Slaskkort 3 Flashcards
Adenoidhypertrofi - om adenoiden och varför åtgärda
Är som störst i 7-8 årsåldern men ger problem något tidigare eftersom ansiktet då är mindre. Kallas polyper men är ju inte det. Kan påverka hur ansiktsskelettet utvecklas. Kan också ge ökad risk för recidiverande otit.
Adenoidhypertrofi - Symtom
Ständig munandning.
Snarkning, orolig sömn och trötthet.
Nasalt tal
Adenoidhypertrofi - behandling
Abrasio alltså men skrapar bort adenoidvävnad. Görs i narkos. Kontraindikationer:
- mindre än 2 år
- Läpp gom spalt
- Blödningsrubbning
Kort tungband
Besvär med uttal och vid tandrengöring. Åtgärdas kirurgiskt antingen tidigt efter födsel. Annars kan man vänta tills barnet är så pass stort att det kan göras i lokalbedövning.
Tungbasthyreoidea
Thyreoideavävnad kvar bakom tungen som kan orsaka besvär som OSAS. Ganska ovanligt. Opereras bort men ibland har de ej thyroidea på halsen och detta bör funderas kring.
Principer kring lymfdränage i svalget
(1) Tonsill dräneras till körtlar i svalget nära och högt upp medans ju längre fram i munnen ju längre ner i svalget dräneras de. Undantaget Nl submandibularis och submentalis.
(2) Waldeyers svalgring sitter och grunt orofic i epi och orofarynx och består av olika körtlar. Dessa kan kompensera varandras aktivitet om de tas bort.
Kronisk faryngit - vad och orsak
Kallas även epifaryngit. Olika saker som tär och anstränger luftvägarna och slemhinnorna. Tobak, alkohol, luftförorening, lösningsmedel men även munandning och reflux.
Kronisk faryngit - Symtom och status
Harklingar, klumpkänsla segt slem och torrhetskänsla. Bakre svalgväggen kan ses som rodnad och granulerad.
Kronisk faryngit - behandling
Ta bort utlösande faktorer. Ska ej ha antibiotika.
Peritonsillit kallas även
halsböld
Peritonsillit/halsböld - Vad och orsak
En abscess som sitter i anslutning till tonsillen någonstans. Orsakas ofta av GAS.
Peritonsillit/halsböld - Symtom
Ensidig halssmärta
Feber
Trismus (svårt att öppna munnen)
Peritonsillit/halsböld - status
Sidoförskjutning av de mjuka strukturerna i munnen. Rodnad över hela området kring tonsillen inkl motsatt tonsill.
Peritonsillit/halsböld - Behandling
Remiss ÖNH.
PcV och incision.
Indikationer för tonsillektomi
Mer än 3 stycken tonsilliter under senaste 2-3 åren.
1-2 halsbölder inom ett par års tid.
Obstruktiva besvär hos barn och vuxna.
Halsböld hos barn.
Difteri - kallas även
Äkta krupp.
Difteri - orsakas av
Toxinproducerande bakterier C. difteriae finns i baltikum och ryssland.
Difteri - symtom och status
Smygande låggradig feber. Halsont.
Rodnat svalg och fläckvis gråvita membran med ilsket röd randzon. Kan obstruera larynx.
Lymfkörtlar förstorade.
Difteri - behandling
PcV eller makrolid och i akutskedet finns immunoglobuliner som kan ges mot toxinet.
Munbottenflegmone
Infektion från tand sprider sig till munbotten och orsakar en infektionshärd där. Svårt att gapa, feber och hård och ömmande svullnad under hakan. Palpera bimanuellt. Kan ge svullnad i halsen och andningshinder.
Lingua plicata
Djupa fissurer på tungans ovansida. Kräver ingen behandling. Kan svida.
Geografisk tunga
Ofarligt. Fläckvis atrofi av papiller som blir rött och runt om vitaktiga områden som egentligen är den vanliga slemhinnan. Ingen behandling bara lugnande besked.
Lingua villosa
Avlagring av tjära pga rökning - tungan blir svart. Rökstopp.
Herpes
Vanligen reaktivering av HSV1-2.
Finns receptfri kräm.
Kan även finnas en primärinfektion och då värre symtom.
Varicella zoster i ansiktet
Halvsidesymtom och oftast mandibularis eller maxillaris. Kan påverka oftalmikus och då remiss ögon. Smärtor och blåsor. Aciklovir kan ha effekt om insatt tidigt.
Pemfigoid/Pemfigus
Autoimmun sjukdom med stora blåsor som bildas i munnen där slemhinnan skalas av. Kan även skada ögon. Hud ska kontaktas.
Munvinkelragader
Kan bero på många saker. Torr hy, låg proteshöjd mm. Kan bli en pålagrad infektion. Behandlas med Ab fusidin och svag kortison.
Oral candidos
Vanligt förekommande. Oftare när man har någon form av immunoinkompetens i munnen typ strålning, ab-behandling, näringsbrist eller cytostatika.
2 typer av oral candidos
(1) Det man i folkmun kallar torsk. Pseudomembranös candidos. Membraner som kan tas bort och under en lätt blödande slemhinna.
(2) Finns en röd variant som inte har de vita beläggningarna.
Man kan odla eller behandla och se om resultat. Mycostatin lösning.
Orala leukoplakier - vad
Vita slemhinnefläckar som inte går att skrapa bort. Kan bero på rökning, kroniskt retning, järnbrist, HIV eller paramalignt (kan även vara premalignt).
Erytroplaki
Röd fläck som kan vara stor eller liten. Hög grad av pre-malignitet. Snabb utredning.
Leuko och erytroplakier - handläggning
Går den att skrapa av?
Torka torr - inspektera och sen palpera. Foto?
Px.
Följ.
Oral lichen planus
Munsveda och vita papler i retikulärt mönster på en rodnad botten ofta i buccan. Kan behöva remiss till tandläkare. Kortison typ kenakort (måste smaka förjävligt).
Lupus i munnen
Hud sköter detta. Eller Reumatologen beroende på om SLE eller LE.
