slaskkort 2 Flashcards
Hjärntumörer - symtom - 2 typer
Kan delas in i de fokala symtom som uppstår av tumören där den växer och de symtom som uppstår av det ökade intrakraniella trycket.
Hjärntumörer - symtom - Fokala symtom
Epilepsi:
Tidigt symtom vid framförallt lågmaligna maligniteter som meningiom. Kan vara icke kompletta anfall men kan också leda till generaliserat toniskt-kloniskt. Kan ge diverse bisymtom beroende på var tumören växer. Epilepsi som debuterar i vuxen ålder utan någon klar anledning bör alltid utredas med MR för att utesluta tumör.
“stroke” symtom
Kan likna stroke-bilden men med saktare förlopp. Ofta är det högmaligna tumörer eftersom det krävs större destruktion för att åstadkomma skada än vid epilepsi.
Personlighet
Om tumör i frontalloben kan personligheten påverkas och anhörig kan märka en tydlig förändring i beteende hos personen. Dessa kan växa sig stora eftersom symtomen är diffusa. Växlas lätt ihop med demens. Även depression kan uppstå, speciellt vid lågmaligna.
Vid tumör infratentoriellt dominerar balansrubbning och ataxi. Tumör kan även obstruera fjärde ventrikeln med akut hydrocefalus som följd. Kan också trycka på hjärnstam med påverkan på kranialnerver och även pyramidbarorna.
Hjärntumörer - symtom - huvudvärk
Ofta första tanken som patienten har är hjärntumör vid nytillkommen huvudvärk men mycket sällan är detta debutsymtom eftersom hjärnan ej har några noicoceptorer och trycket måste bli högt innan tryck sker på noicoceptorer. Det bör alltså också finnan andra fynd i rutinnervstatus samtidigt för att tumör ska misstänkas.
Hjärntumörer - diagnostik
Initialt görs DT hjärna om misstanke på hjärntumör. För vidare utredning bör MR hjärna göras med kontrast. PET och angiografier av olika slag är också viktiga inför operation.
Det kan behöves en biopsi för att få rätt diagnos så att att rätt behandling kan initieras.
Hjärntumörer - vanligaste sorterna (4)
(1) Gliom
(2) Meningiom
(3) Hypofystumörer
(4) Neurinom
Hjärntumörer - indelning gliom
Delas in i 4 gradering där grad 1 också benämns benigna och ses hos barn och unga. Grad 2 kallas för lågbenigna och de högmaligna är grad 3 (anaplastiska) och grad 4 (Glioblastom).
Hjärntumörer - symtom - gliom behandling
Lågmaligna kan följas men radikal operation ger bättre överlevnad. Kan övergå till malignare form. Kan ge adjuvant strålning.
Högmaligna gliom ffa Glioblastom har medianöverlevnad 50 %. Mikrometastaser finns i området kring tumören och radikalitet är svårt och omöjligt att avgöra postoperativt. Operation följs upp av radiokemoterapi. Temazolamide ges.
HUSK och utred/åtgärd
Herpesencefalit - aciklovir
Urosepsis - odling Ab
Status epileptikus
Korsakoff-wernicke - tiamin 500 mg x 3
MIDAS och utred/åtgärd
Meningit - LP antibiotika
Intoxikation eller LM-biverkan - antidot, magskölj
Diabetes och andra metabola störningar
Andningsinsufficiens - blodgas, intub
Stroke eller basilaristrombos, subdural eller dubarach. DT, DT-ai.
Medvetslös patient - handläggning
-ABC
-DE görs neurologiskt status enligt VAPÖR:
Somatiskt status.
Inspektera hudkostym
Blodprover
- Snabbtest glukos
- Intoxprover
- blodstatus
- CRP
- Troponin
- artärgas
EKG
Anamnes
Hur hittades patienten. Tidigare sjukdomar. Mediciner. mm.
Orsak?
HUSK MIDAS
Man får försöka bestämma om det är en metabol/intox orsak eller strukturell. HIttas inget som tyder på metabol orsak görs DT hjärna/ai. Överväg intubation innan rtg.
VAPÖR
Vakenhetsgrad
- RLS
Andningsrörelser
- Verkar inte vara jättebra?
- Kaussmal andning djup och lång vid metabol acidos
Pupillreaktion
Stora eller små och reagerar på ljus –> intox
Olika storlek? –> strukturellt
Ögon ställning och rörelse
Konjugerande ögon med spontan rörelse tyder på icke strukturell skada.
Konjugerade devierade tyder på en ipsilateral hemisfärsskada (tittar bort från paresen).
Okonjugerade ögonrörelser tyder på hjärnstamslesion eller kranialnervspares.
Skew deviation (olika höjd i vertikalplanet tyder på kranial-nervs-skada, hjärnstam eller cerebellum.
Nystagmus ska försvinna vid medvetslöshet.
Man kan även göra Dolls-Eye reflextest. Om positivt tyder det på allvarlig hjärnstamsskada. Vid intox kan ögonrörelser ibland helt vara avstängda och då är ju dolls eye också positiv men pupillerna ska då kunna dra ihop sig.
Rörelse/motorik
Man får anpassa sig efter hur mycket patienten faktiskt rör på sig.
Hemipares vid smärtstimulering.
Sker någon form av spontan motorisk aktivitet? t ex tremor, myoklonier?
Smärtstimulering varje extremitet samt bakom käkvinek.
Babinskis tecken speciellt ensidig tyder på strukturell skada.
Nackstyvhet kan ses vid subarachnoidalblödning men även meningit. Kan saknas vid djup koma.
A-HLR
Sätt på Defibrillator analysera: om VT/VF Defibrillera (1) och 2 min HLR Defibrillera (2) och 2 min HLR Defibrillera (3) och 2 min HLR analysera rytm om fortf VT/VF ge 1 mg adrenalin och 300 mg Amiodarone Defibrillera (4) och 2 min HLR Defibrillera (5) och 2 min HLR Amiodaron 150 mg och adrenalin 1 mig och efter var 4 e minut.
om
Asystoli/PEA
Adrenaline 1 mg så fort som möjligt och var 4e minut
Kontinuerlig HLR
A-HLR - Reversibla orsaker 4 H
Hypoxi
Hypokalemi/hyperkalemi
Hypotermi
Hypovolemi
A-HLR - Reversibla orsaker 4 T
Tromboembilism
Tamponad
Tryckpneumothorax (ventil?)
Toxiska tillstånd
