Synnedsättning av olika slag

Question 1

Myopi

Answer 1

Kallas även närsynthet eftersom man ser bra på nära håll men dåligt på långt håll. Beror ofta på att ögat är för stort. Bilden bryts framför näthinnan. Blir bättre med minusglas som sprider ljuset (konkav). Skickas till optiker barn remitteras.

Question 2

Hyperopi

Answer 2

Långsynthet. Ögat för litet och bilden bryts bakom näthinnan. Blir bättre med plusglas. Läsglasögon.

Question 3

Astigmatism

Answer 3

Ögat bryter ljusstrålarna oregelbunden beroende på linsen och eller korneas form. Regelbunden astigmatisk är lätt åtgärdat med glasögon (cylindriska).

Question 4

Keratokonus vad och klinik

Answer 4

Toppig hornhinna. Synnedsättning som kommer på båda ögonen och som kan orsakas av myopi eller astigmatism. Besvären progredierar sakta och börjar i puberteten.

Question 5

Keratokonus åtgärd

Answer 5

Glasögon eller linser till en början. Kan göras en hornhinnetransplantation när linser/glasögon ej räcker till.

Question 6

Glaskroppsavlossning - vad

Answer 6

Glaskroppen lossnar från retina. Om någon bit sitter kvar kan den i sin tur dra i retina och leta till en näthinneavlossning.

Question 7

Glaskroppsavlossning - handläggning

Answer 7

Man bör remittera till ögon för att utesluta näthinneavlossning. Visus och kolla ögonbotten.

Question 8

Glaskroppsavlossning - symtom

Answer 8

Patienten ser spindelvävsliknande objekt i synfältet som dom inte kan fokusera på riktigt. Om drag i näthinnan kan blixtar plötsliga ljusblixtar uppkomma.

Question 9

Amotio - vad

Answer 9

Näthinneavlossning. Ofta en glaskroppsavlossning som orsakat en retinal ruptur där vätska kan komma in bakom nätthinnan och lossa den från underlaget.

Question 10

Amotio - symtom

Answer 10

Patienter som är Myopa har större risk för detta.

Som vid glaskroppsavlossning men även synbortfall.

Question 11

Amotio - status

Answer 11

Visusundersökning
Synfält
Dilatera och försök se ögonbotten.

Question 12

Amotio - handläggning

Answer 12

Snabbt till ögonläkare. Om näthinnan lossnar från gula fläcken är synen förlorar på det ögat.

Question 13

Amotio - åtgärd

Answer 13

Operation bör ske fort speciellt om fovea ännu ej blivit påverkad. Man kan göra laseroperation om litet hål där man “svetsar fast” näthinnan runt om hålet.
Finns även en metod med ett skärp runt ekvatorn på ögat och dränering av vätskan under neruoretina.
Vitrektomi behövs ibland göras.

Question 14

Amotio - hur ser ögonbotten ut

Answer 14

De partier som har lossnat blir ljusa gråaktiga. Man kan ibland se själva näthinnerupturen.

Question 15

Katarakt - symtom

Answer 15

Suddig syn
Bländningsbesvär
Ofta sker en sk myopisering där patienten blir mer och mer myop.

Question 16

Katarakt - åtgärd

Answer 16

Suger ut linsen via snitt i limbus. Sätter in plastlins.

Question 17

Katarakt - komplikationer

Answer 17

Endoftalmit (inflammation intraokulärt) kan orsaka synskada men ovanligt.
Efterstarr kan uppträda vilket innebär att epitelceller växer till sig efter op. Detta kan åtgärdas enkelt med laser.

Question 18

Glaukom - indelning (2)

Answer 18

(1) Akut glaukom

(2) Primärt öppenvinkelsglaukom - vanligast

Question 19

Glaukom - vad

Answer 19

Högt tryck i ögat som leder till tryck och atrofi av synnerven.

Question 20

Glaukom - Symtom

Answer 20

Oftast när det gäller kronisk öppenvinkelglaukom ger tryckökningen ofta inga symtom eftersom tryckökningen har utvecklats över lång tid.
Synfältsdefekt uppkommer först perifert och sedan mer och mer centralt. Synskärpa är ofta ej sänkt till en början eftersom fovea är okej.

Question 21

Glaukom - status

Answer 21

Förutom ögonstatus generellt.

Synfält och tryck viktigt. På ögon kollar man också med gonioskopi (?) på kammarvinkeln.

Question 22

Glaukom - behandling - läkemedel

Answer 22

(1) Sympatomimetika - alpha-2 agonister används t ex Brimonidine. Tros minska produktion och öka utsöndring. Ok att ge till astmatiker? Orsakar ej mydriasis.
(2) Parasymtomimetika typ Pilocarpin. Sänker trycker genom att dra ihop pupillen.
(3) Karbanhydrashämmare - minskar produktionen av kammarvatten. Finns både som droppar (azopt) och systemisk behandling (Diamox).
(4) Betablockerande - Timolol t ex. Troligen minskad produktion men också kanske utflöde. Har systemiska effekter så försiktigt vid KOL och astma.
(5) Prostaglandinanaloger typ Latanoprost. Hämmar produktion av kammarvatten.

Question 23

Glaukom - behandling - laser och kirurgi

Answer 23

Vet inte om vi ska kunna detta. Massa olika tekniker. Vissa minskar tårproduktion andra skapar nya vägar för kammarvattnet att transporteras.

Question 24

Makuladegeneration - vad

Answer 24

Degeneration av gula fläcken och ger således en central synnedsättning.

Question 25

Makuladegeneration - typer (2)

Answer 25

(1) Torr - kallas även atrofisk. Det är den vanligaste typen som progredierar långsamt och det finns ingen behandling.
(2) Våt - exsudativ. Beror på kärlnybildning under näthinnan och kan hämmas med anti-angiogenes-LM.

Question 26

Makuladegeneration - symtom

Answer 26

Det centrala synfältet försvinner och synskärpan. Däremot är de perifera delarna inte påverkade och man blir aldrig helt blind. Man kan också orientera sig väl i kända miljöer men svårare med nya miljöer.
Svårt att känna igen ansikten.
Ofta värre på ena sidan men bilateral påverkan.

Question 27

Makuladegeneration - status

Answer 27

Ögonstatus hela paketet
Viktigt med:
Visus
Ögonbotten - hittar inga bra bilder riktigt men vid torr makuladegeneration ses små ljus uppklarningar i området kring makula.
Vid våt kan man se subretinal blödning eller bara lite mörkare nyans vid gula fläcken?

Question 28

Makuladegeneration - utredning

Answer 28

Vid torr AMD behövs ingen vidare utredning göras eftersom det inte finns någon behandling men alltid till ögonläkare? Däremot om man misstänker våt kan man på ögon gå vidare med diverse metoder som kan utreda i detalj hur kärlen ser ut och hur retinalagren ser ut.

Question 29

Makuladegeneration - behandling

Answer 29

Våt AMD:

• Kan behandlas med Anti-VEGF intravitrialt. Vet ej hur ofta detta används.
• Argonlaser som förstör kärlnybildningen kan göras om det inte ligger i fovea.
• PDT - iv preparat som man sedan strålar på och störst effekt fås där kärlnybildningen finns. Kan ges rakt på fovea. Ingen bra metod.

Question 30

Makuladegeneration - övergång torr till våt

Answer 30

En övergång kan ske från torr till våt. Fråga som kan ställas kan vara om patienten har börjat få sk. metamorfopsier alltså att raka linjer ser böjda ut.