Rörelsestörning Flashcards

1
Q

Restless legs syndrom - orsak (diffdiagnoser och behandlingsbara orsaker)

A

Oftast hittar man ingen orsak till symtomen. Kan vara ärftliga faktorer speciellt om debut sker hos ung person.

En polyneuropati kan ge liknande symtom och därför viktigt att utreda känselnedsättning noggrant.

Järnbrist kan ge RLS.

B12, folat också.

Kan ses vid graviditet men brukar klinga av efter.

Kan ses också vid bruk av läkemedel som neuroleptika, antidepressiva, antiepileptiska men även statiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Restless legs syndrom - symtom

A

Trängande känsla av att vilja röra benen. Beskrivs ofta som en obehagskänsla som sitter djupt inne i benen. Kan också finnas myrkrypningar och liknande. Oftast benen och nedanför knä.

Blir värre när patienten är i vila. Ofta nattetid men kan även vara sittandes. Oftast värre på kvällar/nätter.
Viktigt är att obehagen försvinner vid rörelse men hos de med mycket problem kan symtomen kvarstå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Restless legs syndrom - PLM

A

Står för Periodic Limb Movement och är vanligt hos patienter med RLS men även vid andra tillstånd.
Består av periodiskt återkommande ofrivilliga rörelser, t ex flexion stortå eller knä och höft. Sker oftast på natten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Restless legs syndrom - handläggning

A
Gå igenom patientens symtom för att säkerställa att det handlar om restless legs. 
Järnbristsymtom/anemi.
Tidigare sjd. (diabetes?)
Läkemedel som kan ge symtomen?
Sömnproblem. 

Neurologiskt status och fokus på polyneuropati.

Blodprover. Blodstatus, järnstatus och kanske b12 prover.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Restless legs syndrom - S-ferritin vilken nivå bör det ligga på

A

För detta ändamål bör man ligga över 45 microgram/L.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Restless legs syndrom - augmentation

A

Betecknar företeelsen att vissa patienter får en initial effekt av behandling men att denna effekt avtar och istället ses en förvärring av den kliniska bilden. Anses vara vanligare vid behandling med levodopa varför man rekommenderar Dopaminagonist istället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Restless legs syndrom - behandling

A

Sömnhygien kan vara bra.
Järntillskott för de som misstänks ha brist. Kan ges ex juvantibus.
Annars är första linjens behandling dopaminantagonist som t ex
- Pramipexol
- Ropirinol

Levodopa kan ges men rekommenderas bara vid intermittent behandling som vid specifika tillfällen.

Man kan pröva gabapentin, benzo och svaga opioider.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Dystoni - definition

A

Tonusökning med fixerade ställningar. Ofrivilliga ofta långsamma rörelser som är vridande i sin karaktär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Dystoni - fokal dystoni

A

Den vanligaste formen av dystoni. Kan uppstå på olika ställen men ofta nacken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Dystoni - cervikal dystoni

A

Ofrivilliga kontraktioner i nackmuskulaturen. EN torticollis innebär att m. sternocleidomastoideus kontraherar och patienten får då en böjning och rotation. Kan även vara lateralt och retro (bakåt). Framåt är ovanligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Dystoni - Fokal - andra typer än cervikal

A

Bleferospasm - Orbocularis oculi stänger och ögonlocken stängs ofrivilligt.
Oromandibulär dystoni - Nedre faciala musklerna och även tunga svalg. Patientens mungipor dras lateralt nedåt, puta med läpparna och även platysman kan kontrahera. Även tungan kan påverkas och munnen stängas ofrivilligt.
Yrkesdystoni - skrivkramp och musiker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Dystoni - segmentell dystoni

A

2 sammanhängande muskelområden påverkade samtidigt. Vanligt med blefarospasm och samtidigt oromandibulär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dystoni - multifokal

A

Fler än 2 muskelområden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Dystoni - generaliserad

A

Typ hela kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Dystoni - dygnsvariation och excacerbationer

A

Vanligtvis samma under dagen men lugnt under natten. Blir oftast värre vid trötthet och stress. T ex att läkaren kommer in i rummet. Kan ibland förhindras med sensoriska stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dystoni - sekundära orsaker

A
Cerebrovaskulär sjukdom. 
Tumörer.
Trauma.
Neuroleptika.
Parkinsons sjukdom
Wilsons sjukdom
17
Q

Huntingstons sjukdom - klinisk bild

A

Kan debutera med hyperkinesier och danssymtomen men även psykiatriska symtom som depression, aggressivitet och paranoida symtom. Med tiden ses även demens