artikel 3: akut dyspné Flashcards
hur regleras andningen
CNS
kemoreceptorer hjärnstam
receptorer luftvägar/bröstkorgens muskler
ex på hur ändringar påverkar andning
förhöjt CO2 akut
- pH sjunker, kemoreceptorer centralt stimuleras
- andnöd, ökad andningsarbete
kroniskt högt CO2
- kompensationsmekanismer gör att pH normaliseras, därmed ingen stimuli på kemoreceptorer
- hos dessa patienter regleras ist andning av låga =2 nivåer
- syrgas kan minska andningsdrive: CO2-narkos
hypoxi
vanlig orsak dyspne
1. mismatch perfusion/ventilation: pneumoni
- minskad mängd alveoler
- emfysem - nedatt difufsion över alveoler
- interstitiell lungsjukdom
astma
ofta normala blodgasnivåer
andnöd pga bronkkonstriktion som ökar luftvägsmotståndet, det stimulerar sträckreceptorer luftvägar –> ökat andningsarbete via aktivering andingsmuskler
nedsatt exp ger hyperinflation (FRC stiger) som är starkast ass med dyspne vid luftvägsobstruktion
LE
akivering av tryckreceptorer i HF/lungkärl
= dyspne
annöd, måste ej ha påverkad blodgas
diifar vid dyspne
- lunga
- hinder
- obst lungsjukdom
- fibros
- ptx
- infektion
- tumlr
- ARDS - hjärta
- AKS
- lungödem
- arytmi
- tamponad
- LE
- kaffsjukdom
övriga
- anemi
- psykogen
- intox
akut dyspne
ptx
LE
hjärtinfarkt VK svikt
pneumoni ev
obs KOLae och hjärtsviktare
kan ha två saker samtidigt, dels en försämring av grundsjukdom men leta alltid diffar
hjärtstivkt typiskt
ökade vänstersidiga fyllnadstryck, ökad plasmavolym
- ortopné
- paroxysma nattlig dyspne
- debut 2-4h efter sånggående, bättre i sittande - benödem
- hepatosplenomegali
- nokturi: ökad renal perfusion liggande
obs aks dyspne
5-10% av patienter med AKS har dyspne som enda symtom vid debut
andfåddhet kan likan angina
- utlöses vid ansträngning, bättre nitro osv
= EKVIVALENT
KOL-ex
purulenta upphostningar
ökad upphostningar
dyspne
allmänt nedsatt AT
vad göra vid LE
värdera risker via well score
hög risk ≥ 4
psykogen orsak
förekommer enbart i vila men aldrig vid anstränngin
status vid dyspne
at, vp
inspektion
- andningsmönster, symmetri
- urglasnaglar: lungsjukdom, cyanotiska hjärtfel
- halsvenstas
palpation
- apex: VKH lateralförskjuten/breddökad
- parasternala HK-pulsationer: HKH
perkussion
- dämpad: vätska, pneumoni
- hypersonoer: ptx, hyperinflation
auskultation
- svikt: 3-4e hjärtton
- lungor
varför urglasnaglar vid interstitiell fibros, cyanotiska hjärtfel
angiogenetiska tillväxtfaktorer som normalt omsätts i lungan shuntas förbi och ger bindvävsproliferation distala falange
hur kolla halsvenstas
pat 45 grader vinkel
ÖVRE normalgräns CVP 9 cmH20 = halsvener 4 cm ovan sternum
förekommer vid HK-svikt, LE, hjärttamponad, tricuspidalisinsuff stor
vad står 3 och 4e tonen för vid VK svikt
3e ton: galloprytm, tidigt diastole, skapas av chordae tendinae som stäcks vid snabb kammarfyllnad som tecken på ökat slutsystoliskt VK-tryck
4e ton: sendiastole, förmakskontraktioner mot styv kammare
ronki
obstruktiv lungsjukdom
- obs vid svår obs avsaknad av lungljud
akut hjärtsvikt med lungödem
- astma kardiella
varför rassel
små luftvägar öppnas vid inandning
minskade andningsljud
pleuravätska
emfysem
ptx
fortledning bronkiella andningsljud
lobär pneumoni typiskt
= konsolidering
utredning dyspne
anamnes, status
- arbetsdiagnos
pox vs blodgas
pox = syresättning
blodgas = ventilation
skillnad venös/arteriell blodgas
< 1 kPA Co2
kronisk hypoventilation
högt Co2 men normalt Ph
BE värdefullt i bedömning av hur LÄNGE resp insuff funnits
BE stiger när njurar kompenserar via retention av bik
obs CO intox
CO och methemoglobin absorberar ljus av samma våglängd som oxygenerat Hb
risk för falskt normala pox värden
PEF
undvik vid svår astma pga kan förvärra bronksspasm
värdet begränsat i akuta situationer generellt
KOL EKG
p-pulmonale
HK-belastning
om LBBB vid hjärtsvikt
markant nedsaftt EF
prover
hjärtskademarkör vb
BNP: från kammare vid tryck/volymbelastning
- BNP < 50 låg sannolik hjärtsikt
- kan även stiga vid AKS/LE
- bra prov för att utesluta hjärtsvikt om tidigare frisk
NT-pro-BNP
- akut högt om > 125
- kroniskt högt om > 250
orsaker till höga d-dimer
VTE
svår infektion
maligitet
DIC
svikt
MI
stroke
njursvikt
leversjukdom
grav
trauma
post-op
efter blödning
HÖG ÅLDER
HJÄRTSVIKT RTG
förstorat hjärta
vidgade lungvener
lungödem
pleuravätska
KOL-rtg
sänkta lunggränser
infiltrat
avplande diafragmavalv
horisontaltställda revben
anamnes
debut: plötsligt, smygande
faktorer som försämrar
ass symtom
grundsjukdom
riskfaktorer
status allmänt
AT
inspektion
palpatation
perkussion
auskultation
VP!!
