Antibiotika Flashcards
1
Q
Principen för antibiotika?
A
Antibiotika attackerar strukturer som är unika för bakterier eller ser annorlunda ut hos bakteriecellen än hos våra celler. Man kan dock inte helt komma kring påverkan på humana celler, vilket märks med de biverkningar som kan uppstå.
2
Q
Hur kan olika antibiotika skilja sig åt?
A
Det finns en rad olika typer av antibiotika. Det finns antibiotika med smalt eller brett spektrum, de har alltså olika selektivitet för olika typer av bakterier. Antibiotika kan ha effekt huvudsakligen mot grampositiva och gramnegativa bakterier eller effekt mot aeroba eller anaeroba bakterier. Inte sällan har antibiotika huvudsakligen effekt på en av gramtyperna och inte båda.
3
Q
Hur kan bakterier vara naturligt resistenta mot vissa antibiotika?
A
Vissa bakterier är naturligt resistenta mot vissa antibiotika vilket innebär att de genom sin struktur inte påverkas av vissa antibiotika. Exempel är Mycoplasma som är naturligt resistent mot antibiotika som slår mot cellväggen då de saknar cellvägg. Ett annat exempel är vankomycin som inte kan tas upp över yttermembranet på gramnegativa bakterier.
4
Q
Hur kan bakterier bli resistenta?
A
Bakterier kan även förvärva resistens, vilket sker genom mutationer eller genupptag, mot ett antibiotikum de normalt är känsliga för. De kan alltså undgå ett antibiotikum som borde verka på bakterierna.
5
Q
Skillnad mellan grampositiva och gramnegativa bakt?
A
Grampositiva har ett tjockt peptidoglykanlager och gramnegativa har ett yttermembran, vilket de grampositiva saknar.
Hur man bestämmer grampositiva respektive gramnegativa är genom gramfärgning.
6
Q
Ge exempel på grampositiva kocker?
A
Staphylococcus aureus Streptokocker Pneumokocker Enterokocker Koagulasnegativa stafylokocker (Peptrostreptokocker)
7
Q
Ge ex på gramnegativa kocker
A
Neisseria meningitidis
Neisseria gonorrhoeae
8
Q
Ge ex på grampositiva stavar
A
Listeria monocytogenes
Corynebacterium diphtheriae
Bacillus
(Clostridium)
9
Q
Ge ex på gramnegativa stavar
A
Haemophilus influenzae
Enterobacteriaceae:
- E. coli
- Klebsiella
- Enterobacter
- Proteus
- Salmonella
- Shigella
Pseudomonas
- Lågvirulenta gramnegativa bakterier som ofta har resistens, vilket är ett kliniskt problem.
(Bacteroides)
(Fusobacterium)
10
Q
Nämn några kliniskt viktiga anaeroba bakterier
A
Bacteroides (gramnegativa stavar) som t.ex. Bacteroides fragilis är viktiga vid inflammation.
Fusobacterium (gramnegativa stavar). T.ex. Fusobacterium necrophorum kan vara inblandade i septiska sviter då de kan ge tonsilliter och även sepsis.
Clostridium (grampositiva stavar). T.ex. Clostridium difficile är en bakterie som kan ge svår enterit i samband med antibiotikabehandling och den dysbios som kan uppstå.
Peptostreptococcus (grampositiva kocker) är vanliga vid anaeroba infektioner.
11
Q
Vilka är antibiotikas viktigaste målstrukturer?
A
Cellväggssyntes
Proteinsyntes
Folsyrametabolism: Bakterier måste syntetisera folsyra för att kunna använda denna.
DNA/DNA-associerade strukturer
RNA-syntes: Det är enzymet RNA-polymeras i bakterierna som angrips med antibiotika. Bakteriellt RNA-polymeras ser tillräckligt annorlunda ut jämfört med det humana RNA-polymeraset
12
Q
Beskriv cellväggen/peptioglykan
A
Cellväggen, framförallt peptidoglykan, är en unik angreppspunkt som vissa antibiotika riktar sig mot. Peptidoglykanet är tunt hos de gramnegativa bakterierna och tjockt hos de grampositiva, men det är lika livsviktigt för båda. Det innebär att antibiotika kan angripa peptidoglykanet hos både gramnegativa och grampositiva bakterier.
Peptidoglykanerna kommer ligga som långa kolhydratkedjor som korslänkas av korta peptidkedjor som ger bakterien möjlighet att kunna upprätthålla sin form och skydda mot miljön bakterien befinner sig i.
Det är främst betalaktamantibiotika som påverkar korsbindningen i peptidoglykanet. Glykopeptidantibiotika kan också påverka peptidoglykan, men genom en annan mekanism.
13
Q
Vad i proteinsyntesen kan antibiotika angripa?
A
Proteinsyntesen är lik mellan pro- och eukaryota celler men bakteriernas ribosomer skiljer sig tillräckligt mycket från de vi hittar i humanceller vilket antibiotika som aminoglykosider och tetracykliner utnyttjar.
14
Q
Hur fungerar DNA som målstruktur för antibiotika?
