Parkinsons sjukdom Flashcards
Olika typer av tremor
(1) Vilotremor - skakningar i vila. Vanligt vid PD och även wilsons sjukdom.
(2) Postural tremor. Kallas även Essentiell Tremor eller positionell tremor. Tremor uppstår när pat t ex håller armen framåt i luften. Kan bero på ingenting (essentiell), LM och många andra tillstånd.
(3) Intentionstremor - skakningar närmare näsan vid hand-näs. Ataxi. Hjärnstam och cerebellära skador.
Parkinsons sjukdom - 4 kardinalsymtom
(1) Vilotremor
(2) Hypokinesi
(3) Rigiditet
(4) Postural instabilitet
Parkinsons sjukdom - tremor vid parkinsons
Lågfrekvent vilotremor som hämmas av rörelse. Börjar ofta i fingrarna på ena sidan och sedan till foten på samma sida och sedan vidare till båda sidor. Kan även innefatta käken. Vanligt debutsymtom
Parkinsons sjukdom - bradykinesi
Gång: armpendling nedsatt. Korta steg, vändningar med många korta steg och startsvårigheter. Handmotorik kan påverkas med mikrografi. ADL tar längre tid. Hypofoni, dysartri. Hypomimi. Munnen öppen. Flexion i armbågar.
Parkinsons sjukdom - rigiditet
Kugghjulsfenomen vid undersökning av muskeltonus.
Rigiditet skils åt mot spasticitet genom att rigiditeten är likadan åt båda håll över leden.
Kan även visa sig som smärta och stelhet i axial muskulatur.
Parkinsons sjukdom - andra symtom
Störd sömn Nedsatt luktsinne (ofta innan andra symtom) Ökad salivmängd (pga dålig svalgfunktion) Ökad talgsektrion (glansig hud) Depression Demens Dysautonomi - Postural hypotension - Obstipation - Blåsstörning - Impotens
Parkinsons sjukdom - diffdiagnoser
(1) Avaskulär parkinsonism -
- plötslig debut (stroke)
- andra symtom på stroke
- ischemi/blödning på bilddiagnostik
- sämre effekt av behandling
- ofta bara nedre delen av kroppen
(2) Multipel system atrofi (MSA)
- autonom dysfunktion typ BT puls ner, urindysfunktion.
- har ibland en parkinsonistisk bild.
- också sämre effekt av levodopa.
- snabb progress
- uttalad dysartri och dysfagi
- myoclonus
(3) Progressiv Supranukleär Paralys
- Supranukleär blickpares och pga detta bakåtlutat huvud med stirrig block och stelhet i nacken.
- Faller ofta bakåt
- dysartri dysfagi
- frontallobsdemensaktigt
(4) Corticobasal degeneration (CBD)
- dystoni i en arm (alien hand)
- assymetriskt
- apraxi och även demens
- övre motorneuronskada kan finnas (babinski)
Parkinsons sjukdom - diagnos
Symtombilden är viktig för diagnosen. Differentialdiagnoser ska uteslutas så gott det går. Neuroleptikautlöst parkinsons ska uteslutas.
Man kan utföra DAT-scan som är en SPECT metod där “effekten” hos de dopaminerga neuronen i striatum kan testas. Patienter kan diagnostiseras tidigare med denna metod.
Ofta är utvärderingen av levodopas effekt också viktigt för diagnos då många av de atypiska formerna ej svarar bra på levodopa.
Parkinsons sjukdom - läkemedel
(1) Levodopa (Madopark eller Sinemet). Ges alltid i kombinationsform med Dopaminkarbocxylas-hämmare som hämmar omvandling av levodopa till dopamin extracerebralt och minskar därmed biverkningar.
(2) COMT-hämmare. COMT är ett enzym som bryter ned cathecholaminer och däribland dopamin (och levodopa?). Genom att hämma detta enzym kan koncentrationen hållas högre under längre tid. Finns som kombination med ovanstående t ex Stalevo.
(3) MAO-b-hämmare ger en ökad koncentration av dopamin genom att hämma nedbrytning i synapsen. Selegelin. Kan ges som monoterapi.
(4) Dopaminagonister. Mindre risk att orsaka överrörlighet men större risk för mentala biverkningar (speciellt hos äldre)
Parkinsons sjukdom - vems ska få vilken behandling
Om lite symtom kan man börja med en MAO-b hämmare eller dopamin-agonist.
Om mer symtom brukar man ge dopaminagonist till yngre (typ 65 år) och hos äldre ges Levodopa.
Parkinsons sjukdom - dopamin - perifera biverkningar (3)
(1) Anorexi
(2) Illamående/kräkning
(3) Ortostatism
Parkinsons sjukdom - dopamin - centrala biverkningar (7)
(1) Synhallucinos
(2) Konfusion
(3) Mardrömmar/sömnstörning (REM - tidigt)
(4) Mani, paranoid psykos
(5) Hypersexualitet
(6) Impulskontrollstörning
(7) Hyperkinesier (dystoni)
Parkinsons sjukdom - behandlingssvikt
Kan uppstå on-off fenomen när patientens effekten av läkemedlen är varierande.
Dosglapp kan också uppstå där effekten tar slut innan nästa dos hinner ge effekt.
Detta kan åtgärdas genom att kombinera läkemede, ge LM vid fler tillfällen eller ge L-dopa med en pump som ger en jämnare koncentration.
Man kan även ge Apomorfin (dopamin-agonist) som en kontinuerlig infusion s.c med en pump.
