Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K11: akutmedicin > artikel 1: A-E studenter > Flashcards

artikel 1: A-E studenter Flashcards

1
Q

när ska man överväga A-E

A

på alla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

varför gör man A-E

A

för att hitta/åtgärda sviktande vitala funktioner

få ledtråd om genes till symtom efter sammanvägning av fynd

rikta insatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

svikt av vitala parametrar

A

vanliga problem
- respiration (gasutbyte, luftväg)
- cirkulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför är blodgas viktigt

A

viktig för att utvärdera insatser man gjort samt för att hitta orsak till sviktande parametrar

= intragerar både med resp/cirk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka CNS problem kan man behandla akut

A

kramp
sänka ICP

för övrig fall får man optimer aövriga vitala funktioner urakut innan diagnostik och speciifk beh

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

barn - centrala saker

A

kontrollera referensvärden för VP

vikt centralt för vätska/LM

konsumerar mer syrgas/kg, desaturer snabbare

högre metabolism, lägre glykogenreserv, får lätt hypoglykemi

tål övervätskning sämre

barn har annan fysiologi och kompenserar längre, därefter går det snabbt in i chock, då svårt att häva tillståndet

känsliga för obekanta miljöer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

kom ihåg formel för barn akut LM

A

W: vikt
E: energi
T: tube
B: bolus
A: adrenalin
G: glukos
S: stesolid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur räknar man ut vikt barn

A

< 1 år: månader/2+4

1-5 år: årx2+8

6-12 år: årx3+7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

energy för def barn

A

4 j/kg def

1 j/kg elkonv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

tube barn

A

år/4 + 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

bolus banr

A

20 mg/kg (10 ml/kg nya riktlinjer)

10 ml/kg vid blödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

adrenalin barn

A

10 mikrogram/kg vid hjärtstopp (iv) /anafylaxi (im)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

glukos barn

A

2 ml/kg 10%

följt av infusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

stesolid

A

0.25 mg/kg iv

0.5 mg/kg reaktalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

gravida

A

fysiologiska förändringar försvårar bedömning/behandling

ta hjälp av obstetriker

tillstånd kan vara relaterade till graviditet eller hota den

det mamman mår bra av mår generellt barnet också bra av

urakut sectio/förlossning kan vara behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

kom ihåg gravida

A

från v 20 trycker grav på vena cava
- vänster sidoläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

äldre

A

minder kapacitet att kompensera

ofta flera sjukdomar/LM

reagerar ofta ospecifikt varpå man måste vara noga vid undersökning och strukturera diffar

kan vara svårt sjuk trots diffus bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

innan man gör A-E

A

vart är vi?

resurser?

din roll?

redskap finns?

vad förväntas jag hantera?

vilka är mina kollegor?

hur kalla på hjälp?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

egen säkerhet

A

agressiv

smitta

kemikalier

hjärstopp hos blöt patienten

trauma

din säkerhet är ditt egent ansvar, använd relevant skyddsutrustning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

anamnes

A

ISAMPLE

I: ID
S: situation, vad är problemet?
A: allergier
M: medicinering
P: tidigare/nuvarande sjukdomar, gravid?
L: last meal/mens
E: exposure, events leading up to the event

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

om patienten är instabil: anamnes

A

prioritera det vi vet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

sprutande artärblödning

A

tryck före A-E

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

A

A

se lyssna känn
- kan patienten tala, passerar luft, biljud
- svullnad svalg
- trauma
- främmande kropp: titta i mun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

skillnad mellan säker/osäker luftväg

A

säker: intuberad
osäker: näskantarell, svalgtub, LM

den akuta patienten är aldrig fastande och kan kräkas
- fri, hotad, ofri luftväg

25
Q

hur åtgärda ofri luftväg

A

manövrar: käklyft, SRB

hjälpmedel: kantarell, svalgtub, sugning, LM

intubering: inte syfte i A om man kan hantera luftväg säkert på annat temporärt sätt

akut koniotomi (nöd trakeotomi)

syrgas, adrenalin

26
Q

B

A

titta, lyssna, känn, räkna, mät

  1. andningsmönster, andningsarbete, indragningar
  2. AF, sat
  3. lyssna
  4. trauma, assymetri, instabil bröstkorg, sc emfysem, tecken på enkel/övertryckspnumothorax
27
Q

åtgärder B

A

syrgas, optimera kroppsställning

inhalationer

vid avsaknad av andning/bradypné: ventilera med mask/blåsa

övertryckspnumothorax: nåldekompression/thorakostomi

thoraxdrän: pneumo/hemothorax, efter nåldekompression

cpap/bilevel

28
Q

cirkulation

A

AT - känn på patienten (kall, kladdig)

puls: carotider, radialis (brachialis barn), femoralis (utbredning, symmetri, regelbundenhet, kvalité)

BT, HF

EKG 3 avl

KÅ: saknar validitet, gör på sternum

vid trauma: buk, bäcken, femur/humerus

29
Q

åtgärder C

A

infarter: 2 prova pvk, IO

vätska: bolus, utvärdera, försiktig vid blödning eller andra tillstånd där volym är riskabelt

blödning: stoppa, blod (RA övergång), stabilisera frakturer/bäcken

arytmi med cirk påverkan: var redo med def och förbered LM

30
Q

D

A

snabb uppfattning av vakenhet och nervsystemet
1. medvetandegrad: RLS, AVPU, GCS
- smärtstimulera centralt/perifert

  1. pupiller, krama händer, vicka på fötter, sensorik
  2. glukos

frågan man vill ha svar på: fungerar alla extremiteter, finns neurologisk nivå?

31
Q

åtgärder på D

A

benso vid kramp

hypoglykemi

ICP: höj hv ända 30 grader

32
Q

E

A

vad har pat för exponerad för

bedöm hela kroppen, palpera skadeområden, mät temp

PR om indikation

33
Q

åtgärder på E

A

skydda mot hypotermi: varma filtar, barnbord små barn

åtgärda ev skador

BS, ev KAD

34
Q

reevaluera

A

vad har beh haft för effekt

finns risk för försämring

A-E igen

35
Q

patientnära analyser

A

blodgas

glukos

CRP

hb

36
Q

blodgas

A

resp
gasutbyte
cirk
syrbas-status

akut/kronisk, kompensation/ej komp

LAKTAT
CO-HB: måste veta när den ska tas

37
Q

glukos

A

ta på alla, inte minns på de med medvetandepåverkan

obs att barn kan få hypoglykemi av fysisk stress (svår skada sjukdom)

38
Q

CRP

A

om normalt så utesluter det ingenting, varken sepsis

inte heller avsakand av feber

39
Q

Hb

A

kan vara normal vid allvarlig blödning i tidigt skede om pat inte börjat extravasera eller fått vätska iv

40
Q

utvidgad undersökning

A

stabilisera patienten med A-E

därefter noggrant riktad kroppsundersökning (ev helkroppsus som vid trauma)

överväg fler prover och us (EKG, LP, rtg)

41
Q

diff-diagnoser

A

uteslut allvarlig saker

diff-diagnoser bygger på värdering av sannolikhet utifrån epidemiologi och fynd (LHR, Bayes teorem)

på akuten grövre sannolikhetsgraderingar (vad talar för/emot)

därmed måste man ha kunskap i epidemiologi och värdera fynd/information
= samla information: A-E; ISAMPLE
= organisera, komplettera med frågor/status
= formulera diffar
= testa hypoteser: med prover/radiologi

42
Q

take home

A

prevalens har betydelse för PTP

testet kommer öka/minska sannolikhet för tillståndet (post-test-probability)

man måste därmed ha kunskap om testet sens/spec

43
Q

största patientsäkerhetsrisken

A

landa i fel diagnostik

högre risk för död jmf att ordinera fel LM

44
Q

annat viktigt

A

forsätt stabilisera

gör en handlingsplan framöver

45
Q

på ny arbetsplats måste jag alltid

A

veta vart utrustning finns

veta vilken beredskap som finns

hur man larmar

vilken min uppgift är i en akut situation

veta att du kan hantera utrustningen

be om genomgång

MEN DU SKA KUNNA UTFÖRA BASAL RESUCITERING VART SOM HELST

46
Q

angående HLR

A

har man ingen information om behandlingsbegränsningar ska HLR/resucitering påbörjas

måste alltid överväga VAD resucitering leder till

47
Q

akutsjukvård generellt

A

läkare olika kliniker tar hand om patienter inom deras organområde

ssk, usk, admin

akutmottagning är en enhet med resurs/kompetens att hantera problem som dyker upp där, indelning efter symtom/organ finns ej

man arbetar resursbehovs och prioriteringsbaserat

ssk: akutsjukvåreds-spec och arbetar mer självständigt

48
Q

nurse practitioners

A

vidare utbildning för ssk

kings

49
Q

triage

A

system för att prioritera mellan sjuka

grundproblem är att triagesystem saknar end-points, säger inget om den lågprioriterade patienten behöver sjukhusets resurser eller ej

används även för att sortera pat till rätt jourlinje

de flesta system bygger på symtom/sökorsak och VP och till viss del grundfakta (IS)

ibland sker viss provtagning kopplat till triageringen

vissa platser använder läkare för trigering: snabbare plan

50
Q

prehospital vård

A

112 samtal
operatör bedömer vilka resurser som behövs (blir ofta högre prioritet till patienter jmf senare bedömning)

ambulans även transport mellan vårdenheter

liggande-transport = lättambulans

51
Q

glesbyggd

A

långt mellan ambulansstationerna

i städer tätare men kan bli brist vid högt tryck

får aldrig vara helt tomt på ambulanser i ett område, närliggande område kan få skicka ambulans för passning

52
Q

helikopter

A

finns kopplade till regioner
- ofta läk

kan vara överflytt eller primärtransport vid larm

53
Q

ambulans krav

A

en måste vara ssk

stödkonsult läk

54
Q

vård som kan ges i ambulans

A

syrgas
CPAP
vätska
LM
SRB
immobilisering kroppsdelar
tryck för blödning
luftvägshantering: intubering vb

55
Q

arbetsmiljö ambulans

A

utsatthet, behöver ibland assistans av polis/räddningstjänst

56
Q

take home

A

lyssna på din ambulanspersonal, de har mycket info
- hur det såg ut hemma
- anamnes, förlopp

läs ambulansjournal

läkare har ansvar vid överraportering

57
Q

transporter

A

riskmoment
- även till rtg

fundera på risker och hur du planerar för säker transport

man får aldrig skicka en patient till annan vårdinrättning utan att mottagande instans godkänt detta

58
Q

arbetssätt på akuten

A
  1. få snabb överblick över vilka patienter du ska prioritera på listan
  2. låt inte pat ligga kvar på akuten (om de ej ska obs), hem/in
  3. upprätta en plan tidigt
  4. många patienter på akuten är en patientsäkerhetsrisk, var vaksam på förändring av status/VP
  5. farligt ställe för patienter, diffusa tillstånd kan dölja livshotande tillstånd
  6. ta hjälp av kollegor
  7. konsultera, kommunicera, rapprotera
59
Q

akutsjukvård som spec

A

ny spec

cenralt är resucitering och diff-diagnostik

brett

strukturerade diffar

breda medicinska kunskaper centralt

prioritera, hantera flera patietner, team

kan arbeta på akuten och prehospitalt

K11: akutmedicin (38 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions