artikel 2: chock på akuten Flashcards

1
Q

definition av chock

A

akut cirkulatorisk påverkan som medför minskad syretillförsel till vävnader i förhållande till behov med vävnadshypoxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

risk chock

A

MoS
död

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är viktigt

A

tidigt igenkännande av chock minskar morbiditet och mortalitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka steg finns i handläggning av chock

A
  1. igenkänning
    - vag samman information och fynd
  2. initialt omhändertagande
    - diagnos, genes, initiera behandling
  3. genes, riktad behandling
  4. fortsätt vård
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

igenkänning av chock

A

avancerad chock: blek, kallsvettig, takypne, takykardi, hypotoni, kalla, marmorerad hud, medvetandepåverkan, laktatstegring, laktat, låg BE, organdysfunktion

ibland ospecifika symtom: nedsatt AT, fall i hemmet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

obs obs

A

hyptoni kan saknas tidigt, ej obligat

likaså taky, ff.a. vid blödning
- obs betablockad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad tar man hjälp av för att identifiera chock

A

laktat och BE
- patologiska värden kan föregå hypotoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

initialt omhändertagande

A

syfte: diagnostisera chock, hitta genes, initera beh

anamnes: ta hjälp av kollegor, journal/ambulansrapport, anhöriga då autoanamnes kan vara svårt

A-E

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är viktigt vid trauma

A

typ av trauma, mekanism
- ökad risk blödningschock
- tamponad
- övertrycksptx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

annan viktig information vid anamnesen

A

traumamekanism

tomma LM förpackningar hemma

buksmärta/ålder > 50 och ateroskleros (r-AAA)

bröstsmärta vid chock
- ischemi, LE, AD+tamponad

hematemes, melena, hematochezi

nyligen op (hjärtkir: tamponad)

missbruk alk: dehydrering, gi-blödning, pankreatit

IS

kronisk kortisonbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

takypne

A

ospecifikt
- rassel: pneumoni, lungödem

nedsatta ensidiga lungljud: pleuravätska, ptx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

sinustaky

A

halsvensstas: svikt HK, tamponad, övertrycks-ptx (saknas om hypovolemi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

bradyarytmi chock

A

neurogen chock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

konfusion

A

sekundärt till hypoperfusion/hypoxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hypotermi

A

svår sepsis
blödningschock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

blek/kallsvettig

A

sympaticuspåslag med perifer vasokonstriktion
- kardiogen
- obstruktiv
- hypovolemisk chock
- sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

varm hud

A

distributiv chock
- t.ex. anafylaxi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

EKG

A

arytmi kan vara orsak till chock eller konsekvens
- ischemiutlöst kardiogen chock
- sepsis, LE

ST-höjningar: MI

LE
- sinustaky
- T-vågsneg V1-V4
- RBBB
- flimmer/arytmi

tamponad
- elektrisk alternans
- low voltage
- förändringar som vid perikardit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad talar för chock vid blodgas

A

laktat > 4

BE < -6

= obs obs föregår hypotoni

grad av laktatstegring korr med prognos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

prover att ta

A

Hb: kan vara normalt tidigt vid blödning

elektrolyter: binjurebarksvikt

hyperglykemi: stress, DKA, hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom

hypernatremi: dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad ska man men göra vid chock

A

ULJ FAST
- hjärta
- VCI
- buk
- pleura/lungor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

tamponad på ULJ

A

perikardvätska

höger förmaks/kammarkollaps

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

kardiogen chock ULJ

A

nedsatt VK kontraktilitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

LE ULJ

A

högerkammarbelastning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

VCI ULJ

A

hypovolemi/distributiv chock
- strolek < 2 cm, kollapsgrad > 50%

obstruktiv eller kardiogen chock
- strolek > 2cm
- kollapsgrad < 50%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

vid trauma, blödning: ULJ

A

intraperitoneal eller pleuravätska

aortaaneurysm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

lungor ULJ

A

ventil-ptx: avsaknad av glidningstecken (sliding sign) och kometsvans

misstänkt lungödem/kardiogen chock: B-linjer i alla lungfält

28
Q

beskriv cirk-fysiologi

A

syrgasleverans
- sat
- Hb
- CO

BT
- CO
- TPR

CO
- SV
- HR

SV
- preload
- afterload
- initropi

29
Q

CO

A

SVxHF

30
Q

pulstryck

A

SBT-DBT

31
Q

MAP

A

DBT + 1/3(pulstryck)

32
Q

vilka olika typer av chock finns

A

kardiogen
hypovolem
obstruktiv
distributiv

33
Q

hypovolem chock

A

blödning (GI, intra/retroperitonealt, intrapleuralt)

intorkning: kräk/diarre, vätskedrivande, hyperglykemi, ileus, brännskada

34
Q

vanliga oraker till blödningschock

A

trauma, GI-blödning, r-AAA, x-grav

35
Q

vad ska man göra på alla gravida

A

ta grav-test uHCG

vid chock och + grav test måste rupturerad ektopisk grav misstänkas

36
Q

hjälpmedel för blödningschock

A

status + ulj
- cave ulj: kan ej se retroperitoneal vätska, kan se vätska i buk/pleura
- efter trauma ska vätska tolkas som blod
- man kan se abdominella aortaaneurysm

37
Q

åtgärder vid blödningschock

A
  1. se bleed stop bleed
    - tryckkompress, torniquet, bäckengördel, grovreponera lårben
  2. op: vid livshotande pågående blödning direkt
    - endoskopi GI-blödning
    - endovaskulära åtgärder vid bäckenblödning/r-AAA
  3. vätska
    - permissiv hypotension: vaken och talbar patient (SBT 90 ish men inte lika centralt), vid hjärn-spinalskada SBT > 100
    - RA 250-500 ml bolus tills blodprodukter, blod för att nå BT-mål eller om Hb < 70
  4. tranexamsyra 1g iv (1g till under 8h), Ca (10 ml 9 mg/ml om Ca-jon < 1), fibrinogenkonc 2-4 g iv
    - reversera AK
    - övre GI-blödning: esomeprazol 80 mg iv, infusion 8 mg/h sedan
    - varixblödning: terlipressin, cefotaxim
  5. annat
    - temp > 36.5
    - mål rev koagulatopati: tpk > 50 (100 om traumatisk hjärnskada/pågående blödning), Pk < 1.5, normalt APTT
    - fibrinogen > 2, jon ca > 1
    - normalisering av laktat/BE, pH>7.2
38
Q

varför försiktigt med vätska vid blödning

A

späder KF, saknar syrebärande förmåga

39
Q

när ska man ha blod 441 paket

A

massiv blödning eller 2 av följande
- SBT < 90
- HF > 120
- fri vätska buk ulj
- penetrerande våld

40
Q

vilka orsaker finns till obstruktiv chock

A

massiv LE

övertrycks-ptx

tamponad

41
Q

massiv LE

A

symtom: dyspne, bröstmsärta, synkope, hypoxi/hypotoni, hjärstopp

EKG: sinustaky, arytmi, HK-påverkan (T-vågor neg anteroseptalt/inferiort)

ulj: HK-påverkan, OBS avsaknad av HK-påverkan vid chock utesluter LE som orsak

DT-angio
- vid hjärstopp räcker ULJ fynd med HK påverkan som indikation för reperfusion

42
Q

hur behandla LE massiv

A
  1. försiktig med vätska, sänker CO
  2. heparin 100 E/kg iv bolus, infusion 18E/kg/h i väntan på utredning
    - vid hjärtstopp ges alteplas 50 mg som bolus!!!!!
  3. (radiologi)
  4. trombolys
    - indikation: chock och/eller hypotoni < SBT 90 eller sänkning av BT > 40 under 15 min
    - alteplas 10 mg bolus, sedan 90 mg infusion 2h
    - om otillräcklig effekt eller KI trombolys: tromendartärektomi eller kateterbaserad trombolys
  5. vasoaktiva ämnen samt ECMO kan övervägas för stabilisering
43
Q

övertryckspneumothorax

A

orsak: trauma, iatrogent (CVK), spontant

klinik: ensidigt nedsatt andningsljud/rörelser, hypersonor vid perkussion, trakealdeviation (sent), halsvenstas (hypovolemi)

ulj: glidningstecken och kometasvans saknas

åtgärd
- nålthorakotomi: mittaxillärt i2
- thorakostomi med drän (4-5 interkostalrummet)

44
Q

tamponad

A

genes: perikardit, malignitet, blödning (trauma, kir), komplikation till hjärtinfarkt (ventrikelseptum-ruptur), aortadissektion (proximala arcus)

fynd: dyspne, takypne, takykardi, feber, halsvensstas, nedsatt hjärtljud, låga pulstryck, pulsus paradoxus, glidningsljud
- blåsljud om AD

EKG: alternans, low-voltage, perikardit-förändringar

ulj: perikardvätska, kollaps HF/HK, dilaterad VCI

45
Q

åtgärd vid hjärttamponad

A

vätska bara om hypovolemi

kir-dränering med perikarddrän (thorakotomi)
- 1a hand vid akut blödningsorsakad tamponad (trauma, AD, muskelrutpur) eller om perikardioscentes misslyckas

perikardioscentes
- mha ulj
- kan behöva användas som brygga till thorakotomi

46
Q

vad kan ge kardiogen chock

A

taky/bradyarytmi (kan vara sek till ischemi, el-rubbning, LM, LE, tamponad)

reaktion vid chock: sinustaky = behandla bakomliggande orsak

47
Q

vad är grund vid arytmi

A

Utgångspunkt är att regelbunden bred QRS takykardi är VT tills motsats bevisad. Överväg hyperkalemi/intox om HF < 130 s/min

= elkonvertera (ev. amiodarone)
= Na-bikarbonat –> hyperton NaCl
= behandla hyperkalemi vb

48
Q

oregelbunden takyarytmi med breda QRS och hjärtfrekvens > 220

A

preex FF

49
Q

viktig infor vid VT

A

ischemisk hjärtsjukdom/hjärtsvikt

typiska EKG-fynd för VT
- erövringsslag!!!!!!!!!!
- ingen korr p/QRS (av-dissociation)
- QRS > 160
- RS > 100
- el-axel -90 till 180

50
Q

vad kan ge nedsatt myokardkontraktilite

A

ischemi, MI

takotsubo

kardiomyopati

myokardit

intox

hjärtkontusion

51
Q

vad gör man vid inferior ST-höjningsninfarkt

A

elektrodplacering på ryggen
V4-R för att se bättre

52
Q

strukturella problem

A

klaff-insuff
- status post MI med pappilarmuskelrutpur (MI), VSD eller fri kammarvägg
- efter endokardit

MÅSTE ALLTID MISSTÄNKAS OM CHOCK EFTER MI

53
Q

vad är typiskt vid MI pga papillarmuskelruptur elle rkammarseptumdefekt

A

systoliskt nytillkommet blåsljud

tamponad dagar efter infarkt talar istället för fri ruptur av kammarväggen

54
Q

vad ska man ta hjälv av vid kardiogen chock

A

eko
ulj

55
Q

åtgärder vid kardoogen chock

A
  1. försiktig med vätska
    - VK-infart: sämre CO
    - HK-infarkt: försiktigt med vätska kan förbättra preload/CO
  2. vasoaktiva ämnen: NA, dobutamin
  3. vid MI STEMI
    - laddningsdoser dubbel trombocythämning, heparin 5k
    - CORAI asap, trombolys bara om PCI > 120 min bort
  4. arytmi
    - akut elkov om instabil
    - adenosin alt förstabeh vid hypotensiva patienter med SVT
  5. bradykardi
    - atropin 0.5 mg, upprepa var 3-5e min (max 3 mg), ej effekt om AV-III
    - isoprenalin eller transkutan paceing som brygga till transveös/permanent pace
56
Q

hur behandla arytmi + hyperkalemi

A

Ca 9 mg/ml 10 ml iv

salbutamol 5-10 mg nebulisator

vätska

insulin + glukos (10E i 500 ml 5% glukos under 15-30 min)

resonium

57
Q

strukturella problem hjärtat definitiv beh

A

thorax kir
- papillarmuskel
-septum
- väggruptur
- klaffinsuff

58
Q

distributiv chock

A

sepsis, analfylaxi, neurogen, adrenal kris, intox vasodilaterande ämnen

59
Q

vanligaste orsaken till chock på akuten

A

svår sepsis:
- SBT < 90
- hypoperfusion (laktat ≥ 2 eller BE ≥ -6 ) eller organdysfunktion

septisk chock
- MAP < 65 och laktat ≥ 2 trots vätska, behov av VP
- dvs hypotensiv och tecken på hypoperfusion och/eller organdysfunktion trots väska

60
Q

angående prover/tecken sepsis

A

feber, frossa, AT vanliga symtom, men feber måste inte föreligga och CRP kan stärka misstanke men utesluter inte infektion. Grad av laktatstegring korr till mortalitet.

61
Q

HUR behandla svår sepsis

A
  1. vätska
    - RA 30 m/kg till alla med hypotoni eller laktat ≥4
    - blod om Hb< 70
    - chock eller laktat > 4 kräver ofta 3-4 l första 6h
  2. odlingar
  3. Ab inom en timme (mort ökar 8%/h utan ab)
    - obs extrados betalaktam mellan 1-2 dosen (ökad Vd)
  4. source controll
    - dränage av abcess, nefrostomi PN etc
  5. IVA
    - alltid kontakt med IVA om > 3
    - trots vätskebolus SBT < 90, MAP < 65, laktat > 1 eller BE ≤ -6, allvarlig organdysfunktion, medvetandesänkning
    - VP kan bli aktuell om inte vätska hjälper
  6. CG
    - meningit
    - chock där pat trots vätska/Na är instabil
    - kronisk CG beh (5 mg/dag)
    - vid addison (dubbel dos solu cortef feber > 38, trippel om > 39)
    - GE solucortef 100 mg iv
62
Q

analfyaxi

A

systemisk överkänslighets reaktion med resp och/eller cirk påverkan, om chock kallas det för anafylaktisk chock

  1. urtikaria, klåda, angioödem, GI-symtom vanligt
    = stick, intag mat + urtikaria/angioödem
  2. behandling
    - adrenalin 1 mg/ml 0.3-0.5 mg im, upprepa var 5e min vb
    - RA bolus
    - betametason 8 mg iv (långsam effekt)
    - desloratadine 10 mg (långsam effekt kutana symtom)
  3. prover
    - s-tryptas om < 3h från debut
  4. om ej effekt
    - adrenalin iv, ges under EKG-övervak (IC-blödning, myokardischemi, arytmi)
    - glukagon 1 mg/ml 1-5 ml, följt av infusion
    - atropin om bradykardi
    - salbutamol 5 mg via nebulisator alt inhalera adrenalin

lägg in för obs vid chock > 12 h pga sen reaktion

+ varningsmärk journal

63
Q

neurogen chock

A

upphävd sympaticusaktivering pga ryggmärgsskada ovan Th4-nivå

misstänk om chock efter trauma halsrygg där ÖVRIGA saker uteslutits

bradykardi, para/tetrapares, sensorisk nivå, varm-torr hud, priapism

64
Q

mål vid beh neurogen chock

A

SBT > 100
- RA –> vasopressorer –> atropin/ev pace

kontakta NK, förebygg hypotermi, KAD pga rentetion, undvik hypoxi som kan förvärra RM ischemi

65
Q

akut binjurebarksvikt

A

Addison, blödning, iatrogent (sek)
- obs primär BB-svikt har brist på ALDOSTERON OCH KORTISOL

symtom: buksmärta, kräkning, feber, hypotoni
fynd: hyperpigmentering, hyponatremi/hyperkalemi/hypoglykemi

ta prov för kortisol/ACTH innan beh

ge GC akut: hydrokortison solucortef 100 mg iv, upprepa var 6e timme

vätska: NaCl snabbt, mycket vätska behövs, komplettera med glukos vid hypoglykemi

beh utlösande faktor: infektion

66
Q

fortsatt vård efter stabilisering

A

A-E
- KAD (timdiures)
- artärnål (övervak, prover)
- täta kontroller, prover
- plan vid försämring
- målvärden

vidare handläggning utifrån orsak
vårdnivå