Epilepsi

Question 1

Epilepsi - defi

Answer 1

Sjukdom med varaktig benägenhet för epileptiska anfall. Dom ska också vara oprovocerade.

Question 2

Provocerade epileptiska anfall

Answer 2

Uppstår sekundärt till något annat som delirium tremes eller stroke eller skalltrauma. Kallas även akutsymtomatiska anfall.

Question 3

Epilepsi - om anamnes

Answer 3

Eftersom patienten ofta inte minns anfallet efteråt kan man behöva höra med andra som var med. Det kan därför bli aktuellt att ringa till anhöriga osv.

Question 4

Epilepsi - Anfall med generaliserad start (3)

Answer 4

Uppstår någonstans i hjärnans bilaterala nätverk och sprider sig snabbt till hela eller stora delar av kortex.

(1) Toniskt-kloniskt anfall
(2) Abscens anfall
(3) Myoklona anfall

Question 5

Epilepsi - Generaliserat toniskt kliniskt hur ter det sig

Answer 5

(1) Inleds med förlust av medvetande och en tonisk fas med stelhet i hela kroppen (flexion). Stående patient faller handlöst. Varar 10-30 sek. Pat kan låta, bli röd-cynotisk.
(2) Klonisk fas med ryckningar i hela kroppen som avtar i frekvens eftersom. Sympatikus - puls BT svett och Pupill-dilataton. Varar 30-60 sek.
(3) Postiktal fas med muskulär slapphet, konfusion. Patienten kan även ha postiktala bortfall som pareser och även afasi. Kan vara unilateralt (speciellt om starten var fokal).

Question 6

Epilepsi - Abscensanfall

Answer 6

Kännetecknas av plötslig medventepåverkan. Patienten avbryter pågående aktivitet men fall är ovanligt. Kan ha automatismer. Sällan någon postiktal konfusion.

Question 7

Epilepsi - anfall med fokal start

Answer 7

Startar fokalt på ett ställe i ena hemisfären och beroende på vart det början kan den kliniska bilden se väldigt olika ut. Däremot är ofta anfallen hos den enskilda patienten stereotypa. Tidigare delats in i de med medvetandepåverkan och de utan. Man kan istället benämna det Fokal start och sedan beskriva de yttringar man ser klinisk som t ex medvetandepåverkan.

Question 8

Epilepsi - temporallobsanfall

Answer 8

Vanligaste sorten. Vanligt med aura i inledningsfasen. Epigastric rising sensation. Även luktsensation, drömkänsla, deja vu känsla och även ångest och rädsla. Autonoma symtom kan också förekomma, förändrad hudton, blodtryck och puls.
Patienter kan även ha automatismer som smackningar med munnen eller tuggning.
Medvetandepåverkan vanligt.
Ofta blir patient post-iktalt påverkad.

Question 9

Epilepsi - frontallobsanfall

Answer 9

Förekommer ofta nattetid och är kortvarigt men frekvent. Tonisk eller klonisk hållning av arm. Medvetande ofta bevarad.

Question 10

Epilepsi - differentialdiagnoser

Answer 10

(1) Konvulsiv synkope
(2) Psykogen attack
(3) Metabol rubbning
(4) TIA
(5) TGA - Transient global amnesia
(6) Sträckkramp vid hjärnstamspåverkan
(7) Migrän
(8) Narkolepsi/parasomnier
(9) Rörelserubbningar

Question 11

Epilepsi - differentialdiagnoser - vad talar för synkope?

Answer 11

Presynkopesymtom som svimningskänsla, “svartnar för ögonen” eller stjärnor framför ögonen, kallsvettighet, öronsus. Blek hud initialt. Ingen post-iktal konfusion.
Hjärtsjukdom?

Question 12

Epilepsi - differentialdiagnoser - vad talar för Psykogen attack?

Answer 12

Panikångest
Hyperventilation
Längre attacker som fluktuerar
Ej stereotypa attacker hos samma patient
Avledbarhet
Normal saturation
Finns en psykiatrisk belastning?

Question 13

Epilepsi - diagnostik 4 viktiga punkter

Answer 13

(1) Har patientens anfall varit av epileptisk natur?
(2) Vilken typ av epileptisk anfall?
(3) Vilken är den sannolika orsaken till patientens epileptiska anfall?
(4) Finns det en påtaglig risk för recidiv?

Question 14

Epilepsi - vad anamnesen bör innehålla

Answer 14

(1) Detaljerad anfallsbeskrivning inkl vitten.
(2) Omständigheter kring anfallets inträffande (typ CNS-infektion, Stroke)
(3) Utlösande faktorer
- Alkohol el andra droger
- Läkemdel
- Sömnbrist
- Pågående infektion
- Blinkande ljus
- Uteblivna doser anti-epileptika
(4) Postiktala symtom?
(5) Tidigare predisponerande sjukdomar (perinatal skada, feberkramper, CNS-inf, skalltrauma eller stroke.
(6) Tidigare epileptiska anfall?
(7) Ärftlighet

Question 15

Epilepsi - status

Answer 15

Hjärta lungor. 
Blodtryck (gärna ortostatiskt)
Nackstyvhet.
Neurologiskt status
Lokalstatus - tecken på skalltrauma, tungbett eller tandskador.

Question 16

Epilepsi - vidare utredning (efter anamnes och status)

Answer 16

EKG (synkope)
Temp
Blodprover (blodstatus, leverstatus, CRP, kreatinin, elektrolyter inklusive Ca, P-glukos, laktat)
Eventuellt intoxikationsprover, PEth
Lumbalpunktion vid misstanke om CNS-infektion
CT-skalle kan tas om kvarvarande bortfall annars
MR hjärna.
EEG möjligen.
Hos patienter med känd epilepsi under behandling är ofta läkemedelskoncentrationer av värde

Question 17

Epilepsi - vilka LM kan utlösa (3)

Answer 17

(1) Tramadol
(2) Haloperidol
(3) Clozapin

Question 18

Epilepsi - graviditet

Answer 18

Antiepileptika kan vara skadlig för foster. Vissa kan även öka nedbrytning av östrogenpreparat.

Question 19

Epilepsi - När profylaktisk behandling

Answer 19

Generellt sätts det in efter 2 oprovocerade anfall. Men med hög risk för recidiv (stroke, tumör) kan behandling ges efter ett anfall.

Question 20

Epilepsi - profylaktisk behandling

Answer 20

Vid anfall med fokal start inklusive fokala till bilaterala toniska-kloniska anfall:

• Karbamezapin i depotberedning (Hermolepsin retard)
• Lamotrigin
• Levetiracetam (Keppra)

Vid generaliserade anfall ges

• Lamotrigin
• Levetiracetam (Keppra)
• Valproat (Ergenyl)

Question 21

Epilepsi - för att bryta anfall vad ska ges

Answer 21

Inj Lorazepam (Ativan) 4 mg IV 1-2 mg/min
 alt. Stesolid 10 mg IV 2 mg/min

Man kan behöva reducera dosen om gammal patient eller väldigt låg vikt.

Question 22

Epilepsi - terapiresistent - andra åtgärder

Answer 22

Kirurgi
Vagusstimulering
Ketogen kost

Question 23

Status Epilepticus - vad

Answer 23

Ett epileptisk anfall som inte går över helt enkelt. Kan ge hjärnskador om anfallet inte bryts.

Question 24

Status Epilepticus - Pro-epanutoin - dos och varning

Answer 24

Doseras enligt tabell på fass. Man ger en bolusdos på 15 mg FE/kg och det får inte ges för snabbt.
Typ en 70 kg person ska ha 1050 mg FE och minitiden är 7 minuter.

Man bör under tiden koppla ekg och kolla blodtryck regelbunet. Patientet med hjärtsjukdom bör undvika detta läkemedel.

Question 25

Status Epilepticus - initial handläggning

Answer 25

(1) A: sidoläge, om svårt med öppen luftväg (slem, aspiration, hypoxemi).
B: pulsoximeter och sätt syrgas 10-12 liter på mask.
C: Få in en nål och ge ringer.

(2) Om tydligt kramp ge antingen
- Ativan (lorazepam) 2-4 mg, 1-2 mg/min. /
- Stesolid (diazepam) 5-10 mg, 2 mg/min
Kan återupprepas efter 3-4 minuter. Ge lägre doser om patienten är liten eller gammal.
Håll koll på tryck och andningsfrekvens/saturation eftersom dessa läkemedel kan ge andningsdepression.

(3) Om tid finns ta en blodgas med akutsvar och korrigera eventuell metabol rubbning.

(4) Om benso inte funkar ges antiepileptika.
- Pro-Epanutin 15-20 mg/KG (kontrollera serum konc. efter en timme) Risk för hypotension och ska undvikas till äldre och hjärtsjuka. Annars kan man höja hastighet på ringer.

• Keppra kan ges i dosen 25-40 mg/min..
  (5) Om det inte funkar bör patienten sövas med propofol som behandling.