrofläge
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilka roller måste finnas enligt föreskrifter på sjukhus vid särskild händelse

A

medicinsk ansvar och särskild sjukvårdsledning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

från olycka till prehospt vård

A
  1. olycka
  2. SOS, 112
  3. blåljus till olycka
  4. sos går ut med totalinformation till alla enheter som är larmade: lägesbild
  5. vindruterapport inom 2 min från ankomst, första patrullen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur gör man en vidruterapport

A

misstänkt händelse

exakt lokalisation

typ av händelse

hot, risk

ankomstväg hindrad

numerärt antal skadade

enheter totalt

rapport skickad

METHANER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

prehospital sjukvårdsledning

A

sjukvårdsledare med medicinsk ansvar
- prioritering av skadade

har kontakt med TIB/regional sjukvårdsledning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

prioritering prehospitalt

A

vit = död

röd = livshotande

gul = kan vänta

grön = ska vänta

obs att gula patienter nästan alltid blir röda prehospitalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

preliminär fördelningsnyckel

A

hur många skadade av varje färg som sjukhusen lokalt kan ta emot

ges i samråd med prehospital sjukvårdsledare och TIB/regional sjukvårdsledning

får en fördelningsnyckel för varje färg, sedan uppdateras fördelningsnyckeln via verifieringsrapport

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

sos om särskild händelse

A

särskilda kriterier de utgår från

då larmar operatör till blåljus/sjukhus inom länet
- ofta lednings-ssk som tar emot samtalet
- ledning-ssk kontaktar sin lokala beslutsfattare (ofta kir bakjour) som beslutar om organisationen måste anpassas, om behov av omorganisation ska denna läkare även fatta beslut om beredskapsläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

stabsläge

A

avvaktar men är på tå

upprättar stabsfunktion/ledningsgrupp som håller sig underrättade, vidtar nödvändiga åtgärder och följer förloppet

kanske håller kvar kvällspersonal en stund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

förstärkningsläge

A

viktiga funktioner larmas in, punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukhusvården

beslut fattas via särskild sjukvårdsledning

t.ex. ökad bemanning

varje sjukhus har en beredskapsplan man följer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

katastrofläge

A

högsta beredskapsläge

all personal larmas in, alla tillgängliga resurser in

alla de funktioner inom sjukhusvård som krävs för att ta hand om stort antal skadade tas i anspråk, personal/utrustning förstärks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

centrala begrepp inom kapacitetsökningsförmåga

A

SURGE CAPACITY
1. SYSTEMS
2. STAFF
3. STUFF
4. STRUTURE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

SYSTEMS

A

organisationen
strategier
processer
riktlinjer
systematisk uppföljning

varje region ska ha en katastrofmedcinsk beredningsplan som man följer där det framgår
- hur nödvändiga funktioner i vården ska larmas och aktiveras vid särskild händelse eller risk får sådan
- vem som ska leda och samordna vården vid sådan händelse
- vilka andra aktörer som regionen vid behov kan samverka med

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad är viktigt angående katastrofmedicinska beredningsplanen

A

revideras

ska vara tillgänglig/känd för personal som ingår

28
Q

STAFF

A

kompetens och personal

29
Q

vad har regionen ansvar för avseende staff

A

regelbunden träning/övning så personal upprätthålla/utveckla den medicinskmedicinska beredskapen och genomföra intsatser vid allvarlig händelse

  1. hur nödvändiga funktioner ska bemannas
  2. vilka kvalifikationer personalen ska ha
  3. vidareutbildning/kompetensutveckling
30
Q

STUFF

A

material, utrustning som krävs för att bedriva sjukvård

måste ha material anpassade till behov som kan uppstå vid allvarlig händelse

regionen har även ansvar för att personal som arbetar i ett område får den utrustning som är nödvändig

31
Q

structure

A

lokaler, byggnader
- hur funktionella och robusta de är för ändamålet
- inkliderar el, vatten, värme

32
Q

regionens ansvar enligt structure

A

planera för hur behov av säkra/bra lokaler ska tillgodoses för att upprätthålla katastrofmedcinsk beredskap

el, värme, vatten, datakommunikation ingår, måste även finnas personal med kompetens i drift av systemen

33
Q

katastrof

A

särskild händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet

belastning är så hög att normala kvalitetskrav inte kan upprätthållas trots adekvata åtgärder

akut behov > resurser/kapacitet

34
Q

take home

A

antal skadade belastar vården

antal döda ger proximering av antal skadade/vårdbehov (1:4 utifrån konfliktområden)

35
Q

orsaker till katastrof

A
  1. naturkatastrofer
  2. människorelaterade
    - terror, krig, IT-problem
36
Q

belastning på system varierar

A

störst inflöda av patienter ger krig/naturkatastrofer
= ökad belastning sjukvård, reducerad kapacitet, brist på STAFF/STUFF
= förstörd infrastruktur
= epidemier

37
Q

infrastruktur

A

vägar
energi
IT
livsmedel
sanitet

38
Q

typer av katastrofer

A
  1. småskaligt och storskaligt (stad vs land/region)
  2. återkommande eller enstaka (krig/monsum vs terror)
  3. långsam debut eller plötslig debut
  4. effekt över tid
    - kortvarig/lokal, långvarig/utbredd
    - kummulativ (återkommande)
39
Q

alltid du kan om naturkatastrofer

A

60k dödsfall per år, minskande trend

mest dödlighet: jordbävningar

direkta hälsoeffekter
- brännskador, kvävning, trauma, infektioner
- varierar med typ av naturkatastrof

40
Q

obs naturkatastrofer

A

viktigt att få rätt resurser till händelsen

internationella styrkor kommer vanligen inom 2-7 dagar

viktigt att då identifiera vilka behov som finns
- många dör på skadeplatsen, därmed ses t.ex. inte skallskador på sjukhusen pga de dör
- vet dåligt hur skadepanoramat ser ut pga dåliga studier
- vid bättre infrastruktur kommer allvarliga skador till sjukhusen som man måste hantera

41
Q

väpnad konflikt

A
  1. direkta hälsoeffekter
    - fysiska skador, psykiska skador
  2. indirekt
    - intern/extern flykt (kan ge problem inom andra regioner i samma land när behov>resurser)
    - störning kommunikation/IT
    - försvårad produktion/odling/transport
    - brist livsmedel, svält
    - stagnerande ekonomi
42
Q

begreppet total mortalitet vid väpnad konflikt

A
  1. förväntad dödlighet i populationen + död pga våldet
    - direkt rel till konfliken
    - indirekt: epidemi, matkedjor, nedbruten sjukvård (civila, barn)
43
Q

obs relation döda skadade vid väpnad konflikt

A

döda/skadade 1:4

44
Q

indirekt dödlighet vävpnad konflikt

A

5 ggr stå stor som direkt dödlighet
= pga ej tillgång vård etc

45
Q

epidemi

A

sanitet
- GE, kolera, tyfoid, hepatit

täta levnadsförhållande
- personsmitta: meningit, TBC
- vektorer: malaria

dåliga boendeförhållande
- luftvägsinfektioner

46
Q

vad händer med sjukvård i krig

A
  1. förstörd infrastruktur
  2. brist på personal
  3. stort inflöde av skade i tillägg till normalinflödet
  4. kroniska sjukdomar som ej kan beh
  5. infektionssjukdomar i efterhand
47
Q

ex på två väpnande konflikter

A
  1. ukraina: sjukvårdsinrättningar förstörda, stora inflöden
  2. yemen saadaprovinsen
    - bombamattor med civila mål
48
Q

vad är vanligaste orsaken idag till död vid katastrof

A

tidigare konflikter/terror men idag dör fler i naturkatastrofer

49
Q

resiliance

A

hållbarhet är en resursfråga

samma naturfenomen kan få olika konsekvenser beroende på resurser/infrastruktur

t.ex. om man jämför jordbävning i japan vs turkiet
- fler döda i turkiet pga sämre byggda hus

50
Q

vad har sverige brist på

A

material, personal

ff.a. efter pandemin

51
Q

centralt sårbarhet

A

variation över tid efter katastrof leder till sårbarhet

vid katastrof sker mindre elektiv vård, trauman sjunker undan snabbt, men non-trauma emergencys stiger som indirekt följd av katastrofen
- elektiva fall ackumuleras

52
Q

angående hälsoorganisation

A

aldrig på plats när katastrof händer

måste vara förberedda på att ta hand om sekundära problem: sekundära infektioner, epidemier, elektiva fall som ackumuleras

måste fundera kring BEHOV när katastrof inträffar, sätter press på organisationer att tänka till innan man packar väska

blue-book: certifierad insatsstyra vid identifierade uppdrag (tydliga team utifrån problem)

sub-std care inte okej

53
Q

trappa av behov effter katastrof

A
  1. direkt död, trauman
  2. traumakomplikationer
  3. indirekta problem, t.ex. infektion (non-trauma emergency)
  4. acc av elektiva fall
54
Q

internationell humanitär lag

A

Genève/haag konventionen

  1. skydd för civila, skadade, krigsfångar, sjukvårdspersonal, själasörjare
  2. förbud mot att förstöra infrastruktur för civila (el, vatten), skydd civila objekt (bostäder, sjukhus, ambulans, kyrkor), förbud att överflödigt skada civila/soldater (personminor, klusterbomb, kärnvapen)
55
Q

vad utmärker katastrofmedicin

A
  1. vårdbehov överstiger resurser
  2. prioriterar annorlunda
  3. förenklad metodik för diagnostik/behandling
  4. behandla skador utanför egna kompetensområdet
56
Q

triaging mass casualties: medicinska inriktningsbeslut

A

om fler skadade samtidigt och begränsade resurser måste man sortera patienter från vilka som kommer överleva och inte

tanke maximal vinst för det största antalet offer utifrån resurser

57
Q

färger vid traiging mass casualties

A
  1. röd=immdiate
    - bröstskador, brännskador, chock, öppna frakturer
  2. gul = delayed
    - stabila abdominella skador, ögon/CNS-skador
  3. grön = minimal
    - mindre brännskador, blödningar, frakturer
  4. död = expectant
    - unresponsive, hög RM-skada
58
Q

mer om brännskador avseende triagering

A

grön om < 20%

gul: 20-40%
- circumferenta skador ext och andra områden

röd > 40%
- inhalationskada
- circumferenta bröstskador

59
Q

vilka skador kan förväntas vid brand

A
  1. inhalationsskador
    - brand inomhus
    - ansiktsskador, sot i luftvägar, hosta/hes
    - syrgas-beh, intubera vb
  2. förgiftning rök
  3. brännskador
60
Q

vad ska man alltid rapportera vid brännskada

A

utbredning % kroppsya
lokalisation

61
Q

utrustning vid katastrofbrand

A

syrgas
vätska för resusictering
filtar
angaletika

62
Q

tid till eskarotomi akut

A

om thorax
- asap vb

extremiteter
- har 4h på sig
- 1-2h om handskador

63
Q

brännskada på akuten

A
  1. smärtlindra
  2. bedöm djup
  3. gör rent: vatten, tvål, ta hål på blåsor
  4. omläggning jelonet salvkompress, antibakteriell kompresser
  5. ej ab men stelkramp boost
    - ofta infektion dag 2-3, odla då
  6. vätska parland
64
Q

vad gick fel vid diskoteksbranden

A

fanns ingen katastrofplan

underskattade antal skadade

fick inte personal på plats

utrustning tar slut

efter 1 h kom katastrofbil med medicin och återupplivsningsmaterial men till för få patienter

65
Q

hur skulle diskoteksbranden ha ksötts

A
  1. larmcentral skickar ut ambulanser
  2. tränad personal utför räddnings-sökinsats
  3. tränad personal gör traigering
  4. skadade med ambulans
  5. fördelningsnyckel
  6. svårast skadade först

K11: akutmedicin (38 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions