Vaccinologi Flashcards
Indelning av immunisering?
- Passiv
- Aktiv
Vad är passiv immunisering?
Passiv immunisering är tillförsel av antikroppar, immunceller eller deras produkter.
Passiv immunisering händer fysiologiskt genom serumantikroppar från mamma till foster i fosterstadiet och tillförsel av IgA-antikroppar genom bröstmjölken. Antikropparna barnet får från mamma som foster i form av cirkulerande IgG-antikroppar kommer att peaka vid födseln och sedan minska efteråt till att försvinna efter högst 1 år.
Passiv immunisering gäller även tillförsel av immunoglobulin, antikroppar eller immunkompetenta celler under barnåren.
Vad är aktiv immunisering?
Aktiv immunisering sker genom vårt egna immunförsvar och sker efter tillförsel av våra egna mikroorganismer. Detta sker hela tiden genom aktiv infektion men även genom aktiv vaccination.
Vad är ett vaccin?
Ett vaccin är en beredning av mikrobiella komponenter som ges till en individ för att inducera skyddande immunitet mot infektion men utan konsekvenserna av en infektion.
Vilka 2 övergripande målen m vaccination?
De två allra viktigaste övergripande målen med vaccination är:
- Inducera långsiktigt skydd för individen
- Förhindra spridning av infektionen i samhället
Vad är vaccination?
En vaccination är kontrollerade mängder av ett smittämne till skillnad från då man blir exponerad vid vanlig infektion. Man ger även en vaccination vid en bestämd tidpunkt och till en frisk person. Vaccinationen bygger upp ett skydd mot sjukdomen.
Smittkoppor: historisk perspektiv
Smittkoppor (variola):
Smittkoppor hade 30% mortalitet förr och var en väldigt obehaglig sjukdom. För 1000 år sedan i Kina kom man på ett system för att skydda sig. Det kallas variolation som innebär en avsiktlig infektion med smittkoppor. Man tog torkade sårskorpor från patienter med variola av mild karaktär (en ovanlig form av sjukdomen med betydligt mindre dödlighet, cirka 1% mortalitet) och infekterade avsiktligt patienter med dessa. Man fick fortfarande blåsor men en mycket mildare form än smittkoppor. Överlevde man den lätta formen var man därigenom immun mot den form med högre mortalitet.
Nackdelen var att det var en virulent patogen och det fanns därför risk för en endemi förutom den uppenbara dödligheten. Det visade hur allvarligt smittkoppor var - man var fullt villig att ta den risken för att få en chans att bli immun.
Historiskt perspektiv: Vaccination och Edward Jenner
Edward Jenner (1749-1823) var inte först med att komma på konceptet att smittkoppor som drabbar kor innebär att korna inte senare kan få smittkoppor. Först ut var en bonde cirka 20 år innan Jenner. Jenner var dock läkare och publicerade sina resultat från sina experiment vilket är varför han är känd för denna upptäckt.
1796 tog Jenner en 8-årig pojke och smittade honom avsiktligt med ko-smittkoppor, väntade 6 veckor och smittade pojken sedan med den form av smittkoppor som hade 30% dödlighet. Pojken överlevde. Jenner publicerade därefter sina resultat.
Ordet “vaccination” kommer från “vaccus”, som betyder ko på latin. 1980 sa WHO att smittkoppor var utrotat. Smittkoppor och rinderpest är faktiskt de enda infektiösa sjukdomarna vi lyckats eliminera även om polio är på väg.
Historiskt perspektiv: Louis Pasteur (1822-1895)
Louis Pasteur var politiskt smart och kom fram till rabiesvaccinet, trots att det inte fanns någon större prevalens av rabies eftersom att rabies var en fruktad sjukdom som följd av dess karaktär. Han skapade även vaccin mot kycklingkolera och mjältbrand (anthrax).
Det har kommit vacciner de senaste decennierna mot exempelvis: Meningococcus B HPV Bältros Rotavirus Live flu Conj pneumo Hepatit A Vattkoppor Japansk encefalit
Vaccin: förebyggande funktion
Förebyggbara infektioner
Man kan ur läkemedelssynpunkt säga att vaccin är väldigt effektiva. Vaccination förebygger 2-3 miljoner dödsfall per år.
Ökad vaccinationstäckning skulle kunna förebygga ytterligare 1,5 miljoner dödsfall per år. Nästan 20 miljoner barn <1 år får inte tillgång till basala vacciner. 60% av dessa barn bor endast i 10 länder vilket inkluderar t.ex. Afghanistan, Sudan och Sydafrika.
Hur skyddar vaccinet? Vad bygger det på?
Vaccination bygger på immunologiskt minne där vi första gången vi stöter på ett antigen har en lag-phase. Vi får därefter en respons mot antigenet och därefter minskar immunsvaret allteftersom antigenet elimineras.
Vi har dock många immunceller vilka har genomgått isotyp-switch så att om vi stöter på antigenet igen har vi immunceller som kan eliminera dessa. Skulle vi stöta på samma antigen kommer minnescellerna aktiveras och utföra ett snabbare, starkare och mer effektivt immunsvar som gör att vi kan hantera infektionen mycket smidigare. Dessa celler har en specificitet som gör att man slipper genomgå den vanliga processen hos det adaptiva immunförsvaret.
Nästa gång man får infektionen kan den till och med inte ens märkas av i form av sjukdomssymtom - det kallas för en subklinisk infektion.
Vad ingår i ett vaccin?
- Antigen
- Adjuvans
- Konserveringsmedel
- Stabilisatorer
- Restprodukter
Antigen?
Ett antigen är något som igenkänns av det förvärvade immunsystemets receptorer.
Adjuvans?
Adjuvans är en substans som kommer påskynda, förlänga eller potentiera immunsvaret mot antigen.
Konserveringsmedel?
Förut hade man konserveringsmedel i vaccin då de hade flera doser tidigare men nu är de oftast enkeldoser och konserveringsmedel är därmed i stort sett borta idag.
Stabilisatorer?
Dessa har man för att det ska bli en jämn fördelning i sprutan.
Det kan vara molekyler som sackaros, gelatin och albumin.
Restprodukter?
Formaldehyd, odlingsmedium, antibiotika.
Hur kan man administrera ett vaccin? Vanligaste?
Parenteralt
- Intradermalt
- Subkutant
- Intramuskulärt
Mukosalt
- Oralt
- Nasalt
Parenteral administrering är det allra vanligaste administrationssättet.
Hur kan vacciner delas in?
- Levande (attenuerade) vaccin
- Icke-levande vaccin
a, Helcellspreparationer
b, Subkomponent:- toxoid
- ytprotein
- polysackarid
- konjugat
processen av attenuering?
Försvagning hos smittämnet över generationer
Ex på vad levande vacciner kan behandla för sorts infektioner är?
Bakteriella infektioner
- Tuberkulos
- Tyfoid
Virala infektioner
- Mässling
- Gula febern
- Påssjuka
- Rotavirus
- Röda hund
- Influenza
Bacillus Calmette-Guérin (BCG)
Tuberkulos orsakas av mycobacterien M. tuberculosis som man kan exponeras för tidigt i livet. Man brukar bli infekterad tidigt och det finns en initialt svår tuberkulos (så kallad miliär tuberkulos) som är en sepsis med tuberkulos och där man kan få TB-meningit där dödligheten är hög. Man får senare en latent infektion med lungkarverner apikalt.
Det var två personer på Pasteurinstitutet som tog en ko med en M. bovis-infektion i bröstkörteln. M. bovis är inte en bakterie som är anpassad för mänsklig infektion och kan därför ses som försvagad mot människor redan från början.
Därefter odlades bakterien upp generation efter generation i ett suboptimalt medium vilket ledde till att bakterien fick kämpa för att överleva och därmed förlorade virulensfaktorer under generationernas gång. Bakterien är ganska svårodlad och denna passage gjordes 230 gånger vilket tog 13 år.
Därefter sprutades bakterien in i armen och man fick något som verkade som en försvagad variant. Man fick då ett T-cellssvar mot den försvagade bakterien. De två forskarna förstod dock inte riktigt vad de hade skapat med avseende på virulensfaktorer och andra bakteriella egenskaper.
Denna försvagade stam av M. bovis används idag i ett vaccin som heter BCG (Bacillus Calmette-Guérin) som är döpt efter de två forskarna. BCG ger man så tidigt efter födsel som möjligt därför att det kan förhindra den allvarliga formen av TB som inkluderade sepsis och meningit. Genom att man ger BCG-vaccin så har man minskat den tidiga formen av tuberkulos, men vaccinet skyddar inte från den latenta infektionen. Man kan ha den latenta infektionen utan att märka av den.
Rotavirusvacciner
Rotavirus orsakar en diarrésjukdom genom att infektera tunntarmsepitelet (villi i epitelet). Det finns två företag som har gjort Rotarix. De har använt samma metod som man använde för BCG-vaccinet men eftersom det rör sig om ett virus fick man göra en cellodling där virusen växte och passerades. Allteftersom förlorade virusen virulensfaktorer genom generationerna men nu kunde man använda RNA-analys för att se exakt vilka virulensfaktorer som tappats. Till slut fick man fram ett virus som inte orsakar diarré men som ändå aktiverar immunförsvaret och ger ett skydd mot infektionen nästa gång.
Ett annat preparat, RotaTeq, gjordes genom en kombination av rotavirus från en ko och rotavirus från människa. Man gjorde ett bibliotek med generna från den ena och den andra och testade fram den form som inte ger diarré, men som ger ett skydd mot rotavirus.
Risker med levande vaccin?
Återgår till sin virulens
Finns det en risk för vaccin att få tillbaka sina virulensfaktorer? Ja, för det orala poliovaccinet finns en risk att viruset återgår till sin virulens. Det händer 1 gång per 2,4 miljoner doser och det finns alltid en problematik i detta på grund av att man måste göra en utbredd vaccination. Detta vaccin har en fördel i och med att den ges peroralt vilket gör det enkelt att vaccinera de enorma mängderna personer som behöver vaccinet och det är därför svårt att byta vaccin.
Immunbrist
Vad gör man om det är en person som exempelvis har en primär immunbristsjukdom eller är immunsupprimerad, som exempelvis PID, transplanterade, HIV, gravida (för fostrets skull). Vaccinationer är kontraindicerat att ge till dessa individer. Även ett “snällt” vaccin kan leda till symptom om patienten har immunbrist. Det är därför man inte heller vaccinerar gravida, för fostrets skull.
