Yrsel Flashcards
Yrsel - anamnes - karaktär
(1) Karusellkänsla eller gungande känsla –> Störning i perifera balansorganet eller centrala balansbanorna
(2) Svimningskänsla eller annan presynkopé –> kardivaskulär genes
(3) Ostadighet - kan tala för central
(4) Svårighet att beskriva yrsel –> Psykogen
Yrsel - anamnes - tidsaspekt
(1) Upprepade, korta och spontana yrselepisoder kan tyda på hjärnstamsstroke.
(2) Sekundlånga till minutlånga episoder efter lägesförändring tyder på godartad lägesyrsel.
(3) Meniers sjukdom varar oftast 30 min till 6 timmar.
(4) Ihållande kraftig yrsel som varar i flera dagar och långsamt klingar av är typiskt för AVS (akut vestibulärt syndrom) som kan bero på vestibularisneurit elle bakre skallgropsinfarkt.
Yrsel - anamnes - andra symtom som bör efterfrågas
Nacksmärta –> vertebralisdissektion
Smärta bakom örat - labyrintit
Bröstsmärta - hjärtinfarkt
Neurologiska symtom typ dubbelseende, talsvårigheter (stamning), bortfall –> cerebelluminfarkt
Akut yrsel och hörselnedsättning?
Kan bero på en AICA-infarkt. Om ensidig.
Yrsel - skalltrauma
Kan orsaka A. vertebralis dissektion men även dislokation av otoliter.
Yrsel - fokalsymtom
Fokalsymtom som skulle kunna bero på skada i cerebellum:
- dysarti
- dysfagi
- dysfoni
- dämpad kraft
Yrsel - ögonmuskelpares?
Stroke
Yrsel - nystagmus - vertikala/torsinell
Central genes
Yrsel - nystagmus - hur jag undersöker och vad fynden betyder
Först noteras spontannystagmus - pat tittar på finger rakt framför. Kan finnas både vid central och perifer genes. Vid central slår ögat mot den skadade sidan och vid perifer slår ögat bort från skadan.
Sedan blickriktiningsnystagmus - för finger åt höger, vänster, uppåt och nedåt.
Vid horisontell nystagmus ska amplituden bli större om pat tittar åt den snabba fasens håll och mindre om pat tittar åt andra hållet.
Byter riktningen på den snabba fasen tyder det på central genes.
Om nystagmusen blir värre när man tar bort patientens förmåga att fixera till exempel med Frenzel-glasögon tyder det på perifer yrsel.
Yrsel - pares och känselbortfall i ben?
Kontralateral hjärnstamsinfarkt
Yrsel - dysmetri vid häl-knä eller finger näs
Ipsilateral cerebellär eller hjärnstamsinfarkt.
Yrsel - Wallenbergs syndrom
Infarkt i PICA som ger ischemi i dorsolaterala delen av medulla oblongata där följande saker påverkas.
Kranialnärvskärna V - känselnedsättning ipsilateralt
Kranialnärvskärna VIII - yrsel, kräkning och nystagmus
Kranialnärvskärna IX, X och Nucleus ambiguus - muskulatur i svalg pares ipsilateralt heshet, dysfagi (ej tungpares).
Tractus spinothalamicus - sänkt smärt och temperatur kontralalteralt.
Sympatiska fiber - horners syndrom
Yrsel - viktigt vid undersökning
Sätt patienten på benen. Om patienten inte kan gå utan stöd talar det för central genes.
Yrsel - anamnes
Debut hur snabbt. Symtom hela tiden eller intermittent. Värre symtom eller samma? Karaktär hur känns den? Kroppsläge/rörelse vid symtomdebut? Smärta någonstans ((huvud, hals, nacke, öron, bröst)? Diplopi? Dysarti? Dysfagi? Dövhet? Dysmetri? Domningskänsla eller svaghet? Skalltrauma? Haft såhär tidigare? Tid sj (hypertoni hyperlipidemi) Lm (nyinsatt?) Allergi Tobak Alkohol Socialt (depression och stress riskfaktor)
Yrsel - status
Neurologiskt status med tonvikt på kranialnerver, kraft, känsel och koordination. Nystagmus noggrant.
Vad är ett Akut Vestibulärt Syndrom (AVS) och symtom
Akut skada i det centrala eller perifera vestibulära systemet med ihållande rotatorisk yrsel (oftast) med illamående, kräkning, nystagmus och dålig balans. Patienten ligger ofta stilla och undviker rörelse.
AVS - HINTS
Används för att hitta central genes till yrsel.
Head impuls test: sakad tyder på perifer
Nystagmus - växlande riktning, torsionell eller vertikal tyder på central. Förvärring med frenzel tyder på perifer.
Test och Skew: Covertest som visar vertikal inställningsrörelse tyder på hjärnstamsinfarkt.
Yrsel PM - har patienten hög risk för stroke?
Nytillkommen pågående kontinuerlig yrsel sedan < 72 timmar men någon av följande:
Nystagmus med eller utan frenzel
Nytillkomna fokalneurologiska bortfall
Oförmåga att gå utan att snubbla mer än 10 steg.
