Vaccinologi

Question 1

Indelning av immunisering?

Answer 1

• Passiv

- Aktiv

Question 2

Vad är passiv immunisering?

Answer 2

Passiv immunisering är tillförsel av antikroppar, immunceller eller deras produkter.

Passiv immunisering händer fysiologiskt genom serumantikroppar från mamma till foster i fosterstadiet och tillförsel av IgA-antikroppar genom bröstmjölken. Antikropparna barnet får från mamma som foster i form av cirkulerande IgG-antikroppar kommer att peaka vid födseln och sedan minska efteråt till att försvinna efter högst 1 år.

Passiv immunisering gäller även tillförsel av immunoglobulin, antikroppar eller immunkompetenta celler under barnåren.

Question 3

Vad är aktiv immunisering?

Answer 3

Aktiv immunisering sker genom vårt egna immunförsvar och sker efter tillförsel av våra egna mikroorganismer. Detta sker hela tiden genom aktiv infektion men även genom aktiv vaccination.

Question 4

Vad är ett vaccin?

Answer 4

Ett vaccin är en beredning av mikrobiella komponenter som ges till en individ för att inducera skyddande immunitet mot infektion men utan konsekvenserna av en infektion.

Question 5

Vilka 2 övergripande målen m vaccination?

Answer 5

De två allra viktigaste övergripande målen med vaccination är:

1. Inducera långsiktigt skydd för individen
2. Förhindra spridning av infektionen i samhället

Question 6

Vad är vaccination?

Answer 6

En vaccination är kontrollerade mängder av ett smittämne till skillnad från då man blir exponerad vid vanlig infektion. Man ger även en vaccination vid en bestämd tidpunkt och till en frisk person. Vaccinationen bygger upp ett skydd mot sjukdomen.

Question 7

Smittkoppor: historisk perspektiv

Answer 7

Smittkoppor (variola):
Smittkoppor hade 30% mortalitet förr och var en väldigt obehaglig sjukdom. För 1000 år sedan i Kina kom man på ett system för att skydda sig. Det kallas variolation som innebär en avsiktlig infektion med smittkoppor. Man tog torkade sårskorpor från patienter med variola av mild karaktär (en ovanlig form av sjukdomen med betydligt mindre dödlighet, cirka 1% mortalitet) och infekterade avsiktligt patienter med dessa. Man fick fortfarande blåsor men en mycket mildare form än smittkoppor. Överlevde man den lätta formen var man därigenom immun mot den form med högre mortalitet.

Nackdelen var att det var en virulent patogen och det fanns därför risk för en endemi förutom den uppenbara dödligheten. Det visade hur allvarligt smittkoppor var - man var fullt villig att ta den risken för att få en chans att bli immun.

Question 8

Historiskt perspektiv: Vaccination och Edward Jenner

Answer 8

Edward Jenner (1749-1823) var inte först med att komma på konceptet att smittkoppor som drabbar kor innebär att korna inte senare kan få smittkoppor. Först ut var en bonde cirka 20 år innan Jenner. Jenner var dock läkare och publicerade sina resultat från sina experiment vilket är varför han är känd för denna upptäckt.

1796 tog Jenner en 8-årig pojke och smittade honom avsiktligt med ko-smittkoppor, väntade 6 veckor och smittade pojken sedan med den form av smittkoppor som hade 30% dödlighet. Pojken överlevde. Jenner publicerade därefter sina resultat.

Ordet “vaccination” kommer från “vaccus”, som betyder ko på latin. 1980 sa WHO att smittkoppor var utrotat. Smittkoppor och rinderpest är faktiskt de enda infektiösa sjukdomarna vi lyckats eliminera även om polio är på väg.

Question 9

Historiskt perspektiv: Louis Pasteur (1822-1895)

Answer 9

Louis Pasteur var politiskt smart och kom fram till rabiesvaccinet, trots att det inte fanns någon större prevalens av rabies eftersom att rabies var en fruktad sjukdom som följd av dess karaktär. Han skapade även vaccin mot kycklingkolera och mjältbrand (anthrax).

Det har kommit vacciner de senaste decennierna mot exempelvis:
Meningococcus B
HPV
Bältros
Rotavirus
Live flu
Conj pneumo
Hepatit A
Vattkoppor
Japansk encefalit

Question 10

Vaccin: förebyggande funktion

Answer 10

Förebyggbara infektioner
Man kan ur läkemedelssynpunkt säga att vaccin är väldigt effektiva. Vaccination förebygger 2-3 miljoner dödsfall per år.

Ökad vaccinationstäckning skulle kunna förebygga ytterligare 1,5 miljoner dödsfall per år. Nästan 20 miljoner barn <1 år får inte tillgång till basala vacciner. 60% av dessa barn bor endast i 10 länder vilket inkluderar t.ex. Afghanistan, Sudan och Sydafrika.

Question 11

Hur skyddar vaccinet? Vad bygger det på?

Answer 11

Vaccination bygger på immunologiskt minne där vi första gången vi stöter på ett antigen har en lag-phase. Vi får därefter en respons mot antigenet och därefter minskar immunsvaret allteftersom antigenet elimineras.

Vi har dock många immunceller vilka har genomgått isotyp-switch så att om vi stöter på antigenet igen har vi immunceller som kan eliminera dessa. Skulle vi stöta på samma antigen kommer minnescellerna aktiveras och utföra ett snabbare, starkare och mer effektivt immunsvar som gör att vi kan hantera infektionen mycket smidigare. Dessa celler har en specificitet som gör att man slipper genomgå den vanliga processen hos det adaptiva immunförsvaret.

Nästa gång man får infektionen kan den till och med inte ens märkas av i form av sjukdomssymtom - det kallas för en subklinisk infektion.

Question 12

Vad ingår i ett vaccin?

Answer 12

• Antigen
• Adjuvans
• Konserveringsmedel
• Stabilisatorer
• Restprodukter

Question 13

Antigen?

Answer 13

Ett antigen är något som igenkänns av det förvärvade immunsystemets receptorer.

Question 14

Adjuvans?

Answer 14

Adjuvans är en substans som kommer påskynda, förlänga eller potentiera immunsvaret mot antigen.

Question 15

Konserveringsmedel?

Answer 15

Förut hade man konserveringsmedel i vaccin då de hade flera doser tidigare men nu är de oftast enkeldoser och konserveringsmedel är därmed i stort sett borta idag.

Question 16

Stabilisatorer?

Answer 16

Dessa har man för att det ska bli en jämn fördelning i sprutan.
Det kan vara molekyler som sackaros, gelatin och albumin.

Question 17

Restprodukter?

Answer 17

Formaldehyd, odlingsmedium, antibiotika.

Question 18

Hur kan man administrera ett vaccin? Vanligaste?

Answer 18

Parenteralt

• Intradermalt
• Subkutant
• Intramuskulärt

Mukosalt

• Oralt
• Nasalt

Parenteral administrering är det allra vanligaste administrationssättet.

Question 19

Hur kan vacciner delas in?

Answer 19

1. Levande (attenuerade) vaccin
2. Icke-levande vaccin
   a, Helcellspreparationer
   b, Subkomponent:
   
   • toxoid
   • ytprotein
   • polysackarid
   • konjugat

Question 20

processen av attenuering?

Answer 20

Försvagning hos smittämnet över generationer

Question 21

Ex på vad levande vacciner kan behandla för sorts infektioner är?

Answer 21

Bakteriella infektioner

• Tuberkulos
• Tyfoid

Virala infektioner

• Mässling
• Gula febern
• Påssjuka
• Rotavirus
• Röda hund
• Influenza

Question 22

Bacillus Calmette-Guérin (BCG)

Answer 22

Tuberkulos orsakas av mycobacterien M. tuberculosis som man kan exponeras för tidigt i livet. Man brukar bli infekterad tidigt och det finns en initialt svår tuberkulos (så kallad miliär tuberkulos) som är en sepsis med tuberkulos och där man kan få TB-meningit där dödligheten är hög. Man får senare en latent infektion med lungkarverner apikalt.