A
Förpackningen av DNA-skiljer sig mellan bakterier och eukaryota celler. Bakterier har oftast en kromosom som är cirkulär och det finns ingen cellkärna vilket innebär att kromosomen ligger fritt i cytoplasman. Kromosomen är supercoilad, vilket kommer regleras av enzymet DNA-gyras (topoisomeras) som kommer ge en mer kompakt DNA-molekyl som ändå tillåter transkription. DNA-gyraset ser till att placera DNA-kedjorna över varandra på en viss punkt och klipper sedan strängarna och för över strängen och sätter sedan ihop den på en annan punkt, detta innebär att vi har “1-supercoil”. DNA-gyras är en angreppspunkt för antibiotika som kinoloner.
15
Q
Hur fungerar RNA-polymeras som målstruktur för antibiotika?
A
RNA-polymeras krävs för proteinsyntes. RNA-polymeras ser tillräckligt olika ut hos bakterier och eukaryota celler för att vi specifikt ska kunna angripa RNA-polymeras hos bakterier. Det finns antibiotika som selektivt binder RNA-polymeras och därigenom inhiberar RNA-polymeras vilket gör att bakterien dör.
Rifampicin är ett antibiotikum som används vid exempelvis tuberkulos och binder och hämmar det bakteriella RNA-polymeraset.
16
Q
Hur fungerar folsyremetabolismen som ett mål för antibiotika?
A
Folsyrasyntesen hos bakterier genomförs av enzymer för att få korrekta intermediärer som slutligen leder till produktionen av tetrahydrofolsyra (THF) för RNA- och DNA-syntes.
I slutändan ska man från paraaminobensoensyra (PABA) och 2-amino-4-hydroxydihydropteroinhydrofosfat (en pteridin) genom enzymet dihydropteroatsyntetas (ett pteridinsyntas) få dihydropteroinsyra som är nödvändig för att bilda folsyra. Sulfa inhiberar dihydropteroatsyntetas som är ett unikt enzym för bakterier.
Dihydrofolatreduktas är viktig för att i sista steget omvandla DHF → THF. DHF → THF sker även i våra celler. Trimetoprim inhiberar dihydrofolatreduktas. Dihydrofolatreduktas finns även hos humana celler men det är annorlunda mellan humana celler och bakterier vilket gör trimetoprim selektivt.
Sulfa i kombination med trimetoprim är ett effektivt antibiotikum.
17
Q
Vilka antibiotika påverkar cellvägssyntesen?
A
Betalaktamer: - penicilliner - cefalosporiner - karbapenemer Glykopeptider
18
Q
Vilka antibiotika påverkar proteinsyntesen?
A
- Aminoglykosider
- Tetracykliner
- Makrolider
- Linkosamider
- Oxazolidinoner
19
Q
Vilka antibiotika påverkar DNA eller DNA-funktioner?
A
- Konoloner
- Nitroimidazoler
- Nitrofurantoin
20
Q
Vilka antibiotika påverkar RNA-syntesen?
A
Rifamyciner
21
Q
Vilka antibiotika påverkar folsyrasyntesen?
A
- Sulfa
- trimetoprim
22
Q
Första antibiotikumet?
Nya antibiotika?
A
Penicillinet var faktiskt inte det första antibiotikumet som många tror utan det fanns sulfonamider på 1930-talet.
Det fortsätter dock komma varianter av existerande antibiotika med vissa modifikationer. Man letar fortfarande efter nya antibiotika, dels genom att undersöka “äldre” bakterier och dels genom att försöka hitta alternativa läkemedel.
23
Q
Hur beskrivs interaktioner mellan värd, mikroorganism och antibiotikum?
A
Mellan värden och mikroorganismen finns ett infektionsförsvar.
Mellan antibiotikumet och mikroorganismen finns en farmakodynamik.
Mellan värd och antibiotikum finns farmakokinetik.
24
Q
Vad är farmakokinetik (PK)?
A
Farmakokinetik är de processer som påverkar läkemedlets väg genom kroppen, alltså vägen till och från målet. Målet är infektionshärden, exempelvis lungan vid en pneumoni.
25
För farmakokinetik finns det centrala faktorer. Vilka?
Absorption/biotillgänglighet - hur stor andel som når systemkretsloppet efter att det passerat lever och andra absorptionsplatser
Serumkoncentration/proteinbindning
Distribution - hur det fördelar sig i t.ex. fettväv och vatten. Hur pass mycket går in i svåråtkomliga utrymmen?
Elimination: njurar, lever
T1/2 (halveringstid) - hur lång tid tar det för oss att göra oss av med hälften av det vi har i oss?
26
Vad är farmakodynamik (PD) ?
Farmakodynamik är antibiotikas interaktion med bakterier. Det är de unika faktorer som krävs för att antibiotika skall hämma/avdöda bakterier. Farmakodynamiken är alltså vad som sker när läkemedlet faktiskt når fram till målet, i detta fall infektionshärden.
- Baktericida preparat - dessa är preparat som dödar bakterierna
- Bakteriostatiska preparat - dessa är preparat som hämmar bakteriernas tillväxt.
Termerna används men uppdelningen har i praktiken begränsad klinisk relevans. Det är inte så enkelt som att man kan dela upp dem i baktericida och bakteriostatiska, det är i mångt och mycket en laborativ och teoretisk uppdelning.
27
Vilka centrala faktorer för farmakodynamik?
Bilden ovan visar hur serumkoncentrationen påverkas av de olika aspekterna av farmakokinetiken.
PK och PD kan slås ihop till PKPD som styr dosering av antibiotika och intervallet som antibiotika ges med.
28
Vad är minimum inhibitory concentration (MIC)?
Minimum inhibitory concentration (MIC) är den lägsta koncentrationen av ett antibiotikum (mg/L) som krävs för att inhibera tillväxt av bakterierna. Ju lägre MIC-värde som behövs, desto känsligare är bakterien för det undersökta antibiotikumet.
29
Hur kan man bestämma MIC? Hur analyseras resultatet?
Man kan bestämma MIC genom att ha ett antal provrör med en lösning. Man tillsätter sedan antibiotikum och späder i två steg varpå koncentrationen av antibiotika minskar i provröret. Man tillsätter sedan bakterien och låter detta växa till över natt. Man läser sedan av dagen efter och undersöker. De olika provrören har olika koncentrationer antibiotika. När bakterierna växt i röret blir det grumligt och då vet man med andra ord att bakterierna överlevt den koncentrationen av antibiotikan.
Förenklat: “En bakterie som har ett MIC-värde för ett visst antibiotikum som är tydligt lägre än den antibiotikakoncentration som kan uppnås i kroppen vid behandling utan allvarlig biverkan bedöms som känslig för detta antibiotikum”.
Om man ser till serumkoncentration i förhållande till detta kan man se att koncentrationen av antibiotika i kroppen (utan att ge skada i kroppen) är högre än MIC och då är det indicerat att behandla med antibiotika mot denna bakterie då denna anses känslig mot detta antibiotika. Om motsatsen gäller, att serumkoncentrationen är lägre än MIC kommer bakterien anses som resistent.
30
Hur sker resistensbestämning? När är det känsligt och när är det resistent?
Vid resistensbestämning testar man om en bakterie är resistent eller känslig för ett visst antibiotikum. Resistensbestämningen bygger på bestämning av MIC (den lägsta koncentrationen av detta antibiotikum som inhiberar bakteriens tillväxt) samt på serumkoncentrationen som kan uppnås i kroppen. MIC-värdet relateras till brytpunkter för detta antibiotikum. Definitionen av brytpunkter har krävt omfattande studier och kunskap och innebär vilka antibiotikakoncentrationer som uppnås i kroppen vid behandling med olika antibiotika.
Ett MIC-värde under brytpunkten innebär att bakterien bedöms som känslig (S).
Ett MIC-värde över brytpunkten innebär att bakterien bedöms som resistent (R).
31
Hur görs MIC-bestämning? Vad för test?
MIC-bestämning görs i labb med ett E-test. E-test utförs med en remsa som har antibiotika på sig i en fallande koncentration. Man kommer så ut en bakterielösning på en agarplatta och inkubera över en natt med antibiotikaremsorna för att se var på remsan brytpunkten går och därmed vad MIC-värdet blir, som i bilden till höger. Antibiotika har då diffunderat ut i mediet och man kan efter inkubationen avläsa vad det är för olika antibiotikakoncentration vid gränsen där antibiotikan inte har verkan.
När man har tagit reda på MIC-värdet har man sina tabeller och då kan man gå in och läsa av direkt och veta om bakterien är resistent eller känslig.
sk brytpunktstabell
32
Vad är diskdiffusionstest?
När man ska resistensbestämma en bakterieodling använder man oftast inte E-testet utan gör ett lapptest/diskdiffusionsmetoden som är en förenklad metod.
Man har sin bakteriestam och har en lösning av bakterien som hälls ut på agarplattan. Man sätter på runda “diskar” som har lappar med antibiotika i mitten och kan sätta på totalt 5 stycken sådana diskar på varje platta, var och en med en typ av antibiotikum. Antibiotika diffunderar ut från lappen och man kan därefter mäta hur stor avdödningszon som finns runt varje disk.
Avdödningszonens storlek kan relateras. Man kan se ett samband mellan E-tester och diskdiffusionsmetoden.
33
Vad är SIR-systemet? Vad står det för?
S = känslig
Infektionen kan förväntas svara på behandling med detta antibiotikum vid normal dosering. Bakterien har inga påvisade resistensmekanismer mot medlet.
I = känslig vid ökad exponering (Increased exposure)
Infektionen kan behandlas med detta medel om exponeringen ökas, exempelvis genom ökad dos.
R = resistent
Klinisk effekt av behandling med detta antibiotikum är osannolik. Bakterien har förvärvat resistensmekanismer eller är naturligt resistent mot medlet.
34
När utförs resistensbestämning?
När det inte går att förutsäga om en infektionsorsakande bakterie är känslig eller resistent mot ett visst antibiotikum.
Vid rutinmässiga test av antibiotikakänslighet för kliniskt relevanta bakteriegrupper för att få kunskap om resistensläget.
Vilka antibiotika som testas beror på infektionstyp och rekommendationer från läkemedelskommitteér. Man måste göra dessa resistensbestämningar för att ha grund för empirisk behandling, exempelvis: “är de flesta E. coli känsliga för detta antibiotikum?”.
35
Vad är betalaktamantibiotikas verkningsmekanism?
Betalaktamantibiotika kommer påverka cellväggssyntesen genom att påverka korsbindningen av peptidoglykanerna. De enzymer som har hand om korsbindningen kallas PBP (penicillinbindande proteiner) vilka är transpeptidaser. När två kedjor ska korsas kommer ett transpeptidas knipsa bort den sista aminosyran i ena kedjan (alanin) och binda ihop den näst sista ihop med en annan aminosyra (lysin) i en angränsande kedja, som i bilden ovan. Detta gör peptidoglykanet till en stabil struktur som hänger ihop helt och hållet.
Det finns många olika PBP:s som har något olika funktioner men den viktigaste är just denna korsbindning av peptidoglykan.
Penicillin kommer binda till PBP och hindrar på så sätt korsbindningen av peptidoglykankedjor och ger på så sätt en instabil cellvägg och sedan ett sönderfall av cellväggen och därmed dör bakteriecellerna.
Betalaktamringen är gemensam för alla betalaktamantibiotika och medierar den antibakteriella effekten. Betalaktamringen har strukturella likheter med D-alanin-rester i cellväggens peptidkedjor. Mekanismen för betalaktamringen är att PBP kommer gå in och öppna upp korslänken men sedan inhiberas genom att bindas upp långsiktigt av betalaktamringen. Den kan då inte korslänka mer.
36
Resistensmekanismen hos betalaktamer?
Många bakterier har tagit upp gener som kodar för enzym som kan förstöra betalaktamantibiotika. Dessa enzymer kallas betalaktamaser. De kan förstöra betalaktamantibiotika genom att förstöra molekylen så att den blir ineffektiv. Detta är den viktigaste resistensmekanismen, alltså att bakterien tar upp gener för betalaktamaser som kan katalysera nedbrytningen av betalakamantibiotika.
Betalaktamasbärande bakterier påvisades snart efter att penicillin började användas. Det drev på utvecklingen av nya betalaktamantibiotika som inte inaktiverades av betalaktamaser. Resistensutvecklingen drev på betalaktamantibiotika som inte skulle vara känsliga för betalaktamaser, som cefalosporiner (som användes på 70-talet) och karbapenemer.
ESBL är en bred betalaktamas som även kan bryta ner cefalosporiner. Mot karbapenemer finns det sedan slutet av 1990-talet ESBL-CARBA som även kan bryta karbapenemer. Bakterier med ESBL-CARBA är väldigt ovanliga i Sverige än så länge men är vanliga i Sydeuropa.
37
Vilka olika grupper av betalaktamantibiotika finns det?
Penicilliner (1940) - från mögelsvampen penicillium
Karbapenemer (1970) - från jordbakterien streptomyces
Cefalosporiner - från mögelsvampen cephalosporium
==> har en gemensam betalaktamring.
Det finns inom betalaktamantibiotika även betalaktamashämmare som inte kan påverka PBP så mycket men kan däremot påverka betalaktamaser hos bakterier. Det gäller:
* Klavulansyra (1970) från jordbakterien Streptomyces: Det är alltså naturligt förekommande.
* Tazobaktam - semisyntetiskt
Betalaktamashämmaren binder till betalaktamaset och inaktiverar det vilket gör att betalaktamerna kan fungera.
38
Hur grupperar man penicilliner?
Smalt spektrum, brett spektrum, penicillinasstabila penicilliner.
Dessa kan vara intravenösa medel eller perorala medel.
39
Ex på penicilliner m smalt spektrum som ges intravenöst?
Bensylpenicillin (penicillin G)
40
Ex på penicilliner m smalt spektrum som ges peroralt?
Fenoximetylpenicillin (penicillin V)
41
Ex på penicilliner m brett spektrum som ges intravenöst?
- ampicillin
- piperacillin
- pivmecillinam/mecillinam
42
Ex på penicilliner m brett spektrum som ges peroralt ?
Amoxillin
43
Vilka penicillinasstabila penicilliner ges intravenöst?
Meticillin (används ej kliniskt)
Isoxazolylpenicilliner: kloxacillin
44
Vilka penicillinasstabila penicilliner ges peroralt?
Isoxazylpenicilliner: flukloxacillin
45
Vad menas med penicillinasstabila penicilliner?
Dessa är stabila mot penicillinas
46
När kan penicillin med smalt spektrum ges? Fenoximetylpenicillin + bensylpenicillin
Streptokocker (tonsillit, erysipelas)
Pneumokocker (S.pneumonia), (vid pneumoni)
Meningokocker (meningit)
Borrelia
47
När kan amoxicillin + ampicillin ges (brett spektrum) ?
Streptokocker
Pneumokocker
Haemophilus influenzae (pneumoni)
Enterococcus faecalis (endokardit)
Listeria monocytogenes (sepsis, meningit)
48
När kan pivmecillinam ges (brett spektrum) ?
E. Coli (vid cystit)
Klebsiella (vid cystit)
Proteus (vid cystit)
49
När kan penicillinasstabila penicilliner ges (flukloxacillin + kloxacillin) ?
Staphylococcus aureus: vid sårinfektioner, sepsis, endokardit. Funkar dock ej på MRSA
Streptokocker: betahemolytiska streptokocker
50
Tonsillit - vad behandla med?
Man kan vid tonsillit se vita/gula beläggningar på tonsillerna och kan dra en pinne på det för att avgöra vad det är. Om det är GAS (Grupp A-streptokocker), kan de alltid behandlas med penicillin.
Fenoximetylpenicillin + bensylpenicillin
51
Vad ska man behandla m vid rosfeber (erysipelas)
Vid rosfeber (erysipelas), kommer en rodnad spridas och orsakas också av GAS och kan behandlas med penicillin.
Smalt spektrum
52
Vad ska borrelios behandlas med?
Vid borrelios kan man få långsamt växande rodnader som orsakas av borreliabakterier. De går också att behandla med penicillin.
Smalt spektrum
53
Vad är pivmecillinam?
Pivmecillinam (amidinopenicillin)
Pivmecillinam används vid:
E. coli, Klebsiella, Proteus - vid cystit (urinvägsinfektioner)
Används mot urinvägsinfektioner och då oftast endast nedre urinvägsinfektioner.
54
Penicilliner tillsammans med betalaktamashämmare
Man kan kombinera amoxicillin med klavulansyra (som finns i peroral form) vilket används för att behandla bakterier som förvärvat resistens genom betalaktamas.
Det har samma spektrum som amoxicillin plus S. aureus och betalaktamasproducerande bakterier (Moraxella, vissa H. influenzae, vissa enterobacteriaceae).
Piperacillin (bredspektrumantibiotikum) och tazobaktam kan kombineras för en intravenös beredning. Kombinationen har ett mycket brett spektrum som inkluderar grampositiver, gramnegativer och anaerober. Piperacillin säljs inte i egen form utan endast som kombination. Denna kombination med penicilliner används vid bukinfektioner, svåra infektioner och oklara infektioner.
55
Vad behandla med amoxicillin-klavulansyra (peroral)
Pneumokocker
Haemophilus influenzae (pneumoni)
Enterococcus faecalis (endokardit)
Listeria monocytogenes (sepsis, meningit)
S. aureus
Betalaktamasproducerande moraxella, H-influenzae, enterobacteriacea
56
Vad behandla med piperacillin-tazobaktam (intravenöst)
Generellt: grampositiver, gramnegativer, anaerober
Bukinfektion
Svåra infektioner
Oklara infektioner
57
Vilka perorala cefalosporiner finns?
Perorala cefalosporiner användes mycket förr men tar sig inte upp särskilt väl i mag-tarmkanalen.
Ceftibuten
Cefadroxil
58
Ceftibuten: användning
Gramnegativa bakt; vid febril urinvägsinfektion (pyelonefrit)
- E.Coli
- Klebsiella
59
Cefadroxil: användning
S.Aureus: vid hud- och mjukdelsinfektioner
Streptokocker: vid recidiverande tonsillit
Cefadroxil smakar inte så illa och är df populär hos barnläkare
60
Intravenösa cefalosporiner:
Intravenösa cefalosporiner används i stor omfattning och har inte mycket biverkningar. De kan användas mot grampositiva bakterier och de viktigaste gramnegativa bakterierna (ej Pseudomonas) och aerober.
Cefotaxim: bra mot grampositiva och gramnegativa
Cefriaxon: bra mot grampositiva och gramnegativa
Ceftazidim: sådär mot grampositiva och bra mot gramnegativa förutom pseudomonas.
61
Vilka bakt kan ej behandlas med cefalosporiner, och hur täcker man den luckan?
Enterokocker och listeria.
Mha ampicillin!
62
Vilka karbapenemer finns?
Karbapenemer som finns och som ges intravenöst:
- Meropenem
- Imipenem
- Ertapenem
63
Vad används karbapenemer mot?
Karbapenemer har effekter mot nästan alla sjukdomsorsakande bakterier vilket inkluderar grampositiver, gramnegativer och anaeroba bakterier.
Karbapenemer används mot:
- Nosokomiala infektioner (infektioner som uppkommer på sjukhus)
- Komplicerade bukinfektioner
- Neutropen feber
- Meningit: Specifikt meropenem används här.
64
Toxicitet och biverkan hos betalaktamantibiotika?
Betalaktamantibiotika är atoxiska och har få biverkningar. Patienter skulle inte dö av att råka få 100 gånger den avsedda dosen.
Den vanligaste och viktigaste biverkan är allergi mot preparaten. Det är en mycket låg (<1%) risk för korsallergi mellan olika grupper inom betalaktamgruppen, alltså mellan penicilliner/cefalosporiner/karbapenemer.
65
Vilka glykopeptidantibiotika har vi?
Vankomycin
Teikoplanin
Glykopeptidantibiotika har sitt ursprung i streptomyces toyoacaensis, vilket är en jordbakterie.
66
Hur verkar glykopeptidantibiotika?
Glykopeptider är stora klumpiga molekyler som inte passerar gramnegativa bakteriers yttermembran. De verkar genom att binda till terminala D-alanin och hindrar korsbindning mellan peptidoglykankedjor. De kommer alltså inte påverka syntesen som betalaktamer gör men kommer istället motverka att transpeptidaserna skall kunna korsbinda peptidoglykaner.
67
Vilka bakterier är naturligt resistenta mot glykopeptider?
Gramnegativa bakterier är naturligt resistenta mot glykopeptider eftersom att de som sagt har ett yttermembran.
68
Vankomycin: användning
Används mycket.
| Intravenöst.
69
Teikoplanein: användning
Används i låg omfattning
| Intravenös
70
Vad används vankomycin och teikoplanin mot?
S. Aureus (även MRSA): S.aureus är resistenta mot alla betalaktamantibiotika
Koagulasnegativa stafylokocker (KNS): dessa kan vara resistenta mot betalaktamer
Enterokocker: många av dessa är naturligt reistenta mot betalaktamantibiotika, df behandlar vi dessa med vankomycin.
En indikation för användning av glykopeptider är allergi mot betalaktam - använder man glykopeptider förekommer inte en risk för korsallergi.
71
Vad är MRSA?
MRSA står för “Meticillin Resistent Staphylococcus Aureus”. Meticillin är i princip samma sak som kloxacillin. MRSA är resistenta mot alla betalaktamantibiotika.
72
Absorption: antibiotika?
```
Absorption:
En del läkemedel som vancomycin kommer att destrueras under passagen genom mag-tarmkanalen. Det finns dock läkemedel med en hög absorption (>90%) som:
Kinoloner
Doxycyklin
Klindamycin
Nitroimidazoler
Trimetoprim-sulfa
```
Har man en patient som ska behandlas med ovanstående kan man ge dem peroralt, givet att patienten inte kräks. Det är enklare för patienten och för sjuksköterskorna än att ge det intravenöst.
73
Vad beror serumkoncentrationen på?
Serumkoncentrationen beror på:
- Proteinbunden fraktion - saknar aktivitet. Albumin är en avgörande komponent för uppbindning.
- Fri fraktion - har antimikrobiell aktivitet
Serumkoncentrationbestämning av antibiotika = fri + bunden fraktion.
74
Distribution- vävnadskoncentration
Distributionen kan ses som “vävnads”koncentrationen.
Vävnaden består till 70% av celler och till 30% av extracellulärvätska. De flesta bakterier är extracellulära vilket också är var man vill att antibiotikan ska hamna för det mesta.
Vattenlösliga antibiotika passerar ej bra över lipidmembran. Sådana är betalaktamer och aminoglykosider.
Lipidlösliga antibiotika är t.ex. kinoloner, makrolider och tetracykliner.
75
Ibland kan antibiotikadistriutionen bli försvårad. När och var?
Ett exempel på en försvårad distribution är över blod-hjärnbarriären till CNS. Man måste ge högre doser om man ska behandla en infektion i CNS, då man måste få över dosen över blod-hjärnbarriären.
Även områden som saknar egen blodcirkulation har försvårad distribution:
- Hjärtklaffar (vid endokardit)
Antibiotikan behöver då vara tillräckligt hög dos i det passerande blodet. Dessa patienter får alltså höga koncentrationer antibiotika.
- Protesinfektioner - biofilm
Biofilmen är svårpenetrerad ⇒ högre doser antibiotika.
76
Hur elimineras antibiotika?
Renalt eller hepatiskt
77
Renal eliminering? Vilka? Risk?
Betalaktamantibiotika
Glykopeptider
Aminoglykosider
Trimetoprim-sulfa
Har patienten en nedsatt njurfunktion gör de inte av med lika mycket läkemedel. Då måste man göra en dosreduktion så att koncentrationen i kroppen inte blir för hög, detta är något man gör varje dag kliniskt.
78
Hepatisk eliminering? Vilka? Risker?
```
Antibiotika som metaboliseras i levern är antibiotika som:
Doxycyklin
Fusidinsyra
Klindamycin
Makrolider
Metronidazol
Rifampicin
```
Dessa antibiotika doseras oberoende av njurfunktion. Dosreduktion är med dessa medel alltså inte lika ofta en klinisk utmaning vid nedsatt leverfunktion som vid nedsatt njurfunktion.
79
Ex dosering: betalaktamantibiotika
Koncentrationen i blodet måste nå över MIC-värdet för att antibiotikumet ska ha en effekt. Hur mycket över MIC-värdet ska man dock vara? Ska man ligga över MIC-värdet under 24 timmar eller bara under en viss del av dygnet?
För betalaktamer menar man att det finns en tidsberoende effekt men ej koncentrationsberoende effekt. Man har genom olika tekniker kommit fram till att man bör vara över MIC-värdet mer än 50% av tiden för att antibiotikumet ska kunna mediera en god effekt. Det blir ingen ytterligare effekt om man ligger över MIC-värdet mycket längre eller höjer koncentrationen.
Anledningen till att koncentrationen inte påverkar så mycket är den snabba elimineringen. Oavsett om man ger en större dos (röd linje i bilden andra bilden till höger) kommer läkemedlet elimineras i princip lika snabbt som om man gav en lite lägre dos.
Minskar man doseringsintervallet kommer man dock kunna öka tiden som betalaktamerna är aktiva - alltså tiden där serumkoncentrationen är över MIC, som i bilden nedan där man lagt in en extra dosering (röda linjen).
80
Ex dosering: aminoglykosider
Aminoglykosider har en koncentrationsberoende avdödning. Biverkningarna från dessa läkemedel beror på dosintervall. Man ger därför högre doser men med större intervall.
Då aminoglykosider elimineras via njurarna kommer man hos patienter med njursvikt ge doser ännu mer sällan.
81
Ex dosering: övriga preparat
Övriga preparatgrupper har en koncentrationsberoende eller tidsberoende effekt men i vissa grupper vet man inte riktigt vad som gäller.
82
Proteinsyntesen hos bakterier?
Hos bakterier sker syntesen av mRNA ute i cytoplasman. Innan en mRNA-kedja är transkriberad färdigt börjar ribosomen läsa av den och translatera den till ett protein.
Det finns antibiotika som på många olika ställen och på många olika sätt kan gå in och påverka proteinsyntesen.
83
Proteinsynteshämmare mot bakt är...
```
Aminoglykosider
Tetracykliner
Makrolider
Linkosamider
Oxazolidinoner
```
84
Var kmr aminoglykosider ifrån?
Aminoglykosider kommer från jordbakterier, Streptomyces griseus. Man brukar kalla antibiotika som kommer från olika mikrober för naturliga antibiotika.
85
Aminoglykosider mot anaeroba bakt?
Aminoglykosider har ingen/låg effekt mot anaeroba bakterier. Det beror på att upptaget över bakteriemembranet av aminoglykosider kräver syre.
86
Hur verkar aminoglykosider?
Aminoglykosider verkar genom att binda till 16S-rRNA i 30S hos ribosomer och kommer göra att precisionen av avläsningen kommer bli sänkt genom att modifiera A-site så att felaktiga tRNA kan binda in och aminosyrasekvensen blir felaktig. Det man tror påverkar bakterier är att aminoglykosider också kommer påverka bakteriemembran för att orsaka sin effekt.
87
Vilka lkm är vidareutv av det natuliga preparatet (aminoglykocider)?
Tobramycin
Gentamicin
Amikacin
Streptomycin var det första antibiotikumet som kunde användas mot tuberkulos.
88
Vilka aminoglykosider ges intravenöst och används kliniskt?
Tobramycin
| Gentamicin
89
Vad har aminoglykosider effekt mot?
Aminoglykosider har en snabb koncentrationsberoende baktericid effekt som slår mot gramnegativer inklusive Pseudomonas (G-) och Staphylococcus aureus (G+). Det är dock inte förstabehandlingsmedel mot S. aureus.
90
Att ha i åtanke när man behandlas m aminoglykosider?
Det som man ska ha i åtanke är att aminoglykosider är nefrotoxiskt och ototoxiskt. Den ototoxiska biverkningen är ännu värre och det finns beskrivet att man kan få bestående skador på hörseln eller balansen efter en dos. Framförallt finns risken att man ger för höga doser under för lång tid. Man måste därför vara försiktig.
91
Vad är tetracykliner?
Tetracykliner är naturliga antibiotika som kommer från jordbakterien Streptomyces viridifaciens. Man har använt så mycket tetracykliner att man sett en påtaglig resistensutveckling. Man får en hög koncentration inne i bakterierna vid användning.
92
Vilka tetracykliner använder man kliniskt?
Doxycyklin
| Lymecyklin
93
Vilka effekter har tetracyklin? Vad används de mot?
Tetracykliner har förutom den antibakteriella funktionen en antiinflammatorisk effekt. De används därför även på hudkliniken och ges mot exempelvis acne och andra utslag. Doxycyklin används främst mot bakterierna medan lymecyklin används på hudkliniken.
94
Hur verkar tetracykliner?
Tetracykliner verkar genom att binda peptidstrukturer och 16S-rRNA i 30S. De kommer förhindra en inbindning av aminoacyl-tRNA till A-site och förhindrar på så sätt translationen. All proteinsyntes avbryts därmed.
95
Vad används doxycyklin mot? Vilka bakt?
Mycoplasma, Chlamydia, Chlamydophila: mycoplasma kan ge upphov till atypisk pneumoni
Pneumokocker, H-influenzae
Borrelia
Pasteurella multicida: kan smittas genom kattbett
Francisella tularensis: orsakar tularemi (harpest). Kan spridas genom att man andas in bakterien.
(brucella)
96
Vanlig biverkning av doxycyklin?
Fotoxocitet!
| Unvika solen en tid efter användning, annars brännskada.
97
Vilka makrolider används?
Erytromycin
Klaritromycin
Azitromycin
98
Hur verkar makrolider?
Makrolider verkar genom att binda 23S-rRNA i 50S-subenheten. Effekten sker genom att antibiotikumet kommer hindra förflyttning av ribosomen utefter mRNA-strängen och på så sätt motverkas translation.
99
Mest använda makroliden i Sverige?
Erytromycin
100
Hur ofta används azitromycin? Vrf?
Azitromycin används ibland. Man anser det sämre ur resistenssynpunkt - används det mycket får man troligen resistens mot det och andra antibiotika.
101
Vad kan man använda makrolider mot?
Man kan använda makrolider mot Mycoplasma, Chlamydophila (kallas också TWAR = Taiwan Respiratory Agent), Legionella, Bordetella, streptokocker och pneumokocker.
102
Indikation för makroliden är:
Atypisk pneumoni, alltså pneumoni orsakad av Mycoplasma, Legionella eller Chlamydophila.
103
Linkosamider verkan?
