Huvudvärk Flashcards
Huvudvärk - anamnes
Debut - hur snabbt och vart började det. Trauma?
Frekvens och peridoicitet?
Duration
Lokalisation
Kvalitet och intensitet
Försämrande och förbättrande faktorer: trigger, host eller ansträngningssmärta, påverkan på dagliga aktiviteter.
Associerade symtom: Ögonflimmer, synbortfall, tårflöde, pares/domning, feber, dubbelsende, illamående och yrsel, ljus och ljudkänslig.
Tar några LM?
Huvudvärk - subarachnoidalblödning - utredning
DT hjärna inom 6 timmar från insjuknandet anses tillräckligt.
Om DT hjärna har gjorts efter 6 timmar och är utan blödning ska LP göras för spektrofotometri för påvisande av bilirubin tidigast efter 12 timmar från symtomdebut. Ljusskydda provet.
Migrän - faser (4)
(1) Prodromalfas
- 70 % av patienter har det
- Kan vara 4-dygn
- Alert/slö, Törstig, hungrig, illamående och matleda.
(2) Aurafasen
- 10 % aura varje anfall
- Tidsaspekt oftast 10-20 min men kan vara upp till en timme. Sedan kommer huvudvärken typ 20 min.
- Oftast utgörs aura av ett flimmerscotom med skarpa zigzagmönster som kan följas av synbortfall. Ses även med ögat stängt. Kan också uppstå parestesier i ena kroppshalvan och pareser men ovanligt. Oftast handarm men även mun.
(3) Huvudvärksfasen
- Kan vara debutsymtom (alltså utan aura)
- Ofta lokaliserad till en hemisfär men kan te sig lite hur som helst.
- Molande och pulserande, skärande i senare skede.
(4) Resolutionsfas
- Patienter känner sig oftast trötta och slöa några dagar efter attack.
Migrän - hur huvudvärken ter sig
S: Kan variera mycket men oftast en hemisfär och vandrande bakifrån fram. Men kan variera sida till sida vid olika attacker. Kan vara lokaliserad också. Kan vara bilateral.
O: Halvsakta ankommande.
C: Pulserande. Men också en del variation här.
R: nej
A: Auran som kommer typ 20 min innan. Kan också finnas parastesier. Illamående. Ljuskänslighet. Ljudkänslighet.
T: Återkommande attacker. Huvudvärken kan pågå i typ ett dygn?
E: Ljus. Ljud.
S: Blir successivt värre under attacken. Medel till svår huvudvärk.
Migrän - behandling
Första linjen består i Paracetamol och eller NSAID typ Bamyl brus. Kan kombineras med Metoklopramid om mycket illamående och för att snabba på upptaget.
Fungerar detta inte kan Sumatriptan prövas.
Profylaktisk behandling kan övervägas om frekventa anfall typ 3-4 per månad.
Region västerbotten rekommenderar Beta blockad typ Propranolol eller metaprolol. Övriga potentiella läkemedel är antiepileptika, amitryptylin, NSAID men tveksam effekt.
Finns också MAB mot CGRP som har god effekt men bara till terapiresistenta eftersom dyra?
Triptan verkningsmekanism och risk
Agonister på 5-HT1. Tros konstringera kärlen intrakraniellt men också kanske en effekt på trigeminusnerver. Har även effekt på kärl utanför CNS och kan därför ge anginabesvär. Bör ej ges om påtaglig risk för anginabesvär. Bör undvikas om kärlsjuk patient och vid hypertoni.
När ska triptan ej ges
Under auran
Migrän på akuten handläggning (behandling främst)
Om man uteslutit allt annat:
- Ge Paracetamol eller NSAID.
- I. m voltaren eller annan icke-peroral NSAID.
- Sumatriptan p.o om icke illamående annars S.c. Ge primperan om illamående finns att ge i.m.
Man kan med fördel ge glukosdropp, ofta kan patienterna vara lite uttorkade.
Spänninghuvudvärk - symtom
Lågintensiv molande smärta över hela huvudet som ibland beskrivs som åtstramande eller tryckande. Milt ljud och ljuskänsliga.
Läkemedelsutlöst huvudvärk
Patienter som tar analgetika för ofta och blir “överkänsliga” för huvudvärkssymtomen och känner smärta när LM går ur kroppen. Varningsklocka när pat. måste ta tablett på natten.
Tecken på farlig huvudvärk (7)
(1) Åskknallshuvudvärk
(2) Medvetandepåvekan
(3) Feber och nackstelhet
(4) Skallskada och blodförtunnande
(5) Epilepsi OCH huvudvärk
(6) Fokalneurologiska symtom (inkl synförändringar)
(7) Huvudvärk vid hostning.
Hortons huvudvärk
Attackerna kommer i kluster som vara 2 veckor till 3 månader. Oftast på natten. Intensiv smärta (VAS 10) men ganska korta. Ingen ljusskygghet. Samtidiga autonoma symtom. Rött öga. Kan också ha hortons syndrom. Bör remitteras till neurolog.
Trigeminus neuralgi
Oftast hos äldre. Sker det hos yngre kan man misstänka annan patologi. Ofta nedre delen av ansiktet på ena sidan. Triggerfaktorer. Ska ej ha nedsatt känsel men kan ha en annorlunda känsel.