Yrsel PM - anamnes
Klockslag för symtomdebut Tid från debut till symtommax Har yrseln fluktuerat Yrselns karaktär Andra symtom (huvudvärk, fokalneurologi, nacksmärta, hörselpåverkan) Trauma mot nacke/hals Hypertoni, hyperlipidemi, överikt, rökning (+ övriga strokeriskfaktorer i guess) Tidigare yrselepisoder Tidigare hjärt-/kärlsjukdom LM Övrig sjukhistoria
Yrsel PM - status
Somatiskt status inkl auskultation halskärl
Otoskpopi
Palpera nacken
Rutinnervstatus (översätt till NIHSS)
Testa för BPPV med Dix-hallpike (posteriora) och Head-roll-test (laterala).
Yrsel PM - handläggning (NUS)
Föreligger hög risk för stroke läggs pat in på strokcenter. Om fokalneurologi eller blödningsmisstanke görs DT/DTai urakut enligt RÄDDA HJÄRNAN. Om misstänkt vertebralisdissektion eller medvetandepåverkan görs akut DT/DTai. Vid inläggning skrivs även remiss för MR med frågeställning “ischemi? Blödning?” eller annat om annan misstanke finns typ dissektion. HINTS bedömningen görs vad jag förstår på strokecenter med videofrenzel och VHIT.
Yrsel - dix-hallpike
Test för att diagnostisera BPPV i posteriora båggången.
Se till att en kudde eller kanten på brits ligger rätt.
(1) Håll patientens huvud roterat åt det håll som ska undersökas ca 45 grader.
(2) Be pat hålla ögonen öppna och lägg ner patienten på kudde/brits med huvud extenderat 20 grader.
(3) Observera nystagmus sort och längd. Börjar vanligtvis efter 5-20 sekunder och slutar inom 60 sekunder. Torsionell eller vertikal uppåtslående. Annan sort tyder på andra båggångar än den bakre.
Yrsel - Epleys manöver
Start som dix-hallpike med 45 grader huvudrotation åt den sida som ska åtgärdas och ner på kudden. Håll så 20 sekunder och vrid sedan huvuden 90 grader åt andra hållet och håll så 20 sekunder. Sedan får patienten rulla runt till sidan och huvudet vrids 90 grader så pat tittar nedåt. Håll så 20-30 sekunder och för sedan upp patienten till sittande.
Head roll test
Diagnostiskt test för BPPV i den laterala båggången. Lägg patient på ryggen på brist med huvud flekterat 30 grader med hjälp av kudde. Rotera huvud 90 grader åt ena hållet. Notera nystagmus som vanligtvis uppkommer inom 5-20 sekunder och slutar inom 60 sekunder. Sen göra likadant åt andra hållet. Oftast ser man en så kallas geografisk nystagmus som när man vrider åt den drabbade sidan slår mot marken och på den andra sidan mot marken men mindre uttalad. Kan även slå åt andra hållet.
BPPV - klinik
Kortvariga yrselattacker vid lägesändring av huvudet. Attackerna är intensiva men går över inom 5 till 30 sekunder. Diagnostiseras men Dix-hallpike
BPPV Diagnostik och åtgärd
BPPV diagnostiseras med Dix-Hallpikes manöver. Vid nystagmus torsionellt eller uppåt tyder på den bakre båggången och horisontell nedåt tyder på någon av de andra, laterala vanligen.
Om man bedömer det som den posteriora åtgärdas det med Epleys manöver och vid laterala med Gufonis mönver.
BPPV - Gufonis manöver
Pat förs från sittande till liggande på sidan (kinden mot brits). Om besvären tros finnas på vänster sida lägger sig pat på höger sida. Efter 30 sekunder rotera huvudet så att ansiktet hamnar ned i britsen, ligg kvar 30 sek - 5 minuter och för sedan upp patienten. Här verkar det finnas en del variation beronde på hur utfallet har blivit på headrolltest.
Vestibularisneurit - klinik
Akut insjuknande med rotatorisk yrsel. Kraftigt illamående och kräkning. Patienten har spontannystagmus med positivt head impuls test.
Vestibularisneurit - behandling
Patienterna läggs oftast in (AVS) och får kortison, antiemetika och antihistaminer. Tidig mobilisering och balansträning snabbare på förloppet.
Ménièrs sjukdom - symtom (3)
Förgås av någon typ av aura. Kommer attackvis och varar oftast 4-5 timmar.
(1) Rotatorisk yrsel, illamående, kräkning och ibland diarré
(2) Sensorioneural hörselnedsättning och även tryck i/runt örat.
(3) Tinnitus
Ménièrs sjukdom - hörsel
Börjar med episodisk sensorioneural hörselnedsättning i basfrekvenserna. Blir sedan irreversibel när skada sker på hårcellerna.
Ménièrs sjukdom - hur ofta kommer episoderna
kan komma flera gånger per vecka eller en gång om året.
Ménièrs sjukdom - utredning
Yrseldelen utreds som tidigare.
Audiogram bra att göra akut och senare för att se om fluktuerande förlppp.
MR
VHIT och videofrenzel
Ménièrs sjukdom - Behandling
Diuretika - vet inte riktigt effekten men…
Antiemetika och antihistamin
FInns också en del saker som kan göras operativt t ex göra en öppning så att endolympha kan åka ut. Man kan även destruera labyrinten och skära av nerver för att förhindra att patologiska impulser skickas. Pat blir döv förstås på det örat.
Man kan även applicera gentamicin som är ototoxiskt. Bör göras enbart när patienten har grav hörselnedsättning.
