artikel: trauma Flashcards
epidemiologi
trama står för stor del av vårdproduktionen
risk för bestående funktionsnedsättning
stor dödsorsak globalt
i sverige ff.a. personer < 40 år (högriskaktivitet, män)
svårtolkad statistik pga räknar in intox/skador
vad är trauma
mekanism som ger risk för svår skada eller banalt trauma med allvarlig skada
vad räknas som trauma
trafiolycka
arbetsplatsolycka
sport fritid
våld
allt från radiusfraktur efter fall, ligamentskador och knäledsdistorsion till mulittrauma
död vid trauma
ofta på skadeplats
på akuten eller senare på iva
att tänka på vid trauma
donationsmöjlighet
rättsmedicinskt fall ofta
riskgrupper: barn
- barn
- risktagande
- mycket energi mot liten volym
- stor buk med oskyddade organ, liten bröstkorg
- öppetstående fontaneller
- får andra skador (inte nackfraktur utan ligamentskador halsrygg)
gravida
fysiologiska förändringar så svårbedömt
andra risker
2 personer
involvera gyn
äldre
slöra
kan få svåra skador av minimalt trauma
samsjuklighet
omvårdnad: risk trycksår, konfusion, nutrition
förebyggande av trauma
samhällsansvar
trafiksäkerhet
skydd barn i hem/trafik
cykelhjälm tom 15 år
sportsäkerhet
minska skjutvåld
trauma är energi
rörelsenergi
termisk energi: brännskador, elskador
trubbigt våld
penetrerande
TRUBBIGT VÅLD DOMINERAR
ortopediska skador
- ligament
- senor
- skelett
- mjukdelar
obs att mjukdelsskador kan vara svåra att upptäcka akut men stor risk för funktionsnedsättning
cave är compartmentsyndrom
hjärtkontusion
traumatisk hjärtstopp
risk arytmi
aortadissektion
deccelererande våld
eller pga CVD
skäl till att trauma CT görs med kontrast
lungkontusion
svullnad
vätska
desaturation
diafragmaskador
risk för akuta eller senare problem, kan vara svårt att diagnostisera akut
pneumothorax
måste ej vara livshotande men påverkar beroende på storlek och patient
B-symtom i varierande grad
skilj på spontan/traumatisk, traumatisk ofta ass med thorakala skador
båda kan få ventilfunktion men högre risk om traumatisk
DRÄN med undertrycksfunkton
hemothorax
kan ge B/C problem
drän
omfattande bröstkorgsskador
revbensfraktur, om flera risk för flail chest som medför smärta och inneffektiv ventilation som kan kräva resp vård
abdonimella skador
bukvägg
penetraton
mjältruptur
leverlaceration
njurskada/laceration
uretärskada
tarmskada
bäcken
kan blöda mycket
- blöder ofta från presacrala venösa plexan
andra bäckenfrakturer
vaginalruptur
ureatraskada
kontusion/laceration genetalia
huvudet
laceration
blödning: epi/subdural, SAB, IC
skallfraktur
skallbasfraktur
ansiktsfraktur
mjukdelsskada, septumhematum, entrapment av ögonmuskler, ögonskada
entrapment ögonmuskler
orbitabottenfraktur
obs tandskador
kom ihåg att de finns, leta efter dem, kan bli A-problem
halsskada
luftstrupe, esofagus
kärl
nerver
organisation trauma
organisation varierar med sjukhus
- traumacentrum, uppdelning av trauma utifrån svårighetsgrad
prehospitalt
- stabilisering, rapport
förberedelser innan pat kommer
om långt till traumasjukhus tar man inte svårt skadade primärt för sek transport senare
vad skiljer trauma 1-2 i resurser
trauma 1
- svårt skadade, stort team med bred kompetens
trauma 2
- mer vanligt team
vad tänka på under traumat
avbryt när som helst för operation om man ej lyckas stabilisera
A-E vid trauma
A: ta ställning till SRB
- undvik onödiga rörelser ff.a. sidled
- SRB får aldrig försena livsviktiga åtgärder
B:
- undersök bröstkorg (flail chest)
- bedöm sannolikhet för ptx/hemothorax
- blood sweep
C:
- bäcken: gördel, korsa ben, us en gång, om smärta på med gördel
- femurfraktur: reponera
D:
- som vanligt men komihåg samverkan mellan skallskada och columna
E:
- varm patient: värmefiltar
- blåsan, temp
beskriv canadian C-spine
ställningstagande till rörelsebegränsning
- finns högriskfaktor
- äldre > 65 år
- högriskmekanism
- ext parestesier
HÖGRISKMEKANISM
- fall > 1 m/5 trapport
- krockat 100 km/h
- utkastad ur fordon/voltat
- olycka med campingbil/cykel
- axiellt våld nacke
- finns lågriskfaktor som gör att vi kan undersöka halsrygg säkert
- påkörd bakifrån enkel olycka
- varit uppegående
- suttit på akuten
- ej medellinjesöm
- fördröjd smärta - kan hen röra 45 grader bilateralt
= Om nej på alla behövs ej SRB
cave SRB etc
cave förlust luftväg, sänkt medvetande
kantarell vid misstänkt skallbasfraktur/ansiktsfraktur
hur SRB
manuell stabilisering av nacke
eller
extern teknik: hv-block
- stel halskrage används ej, möjligen vid överflytt
tänk på hela ryggen, SRB måste kompletteras med bår/madrass på akuten, prehospitalt spineboard
vad är risk med SRB
pank
tryckskada
aspiration
VTE
måste övervakas manuellt konstant
obs blödning
cirk påverkad hög sannolikhet att bero på blödning, en del blödningar kan ta tid på sig att visa sig i parametrar.
take home gördel
om medvetslös
förutsättning för bäckentrauma
cirk instabil
= sätt på gördel, korsa ben
vad gäller vid blödning
permissiv hypotension
- BLOD
tranexamsyra
Ca, fibrinogen
op
obs skallskador
de flesta ger inte fokal symtom utan generell medvetandesänkning
efter A-E
fortsätt SRB
- CT friar
- log roll ska undvikas: kan ej bekräfta/utesluta utan risk för mer skada
stabil
- secondary servey: us topp-tå
- ulj, ekg, blodgas, kollegor
radiologi
- trauma CT
trauma ct
hjärna
halsrygg
thorax
buk
bäcken
lårben ner till knäna
+ komplettera med det som behövs
görs med kontrast för att hitta AD
vid nivå 1 larm
hög risk allvalrig skada
nivå 2 larm
flera som ej har allvarliga skador
sammanfattat
trauma heterogen grupp
stora multitrauman ovanligt pga god samhällsprevention
måste ha koll på typ av skador, mekanism
abcde
interdiciplinärt arbete
info måste följa med patienten
personalens säkerhet
går först
anhöriga får vara med
skadepanorama 3 faser vid trauma
omedelbar död: total aortaruptur, massiv thorax-skada, skallskada, hög kotpelarskada
död kort tid efter 1-2h: flail chest, blödning buk
senare död dagar-veckor: infektion på IVA
traumaomhändertagandet
resusictera
identifiera sakdor som kräver åtgärd akut
strukturerat omhändertagande ger högra sannolikhet att överleva och minskar risk för funktionsnedsättning
vårdkedja
prehospitalt
- start resucitering
- förebyggande: SRB, infart, blödning, vätska, hypotermi, smärtlindra
sjukhus
rehab
traumamekanism
betydelse för vilka skador som kan misstänkas
gemensamt för trauma är att en stor mängd energi tillförs kroppen
- högenergisk trauma: rörelseenergi vid olycka
- termisk energi
- trubbigt/skarpt våld
vad vill vi också veta
varför inträffade olyckan
- kramp?
- MI
- stroke
- hypoglykemi?
nationella traumalarmskriterier
indelning utifrån fysiologisk/anatomisk och skademekanism kriterier
- nivå 1: indelning utifrån fysiologisk/anatomiska kriterier
- svårt skadade, team större resurs - nivå 2: allvarlig mekanism
- begränsat traumateam
obsevandum
om inga kriterier för traumalarm föreligger men ett eller flera observandum föreligger ska detta föranleda kontakt med jour läk för att prioritera handläggningen = anpassa larmnivå
- succ försämring av misstänkt allvarlig skada
- ökad blödningsrisk
- ålder < 5 > 60 år
- allvarlig grundsjukdom
- hyptermi < 35
- droger. gravid
fysiologiska kriterier
behov av ventilationsstöd
af < 10 > 29
- barn andningspåverkan
BT < 90, ej palp radialis
- barn KÅ > 2, BT
RLS ≥ 2/CGS < 13
dvs andning, BT, medvetande
anatomiska kriterier
penetrerande våld: ovan armbåge/knä
öppen skallskada
ansikts/halsskadad med hotat luftväg
instabil bröstrygg
svår smärta bäcken
misstänkt RM skada
≥ 2 frakturer på långa rörben
amputation
stor blödning
brännskada ≥ 18%/inhalationsskada
skademekanism
bilolycka > 50 km/h utan bälte
urkastad ur fordon
fastklämd > 20 min
MC olycka > 35
- barn påkörd
fall > 5 m, barn > 3 m
SRB
sker prehospitalt
då forsätter begränsning till man friat kotpelaren radiologiskt
ta ställning till SRB om de kommer in utan
- obs att indikation SRB utanför akuten är vida så värdera om det ska fortsätta
traumabår
via ambulans
byts till intrahospital brits med samma funktion
barn
liten kroppsyta som får ta emot mer energi
rel stort huvud
oskyddade bukorgan
öppna fontaneller
annan anatomi
ej förkalkat skelett med tillväxtzoner
högre metabolism/syrgaskrav
fruktade komplikationer gravida
placentaavlossning
prematur vattenavågng
fostervattenemboli
traumateam
traumaledare
- korrdinerar, styr
- arbetar ej patientnära
narkos
- luftväg, ger LM för luftvägshantering
us läkare
- primary, secondary servey
- åtgärdar skador
- rapporterar fynd
ssk
- LM, nål, prover, dokumenterar
grund: ussk, ssk, läk, narkos, traumaledare
när larmet går
gå till traumarum
lyssna på rapport
- typ av trauma, antal pat, vad kan man misstänka, resurser
skyddskläder
säkerhet
- kemikalier, sanering, blodsmitta, våld
tydliggör roll
undersökande läkare tar rapport
secondary servey
A-E
A: behövs SRB, hotad luftväg?
B: dekompensation/drän?
C: buk, bäcken, femur = bod
D: glukos, RLS, leta nivå
R: hela kroppen, motverka hypotermi
hur värdera bäcken
namanes: mekanism
situation klinsikt
i sista hand på 1 us
take home
reevaluera
E-fast
neg us kna inte helt uteslut blödning fri bukhåla
op
instabil patient tas direkt efter primary survey till op för åtgärd
obs kommunikation av pat
Det är mycket viktigt att journalföra det man gjort vs inte gjort och muntligt rapportera vidare. Risk för stor funktionsnedsättning om missade frakturer etc (då detta glöms bort pga andra allvarliga skador)