Det var två personer på Pasteurinstitutet som tog en ko med en M. bovis-infektion i bröstkörteln. M. bovis är inte en bakterie som är anpassad för mänsklig infektion och kan därför ses som försvagad mot människor redan från början.

Därefter odlades bakterien upp generation efter generation i ett suboptimalt medium vilket ledde till att bakterien fick kämpa för att överleva och därmed förlorade virulensfaktorer under generationernas gång. Bakterien är ganska svårodlad och denna passage gjordes 230 gånger vilket tog 13 år.

Därefter sprutades bakterien in i armen och man fick något som verkade som en försvagad variant. Man fick då ett T-cellssvar mot den försvagade bakterien. De två forskarna förstod dock inte riktigt vad de hade skapat med avseende på virulensfaktorer och andra bakteriella egenskaper.

Denna försvagade stam av M. bovis används idag i ett vaccin som heter BCG (Bacillus Calmette-Guérin) som är döpt efter de två forskarna. BCG ger man så tidigt efter födsel som möjligt därför att det kan förhindra den allvarliga formen av TB som inkluderade sepsis och meningit. Genom att man ger BCG-vaccin så har man minskat den tidiga formen av tuberkulos, men vaccinet skyddar inte från den latenta infektionen. Man kan ha den latenta infektionen utan att märka av den.

Question 23

Rotavirusvacciner

Answer 23

Rotavirus orsakar en diarrésjukdom genom att infektera tunntarmsepitelet (villi i epitelet). Det finns två företag som har gjort Rotarix. De har använt samma metod som man använde för BCG-vaccinet men eftersom det rör sig om ett virus fick man göra en cellodling där virusen växte och passerades. Allteftersom förlorade virusen virulensfaktorer genom generationerna men nu kunde man använda RNA-analys för att se exakt vilka virulensfaktorer som tappats. Till slut fick man fram ett virus som inte orsakar diarré men som ändå aktiverar immunförsvaret och ger ett skydd mot infektionen nästa gång.

Ett annat preparat, RotaTeq, gjordes genom en kombination av rotavirus från en ko och rotavirus från människa. Man gjorde ett bibliotek med generna från den ena och den andra och testade fram den form som inte ger diarré, men som ger ett skydd mot rotavirus.

Question 24

Risker med levande vaccin?

Answer 24

Återgår till sin virulens
Finns det en risk för vaccin att få tillbaka sina virulensfaktorer? Ja, för det orala poliovaccinet finns en risk att viruset återgår till sin virulens. Det händer 1 gång per 2,4 miljoner doser och det finns alltid en problematik i detta på grund av att man måste göra en utbredd vaccination. Detta vaccin har en fördel i och med att den ges peroralt vilket gör det enkelt att vaccinera de enorma mängderna personer som behöver vaccinet och det är därför svårt att byta vaccin.

Immunbrist
Vad gör man om det är en person som exempelvis har en primär immunbristsjukdom eller är immunsupprimerad, som exempelvis PID, transplanterade, HIV, gravida (för fostrets skull). Vaccinationer är kontraindicerat att ge till dessa individer. Även ett “snällt” vaccin kan leda till symptom om patienten har immunbrist. Det är därför man inte heller vaccinerar gravida, för fostrets skull.

Question 25

Exempel på vad vaccin med helcellspreparationer kan behandla:

Answer 25

Bakteriella infektioner

• Kolera
• Pest
• Mjältbrand

Virala infektioner

• Influensa
• Polio
• TBE
• Rabies
• Hepatit A
• Japansk encefalit

Question 26

Vad är dukoral?

Answer 26

Dukoral är ett vaccin som riktas mot V. cholerae som är en diarréorsakande bakterie. När det kommer till behandling av en koleradrabbad individ är hela poängen med kolerabehandling att hålla vätskeförlusterna minimala, alltså att man kompenserar vätskeförlusten.

Dukoral är ett vaccin som utgörs av avdödade kolerabakterier och en rekombinant CTB-domän (rCTB), den domän som binder in till receptorer på tarmslemhinnan. Man dricker det och tar därefter en ny dos 2 veckor senare. Man är då skyddad i en stund för att det likt rotaviruset leder till en sekretorisk produktion av specifika IgA-antikroppar över tarmslemhinnan, vilket är precis där man vill ha det.

Question 27

Vad är havrix?

Answer 27

Det finns ett hepatit A-vaccin heter Havrix. Hepatit A-viruset sprids fekalt-oralt via människor eller genom födoämnen som musslor. Hepatit A-virus ger en mild sjukdom hos barn, de får diarré, men 70% av vuxna som får det får ikterus då det ger en akut leverinflammation.

För att skapa Havrix har man odlat upp hepatit A-virus i cellkultur och lyserar dem därefter, filtrerar bort allt skräp och formalinbehandlar de virus som är över och ändrar på så sätt viruset genom bland annat formalinbehandlingen så att man får ett S-IgG-svar när man stöter på detta virus men utan att få sjukdomen.

Question 28

Vad betyder immunogenicitet?

Answer 28

Immunogenicitet är hur bra ett vaccin är att skapa ett bra skydd mot den patogen som vaccinet ges mot.

Question 29

Det finns olika immunogenicitet hos olika typer av vacciner:

Answer 29

Attenuerade vacciner: “Infektion” kommer ge ett robust T- och B-cellssvar

Helcellsvacciner: Inducerar låggradig inflammation via PAMPs

Subkomponentvacciner

• Mindre immunogena.
• Subkomponentvacciner kräver ofta adjuvans då de ofta endast består av peptider som kroppen inte hade reagerat på annars.

Question 30

Vad kan adjuvans vara?

Answer 30

Leveranssystemet för antigenet

Immunförstärkare - påverkar det medfödda immunsystemet, t.ex. en TLR-agonist. Man kan på så sätt aktivera dendritceller för att bilda en immunitet.

Question 31

Vilka 5 adjuvans finns idag?

Answer 31

Alum.

• aktiv komponent: alumniumsaler
• NLRP3-inflammasomen aktiveras

MF59/AS03

• aktiv komponent: Squalene-in-water
• Låggradig inflammation aktiveras

AS04:

• aktiv komponent: MPL + alum
• vad aktiveras: TLR4 + NLRP3

AS01:

• aktiv komponent: MPL + saponin
• TLR4 + ? aktiveras

Squalene är en prekursor till alla steroider och blir som en fettdroppe i vatten och man får därför en emulsion. Istället för en bubbla av protein får man istället en “majonnäs” av protein vilket gör att kontaktytan blir mycket större. Squalene orsakar en låggradig inflammation.

För AS04 (Adjuvant System 04) har man utöver aluminium lagt till MPL, en atoxisk variant av LPS som binder till TLR4, och på så sätt kan man aktivera det medfödda immunförsvaret.

AS01 innehåller också MPL som potentierar TLR4 men innehåller dessutom saponin som är ett barkextrakt som potentierar immunförsvaret på ett okänt vis.

Ett annat sätt att förstärka immunförsvaret är genom boosters - man ger då upprepade doser. Detta kan krävas för att få ett adekvat immunsvar mot ett visst antigen.

Question 32

Subkomponentvacciner

Answer 32

• toxoidvacciner
• ytproteinvacciner
• polysackaridvacciner
• konjugatvacciner

Question 33

Toxoidvacciner finns mot?

Answer 33

Tetanus
Difteri
Pertussis
Kolera

Question 34

Ex tetanus?

Answer 34

Clostridium tetani är en bakterie som finns i jord, buskar, rostaggar, rostiga spikar och så vidare. Den producerar tetanustoxin som inhiberar inhibitoriska GABA-impulserna under anaeroba förhållanden. Tetanustoxinet leder på så sätt till stelkramp och har en hög dödlighet.

Man insåg på 30-talet att det var själva toxinet som var problemet snarare än bakterien. Det man gjorde var att man tog toxinet och formaldehydbehandlade det, vilket gör att man får tetanustoxoid, vilken inte orsakar inhibitionen av GABA-impulserna. Kombineras tetanustoxoid med adjuvanset alum kommer det bildas S-IgG-antikroppar då denna toxoid är tillräckligt lik tetanustoxin för att ge ett skydd.

Med toxoidvacciner använder man alltså toxinet och försöker skapa ett immunologiskt minne mot det. Man vill alltså inte ha antikroppar mot bakterien, utan antikroppar mot toxinet som bakterien syntetiserar.

Question 35

Ytproteinvacciner?

Answer 35

Vad gäller ytproteinevacciner använder man ytproteiner hos patogenen för att aktivera immunförsvaret. Det finns ytproteinevacciner mot exempelvis:

• HPV
• Influenza
• Hepatit B
• Pertussis

Question 36

Exempel: HPV

Answer 36

HPV (Human Papillomavirus) är ett sexuellt överförbart virus och många HPV-klasser är onkogena - de kan alltså ge upphov till cancer. En bråkdel av HPV-infekterade får en lång kronisk infektion och en bråkdel av dessa utvecklar cervixcancer (livmoderhalscancer).

I det vaccin man har mot cervixcancer, Cervarix, har man tagit den mest onkogena HPV-virusstammens ytproteiner. Av dessa ytproteiner har man skapat VLP (virus-like particle). Ytproteinerna sätter ihop sig själva i bollar likt ballonger och liknar viruset men saknar genetiskt material och är därför inte virus. Man ger VLP intramuskulärt med AS04, ett adjuvans. Det ger ett högt S-IgG-svar.

Hur kan S-IgG-antikroppar skydda mot slemhinneinfektioner då vi klassiskt tänker att det ska vara IgA som skyddar slemhinnorna? Det beror på att det finns vissa slemhinneytor i kroppen där S-IgG-svar är viktiga och cervix är ett sådant område. I cervix kommer IgG-antikroppar att flyttas ut till slemhinnan. Ett annat sådant område är de nedre luftvägarna där det är så lite avstånd mellan alveol och kapillär att IgG-antikropparna kan ta sig ut.

Question 37

Polysackaridvacciner: måltavlan

Ex.

Answer 37

Med polysackaridvacciner är måltavlan polysackariderna som finns på kapslade bakteriers ytor.

Det finns polysackaridvacciner mot exempelvis:
Pneumococcus
Meningococcus
Hib (Haemophilus influenzae typ b)

Polysackaridvacciner ges mot kapslade bakterier såsom meningokocker, H. influenzae, pneumokocker, streptokocker och så vidare. S. pneumoniae har en polysackaridkapsel som skyddar bakterien. Om man får en av serotyperna som är mer invasiv går den från de övre luftvägarna och till blodet vilket kan leda till pneumoni, sepsis och meningit.

Man kom på att om man patienten har antikroppar mot kapseln så fagocyteras och därigenom elimineras bakterien. Man renade fram 23 sådana antigen i vaccinet Pneumovax 23. Detta antigen är T-cellsoberoende - alltså aktiveras immunförsvaret och ett minne skapas utan T-cellers aktivitet.

Dessa polysackarider har repeterande epitoper. En epitop är det som antikroppen binder till. Har man tillräckligt många sådana epitoper är det tillräckligt för att aktivera den naiva B-cellen och få den att differentiera sig till en plasmacell. Man får dock inga minnesceller. Hos B-cellerna får man även en isotype switch.

Nackdelarna är att man inte får någon boostereffekt och inget immunsvar hos barn < 2 år. Det är just barn < 2 år som är mest känsliga för dessa kapslade bakterier och som får de ovanstående symptomen. Barn < 2 år reagerar alltså inte på polysackaridvacciner, de är meningslösa för dessa. Det är därför inte ett särskilt bra vaccin.

Question 38

Konjugatvacciner: ex

Answer 38

Konjugatvacciner finns mot exempelvis:

• Pneumococcus
• Meningococcus
• Hib

Forskarna har därför försökt komma fram till hur man gör T-cellsoberoende vacciner till T-cellsberoende vacciner. Man har lyckats med detta genom att kombinera polysackariden med ett bärarprotein på svansen. B-cellen som är specifik för polysackariden kommer ta in hela komplexet.

B-celler är en typ av APC och kommer hacka upp bärarproteinet och presentera bärarproteinet på sin MHC-II. Genom detta har man lurat APC att presentera någonting helt annat än vad den egentligen skulle gjort. T-cellsreceptorn binder då in till MHC-II på B-cellen som presenterar en peptid från bärarproteinet och då får man en antikroppsproduktion och bildning av minnesceller. Man får alltså genom denna process ett T-cellsberoende svar och får därmed minnes B-celler vilket ger en adekvat immunisering.

Det första pneumokockkonjugatvaccinet, Prevnar 7, utvecklades genom att man tog de 7 serotyperna som var mest benägna att orsaka invasiv sjukdom. Man utvecklade konjugat för att aktivera immunförsvaret för dessa 7 typer. Vaccinet ges intramuskulärt till de små barnen. Det leder dock till att de övriga 85+ serotyperna kommer bli mer vanliga i cirkulationen i en process som kallas serotype replacement. Dessa andra serotyper ersätter alltså de man är immuniserad mot i form av vilka bakterier som förekommer hos människor och man får då ta fram nya vacciner - t.ex. Prevnar 13 som redan finns på marknaden och Prevnar 15 som är på gång.

Konjugatvaccin är alltså (enligt svenska MeSH) halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som annars inte reagerat på enbart polysackariden - vaccinerna höjer antikroppsnivåerna och ger booster-svar vid förnyad vaccination.

Question 39

Icke-levande vs levande vaccin

Answer 39

Ickelevande:

• skyddseffekt: medelhög
• antal doser: 2-3
• duration: relativ kortvarig
• biverkningar: ovanligare

Levande:

• skyddseffekt: oftast hög
• antal doser: 1 (2-3)
• duration: långvarig
• biverkningar: vanligare

Question 40

Flockimmunitet

Answer 40

Exempel: Det finns fyra typer av personer i en population: en immunologiskt naiv person, en sjuk, en död och en immun. En person hostar och så smittar denna ner någon som råkar befinna sig inom någon meters avstånd, vilket leder till att fler och fler smittas. Några dör och några blir immuna.

Flockimmunitet är summan av individens immunitet + effekten av minskad smittspridning av en patogen. Flockimmunitet innebär att vi skyddar de immunologiskt naiva genom att så många är immuna. Även om någon blir sjuk är det så många som är immuna att det är väldigt låg sannolikhet att de få som är immunologiskt naiva blir sjuka.

Flockimmunitet innebär att det inte blir några epidemier samt färre och mindre utbrott.

Question 41

Vilka tre faktorer påverkas flockimmunitet av?

Answer 41

1. Vaccinet (skydd)
2. Vaccinationstäckning
3. Patogenens smittspridningsförmåga

Question 42

Vad är kritisk vaccinationströskel?

Answer 42

Det finns en kritisk vaccinationströskel som varierar mellan sjukdomar och beror på reproduktionstalet R0. För mässling med R0 på 16 krävs en hög vaccinationstäckning för att uppnå flockimmunitet.

Question 43

Vad är adekvat vaccinationstäckning?

Answer 43

Mässling:

• smittväg: droplet
• efficacy: 90-95 %
• vaccinationströskel: 90-95 %

Difteri

• smittväg: saliv
• efficacy: 87-96 %
• vaccinationströskel: 82-87 %

Polio:

• smittväg: fekal-oral
• efficacy: 82-87 %
• vaccinationströskel: 82-87%

Question 44

Exempel: Mässling

Answer 44

Mässling var vanligast i Litauen, Frankrike, Storbritannien, Bulgarien och Italien. Det beror på att Frankrike, Storbritannien och Italien inte har en adekvat vaccinationstäckning.

Ungern, Malta, Portugal och Sverige är bland de få länderna som har adekvat vaccinationstäckning vad gäller mässlingen.

Question 45

Vilka steg för utveckling av vacciner:

Answer 45

1. Epidemiologi och patogenes
2. Vilken typ av immunitet är skyddande?
3. Identifiera skyddande antigen
4. Preklinisk utvärdering
5. Klinisk utvärdering
6. Implementering

Question 46

1. Epidemiologi och patogenes

Answer 46

För att utveckla ett vaccin måste man veta hur bakterien infekterar (patogenes) och var den infekterar (epidemiologi). Är det till exempel hela befolkningen eller bara barn?

Question 47

2.Vilken typ av immunitet är skyddande?

Answer 47

Vilken typ av immunitet är skyddande? Är det B-celler? Är det T-celler? Man vill vaccinera mot det som orsakar sjukdom och man ska då veta vad som skyddar oss mot patogenen. När man vet det kan man gå vidare till nästa steg.

Question 48

3. Identifiera skyddande antigen

Answer 48

Man måste därefter identifiera “skyddande antigen” som alltså skapar en immunitet. 
Toxiner
Adhesiner
Kapselpolysackarider
...

Question 49

4. Preklinisk utvärdering

Answer 49

Syftet med denna fas, den prekliniska utvärderingen, är att titta på toxiciteten för att få reda på vilken dos som ger toxiska effekter och även undersöka immunogeniciteten. Man tittar i denna fas på skillnader mellan olika administrationssätt och kommer även fram till om ett adjuvans skall användas.

Question 50

5. Klinisk utvärdering

Answer 50

Det finns fyra faser av klinisk utvärdering vid utveckling av ett vaccin.
I fas 1 tittar man på säkerhet och immunsvar.
I fas 2 tittar man på målpopulationen. Om man någonsin ska använda läkemedlet på barn måste barnen komma in i denna fas. Man måste då ha några hundra personer i målpopulationen varav barn ska ingå. I denna fas tittar man förutom säkerheten och immunsvaret (vilket man även gjorde i fas 1) även på doseringen - vissa får en halv dos medan andra får en hel dos.
I fas 3 kan man börja titta på skydd. Det är nu man kommer upp i en hög andel människor.
Mellan fas 3 och fas 4 sker registreringen av vaccinet. Efter registreringen (vid post registration surveillance) har man ett registrerat vaccin och man kommer nu upp i väldigt höga siffror. Man måste nu titta på skydd och säkerhet. Man rapporterar biverkningar och det är vår skyldighet att informera läkemedelsverket om det för att det inte är säkert att biverkningar upptäcks innan registrering av vaccinet. En mycket ovanlig biverkning (som per definition är att mindre än 1/10 000 drabbas) kräver nämligen en adekvat population för att få statistisk power. Man behöver för vissa sådana studier en population på 300 000 vilket inte är realistiskt att testa innan vaccinet registrerats - det är därför man har en skyldighet att fortsätta rapportera in biverkningarna efter registrering.

Question 51

6. Implementering

Answer 51

När man implementerar vaccinet måste man tänka på några saker:

Mål?

Hälsovinst?

Vem skall vaccineras?: Är det barn, riskgrupper eller alla som ska vaccineras?

Infrastruktur: Finns det möjlighet till “cold chain”, alltså en leveranskedja där man kan hålla en reglerad temperatur så att inte vaccinet t.ex. blir för varmt under leveransen?

Information