Epilepsi Flashcards
Epilepsi - defi
Sjukdom med varaktig benägenhet för epileptiska anfall. Dom ska också vara oprovocerade.
Provocerade epileptiska anfall
Uppstår sekundärt till något annat som delirium tremes eller stroke eller skalltrauma. Kallas även akutsymtomatiska anfall.
Epilepsi - om anamnes
Eftersom patienten ofta inte minns anfallet efteråt kan man behöva höra med andra som var med. Det kan därför bli aktuellt att ringa till anhöriga osv.
Epilepsi - Anfall med generaliserad start (3)
Uppstår någonstans i hjärnans bilaterala nätverk och sprider sig snabbt till hela eller stora delar av kortex.
(1) Toniskt-kloniskt anfall
(2) Abscens anfall
(3) Myoklona anfall
Epilepsi - Generaliserat toniskt kliniskt hur ter det sig
(1) Inleds med förlust av medvetande och en tonisk fas med stelhet i hela kroppen (flexion). Stående patient faller handlöst. Varar 10-30 sek. Pat kan låta, bli röd-cynotisk.
(2) Klonisk fas med ryckningar i hela kroppen som avtar i frekvens eftersom. Sympatikus - puls BT svett och Pupill-dilataton. Varar 30-60 sek.
(3) Postiktal fas med muskulär slapphet, konfusion. Patienten kan även ha postiktala bortfall som pareser och även afasi. Kan vara unilateralt (speciellt om starten var fokal).
Epilepsi - Abscensanfall
Kännetecknas av plötslig medventepåverkan. Patienten avbryter pågående aktivitet men fall är ovanligt. Kan ha automatismer. Sällan någon postiktal konfusion.
Epilepsi - anfall med fokal start
Startar fokalt på ett ställe i ena hemisfären och beroende på vart det början kan den kliniska bilden se väldigt olika ut. Däremot är ofta anfallen hos den enskilda patienten stereotypa. Tidigare delats in i de med medvetandepåverkan och de utan. Man kan istället benämna det Fokal start och sedan beskriva de yttringar man ser klinisk som t ex medvetandepåverkan.
Epilepsi - temporallobsanfall
Vanligaste sorten. Vanligt med aura i inledningsfasen. Epigastric rising sensation. Även luktsensation, drömkänsla, deja vu känsla och även ångest och rädsla. Autonoma symtom kan också förekomma, förändrad hudton, blodtryck och puls.
Patienter kan även ha automatismer som smackningar med munnen eller tuggning.
Medvetandepåverkan vanligt.
Ofta blir patient post-iktalt påverkad.
Epilepsi - frontallobsanfall
Förekommer ofta nattetid och är kortvarigt men frekvent. Tonisk eller klonisk hållning av arm. Medvetande ofta bevarad.
Epilepsi - differentialdiagnoser
(1) Konvulsiv synkope
(2) Psykogen attack
(3) Metabol rubbning
(4) TIA
(5) TGA - Transient global amnesia
(6) Sträckkramp vid hjärnstamspåverkan
(7) Migrän
(8) Narkolepsi/parasomnier
(9) Rörelserubbningar
Epilepsi - differentialdiagnoser - vad talar för synkope?
Presynkopesymtom som svimningskänsla, “svartnar för ögonen” eller stjärnor framför ögonen, kallsvettighet, öronsus. Blek hud initialt. Ingen post-iktal konfusion.
Hjärtsjukdom?
Epilepsi - differentialdiagnoser - vad talar för Psykogen attack?
Panikångest Hyperventilation Längre attacker som fluktuerar Ej stereotypa attacker hos samma patient Avledbarhet Normal saturation Finns en psykiatrisk belastning?
Epilepsi - diagnostik 4 viktiga punkter
(1) Har patientens anfall varit av epileptisk natur?
(2) Vilken typ av epileptisk anfall?
(3) Vilken är den sannolika orsaken till patientens epileptiska anfall?
(4) Finns det en påtaglig risk för recidiv?
Epilepsi - vad anamnesen bör innehålla
(1) Detaljerad anfallsbeskrivning inkl vitten.
(2) Omständigheter kring anfallets inträffande (typ CNS-infektion, Stroke)
(3) Utlösande faktorer
- Alkohol el andra droger
- Läkemdel
- Sömnbrist
- Pågående infektion
- Blinkande ljus
- Uteblivna doser anti-epileptika
(4) Postiktala symtom?
(5) Tidigare predisponerande sjukdomar (perinatal skada, feberkramper, CNS-inf, skalltrauma eller stroke.
(6) Tidigare epileptiska anfall?
(7) Ärftlighet
Epilepsi - status
Hjärta lungor. Blodtryck (gärna ortostatiskt) Nackstyvhet. Neurologiskt status Lokalstatus - tecken på skalltrauma, tungbett eller tandskador.
Epilepsi - vidare utredning (efter anamnes och status)
EKG (synkope)
Temp
Blodprover (blodstatus, leverstatus, CRP, kreatinin, elektrolyter inklusive Ca, P-glukos, laktat)
Eventuellt intoxikationsprover, PEth
Lumbalpunktion vid misstanke om CNS-infektion
CT-skalle kan tas om kvarvarande bortfall annars
MR hjärna.
EEG möjligen.
Hos patienter med känd epilepsi under behandling är ofta läkemedelskoncentrationer av värde
Epilepsi - vilka LM kan utlösa (3)
(1) Tramadol
(2) Haloperidol
(3) Clozapin
Epilepsi - graviditet
Antiepileptika kan vara skadlig för foster. Vissa kan även öka nedbrytning av östrogenpreparat.
Epilepsi - När profylaktisk behandling
Generellt sätts det in efter 2 oprovocerade anfall. Men med hög risk för recidiv (stroke, tumör) kan behandling ges efter ett anfall.
Epilepsi - profylaktisk behandling
Vid anfall med fokal start inklusive fokala till bilaterala toniska-kloniska anfall:
- Karbamezapin i depotberedning (Hermolepsin retard)
- Lamotrigin
- Levetiracetam (Keppra)
Vid generaliserade anfall ges
- Lamotrigin
- Levetiracetam (Keppra)
- Valproat (Ergenyl)
Epilepsi - för att bryta anfall vad ska ges
Inj Lorazepam (Ativan) 4 mg IV 1-2 mg/min alt. Stesolid 10 mg IV 2 mg/min
Man kan behöva reducera dosen om gammal patient eller väldigt låg vikt.
Epilepsi - terapiresistent - andra åtgärder
Kirurgi
Vagusstimulering
Ketogen kost
Status Epilepticus - vad
Ett epileptisk anfall som inte går över helt enkelt. Kan ge hjärnskador om anfallet inte bryts.
Status Epilepticus - Pro-epanutoin - dos och varning
Doseras enligt tabell på fass. Man ger en bolusdos på 15 mg FE/kg och det får inte ges för snabbt.
Typ en 70 kg person ska ha 1050 mg FE och minitiden är 7 minuter.
Man bör under tiden koppla ekg och kolla blodtryck regelbunet. Patientet med hjärtsjukdom bör undvika detta läkemedel.
Status Epilepticus - initial handläggning
(1) A: sidoläge, om svårt med öppen luftväg (slem, aspiration, hypoxemi).
B: pulsoximeter och sätt syrgas 10-12 liter på mask.
C: Få in en nål och ge ringer.
(2) Om tydligt kramp ge antingen
- Ativan (lorazepam) 2-4 mg, 1-2 mg/min. /
- Stesolid (diazepam) 5-10 mg, 2 mg/min
Kan återupprepas efter 3-4 minuter. Ge lägre doser om patienten är liten eller gammal.
Håll koll på tryck och andningsfrekvens/saturation eftersom dessa läkemedel kan ge andningsdepression.
(3) Om tid finns ta en blodgas med akutsvar och korrigera eventuell metabol rubbning.
(4) Om benso inte funkar ges antiepileptika.
- Pro-Epanutin 15-20 mg/KG (kontrollera serum konc. efter en timme) Risk för hypotension och ska undvikas till äldre och hjärtsjuka. Annars kan man höja hastighet på ringer.
- Keppra kan ges i dosen 25-40 mg/min..
(5) Om det inte funkar bör patienten sövas med propofol som behandling.
