1. föreläsning: introduktion akutsjukvård Flashcards
hur kommer patienter in i akutsjukvården
- ambulans: SOS alarm AB (i vissa regioner egen larmcentral)
- inkommer själv
- inte tidigare kontakt med vården
- tidigare kontakt med vården (1177, VC, nätläkare) - remiss: från PV eller annan sjukvårdsinstans
spelar det någon roll för akuticitetsgraden hur patienten kommer till akuten
JA
- ambulanspopulation sjukare
- läkare > patient > 1177 är bättre på att bedömma slutenvårdsbehovet
dvs klinisk kompetens jmf med algoritmer verkar vara en fördel vid bedömning om en patient behöver akutmottagning eller ej
prehospital vård
regionelt styrd, ofta egen organisation, ingen enhetlig nationell std finns
uppdrag från larmcentralen
tips kring ambulanspersonalen :)
stor respekt för deras kompetens
lyssna på rapporten, har ofta gjort observationer och fått mycket information
utforming akuten i Sverige
Ser väldigt olika ut, dvs olika förmåga att ta emot akuta patienter
- mindre sjukhus har begränsat uppdrag (t.ex. inte barn eller trauma-larm)
variation avseende –> uppdrag? Vårdkapacitet? Vilka jobbar där?
akutsjukvård: vad är det
- innefattar alla akuta problem hos alla typer av patienter med tillgängliga resurser
- man organiserar omhändertagandet utifrån vad som är bäst för patienten, inte utifrån förväntad organdiagnos (prioriteringsordning)
- akutmottagning eller prehospital vård
- team centralt
vad är akutsjukvårdens uppgift
- resuscitera sviktande vitala funktioner
- ställa diagnos på akuta tillstånd hos instabila/stabila patienter där det är nödvändigt/lämpligt
- motverka undvikbar död/funktionsnedsättning
- akuta och livs/extremitetshotande tillstånd fokus
- överföra patienter/remittera vidare (remiss eller slutenvård). Sortera patienten rätt i systemet
patientsäkerhet i akutsjukvården
- teamarbete och kommunikation
- flack hierarki, öppen kultur, lyssna - ha rätt kunskap, processa patient på strukturerat sätt
- ta hjälp andra spec
- tempo utan slarv
systematiska patientsäkerhetsproblem
okunnig personal
tidig organindelning
icke-valida sorteringsverktyg (triagering)
otillräcklig kapacitet i andra delar av sjukvårdssystemet (t.ex. lång tid på akutmottagning, ej snabb poliklinisk uppföljning)
DVS: ostrukturerat, högriskpopulation
etiska avväganden i akutsjukvården
rätt sak för rätt patient vid rätt tillfälle
prioriteringar
ingrepp i autonomi (t.ex. vid missbruk eller psykisk sjukdom)
brytpunktsbedömningar
hur skiljer sig akutmedicinska tänket från andra spec
presentation av sjukdom/diagnos i akutsjukvård
- fokus presentation och tänkbara diffar, diagnos får man efter processning
- måste forska mer på hur bra diff-diagnostik processning ska ske
forskningsfrågor i akutmed
fysiologi/patofys
presentation och fenomen i akutsjukvård
flöden
hur fungerar triageringen och sökorsak
triagesystem är inte validerade mot en definierad end-point
VP styr, även indelning i vanliga sökorsaker, dvs hur symtom presenterar sig (andnöd etc), därefter sorteras patienten till en färg (duration till möte med läkare). Används ibland för att dela upp i jourlinje
sökorsak är dock INTE samma sak som ev. diagnos
färger i triagering: duration till läkbedömning
röd: direkt
orange: 15 min
gul: 60 min
grön: 2h
blå: 4h
take home triagering
ej validerad mot end-point
generellt dålig evidens
behövs då kö ofta uppstår
vad dödar flest patienter i akutsjukvården
fel diagnos
- dock mer ovanligt än LM-fel
vad är centralt för patientsäkert omhändertagande
Diagnostik process central för patientsäkert omhändertagande
centralt i den diagnostiska processen: teori
Bayesisk teori
- sannolikhetslära avseende tänkbara tillstånd hos en patient
- sannolikhet ökar/minskar utifrån information vi får
PTP är nästan samma som
epidemiologi, dvs beror mycket på prevalens av en sjukdom i ett visst område
Hur förhålla oss till information vi har vs sannolikhet mot det misstänkta tillståndet
Värdet på informationen är skild:
i fallet AKS vanligt med smärta vä axel både med och utan AKS. Ustrålning höger axel högre specificitet jmf vänster. Smärta i ryggen kan vara dissektion/AKS. Smärta underkäken högre sensitivitet.
vad kan man “testa” i sina hypoteser
- anamnes
- VP
- måste alltid relateras till individen och dess normalintervall
- kan ha prognostiskt värde, men olika VP ger olika prognostiska värden (t.ex. ger medvetandesänkning snabbt ökad risk för död) - status
- sens/spec för olika statusfynd, hur gör man us bäst, hur relaterar fynd till sanningen?
- vilket status-test är bäst för diagnostik?