Linkosamider verkar genom att binda till 23S-rRNA i 50S-subenheten. De hämmar proteinsyntesen genom att inhibera peptidyltransferas så att aminosyrakedjan inte kan flyttas över mellan siten. Bakterier kan utveckla resistens genom mutationer i proteiner i 50S som kan ge resistens mot klindamycin (linkosamider) och erytromycin (makrolider) i samma veva.
104
Vilka linkosamider finns?
Linkomycin kommer från Streptomyces lincolnensis, vilket var det första man hittade.
Det man använder idag är klindamycin vilket är en nära analog till linkomycin.
105
Vilken linkosamid används idag?
Klindamycin
106
Vad används klindamycin mot?
Klindamycin har effekt på grampositiver och anaerober som:
Grampositiver: S. aureus, streptokocker, pneumokocker
Anaerober: Bacteroides fragilis
107
Klindamycin: indikationer
Hud- och mjukdelsinfektioner (vid penicillinallergi)
Beror naturligtvis på agens. Exempelvis kommer Pasteurella som är G- inte kunna påverkas av klindamycin.
Anaeroba infektioner
108
Risker med klindamycin?
Man använder inte klindamycin hur som helst på grund av effekten på tarmfloran - den selekterar fram C. difficile.
109
Vad är oxazolidinoner?
Vilken?
Nackdel?
Helt syntetiska substanser.
Linezolid används.
Har en del biverkningar.
110
Oxazolidinoner verkar hur?
Oxazolidinoner verkar genom att hämma initieringen av proteinsyntesen genom att förhindra sammansättningen av ribosomkomplexet. Man har även vissa indikationer på att det hämmar elongering och att det kan påverka peptidyltransferaset. Den viktigaste och mest belagda mekanismen är dock att hämma initiering av proteinsyntesen. Oxazolidinoner binder framförallt 23S-rRNA i 50S-subenheten av ribosomen.
111
Vad har linezolid effekt mot?
Grampositiva kocker
112
Linezolid: indikationer?
Infektioner orsakade av multiresistenta grampositiva bakterier som:
- MRSA
- Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)
- Enterokocker
113
Fördel med linezolid? Nackdel?
Fördelen med linezolid är att man kan ge det peroralt eller intravenöst med samma effekt.
Man har sett att de biverkningar som finns, exempelvis påverkan på benmärgens cellproduktion, är koncentrationsberoende. Då kan man mäta koncentrationen av linezolid i kroppen på patienten och därigenom undgå dessa biverkningar.
114
Vilka antibiotika har påverkan på DNA?
Kinoloner
Nitroimidazoler
Nitrofurantoin
115
Antibiotika med påverkan på RNA?
Rifampicin
116
Vad är kinoloner?
Kinoloner är en väldigt viktig grupp som är helt syntetiska substanser. Nalidixinsyra är det första som kom redan på 1960-talet. Man vidareutvecklade strukturen genom att addera fluoromolekyler, varför de nya heter fluorokinoloner vilka är ciprofloxacin, moxifloxacin och levofloxacin.
117
Hur verkar kinolonerna?
Kinolonerna verkar genom att binda till DNA-gyras och förhindrar en återligering av de avklippta DNA-strängarna som uppstår då bakterien försöker supercoila sitt DNA. Däremot kommer enzymet fortfarande kunna klippa upp DNA-strängarna.
118
Vanligaste kinolonen?
Ciprofloxacin po/iv.
119
Nackdelar med ciprofloxacin?
Vanlig i miljön i Indien, och är där resistensdrivande. Ciprofloxacin har flera nackdelar i att de är så pass resistensdrivande, inte enbart mot kinoloner, utan driver även på resistens mot andra antibiotika vid användning. Bakterierna har resistensgener på plasmider vilket gör att selektionstrycket gör så att resistens mot andra antibiotika uppkommer samtidigt. De ska alltså bara användas om det finns goda indikationer för det.
120
Fördel med ciprofloxacin?
Ciprofloxacin ger en snabb koncentrationsberoende baktericid effekt.
121
Ciprofloxacin: indikationer
Febril urinvägsinfektion (pyelonefrit)
Pseudomonasinfektioner (det enda perorala läkemedlet mot Pseudomonas)
Bukinfektioner
122
Andra kinoloner? Slår mot vad? Effekt? Indikation?
Moxifloxacin po/iv
Levofloxacin po/iv
Dessa slår mot:
Gramnegativa bakterier
Grampositiva bakterier
Legionella
Dessa andra kinoloner har dock en sämre effekt mot Pseudomonas än ciprofloxacin.
Indikationen för moxifloxacin och levofloxacin är legionellapneumoni.
123
Nitroimidazoler? Vad används? Bra för? Nackdel? Vrf?
Metronidazol är framförallt den nitroimidazol som används. Det är ett syntetiskt preparat och väldigt bra mot anaeroba bakterier men saknar effekt mot aeroba bakterier. Det beror på att under anaeroba förhållanden reduceras nitroimidazolers nitrogrupp till en reaktiv nitronatradikal som kommer orsaka brott på DNA-strängar.
124
Vad slår metronidazol mot?
| Indikationer?
Metronidazol kan slå mot anaeroba bakterier inklusive Bacteroides fragilis och Clostridium difficile samt protozoer som amöba och Giardia.
Indikationer:
Bukinfektioner
Infektioner med anaeroba bakterier
125
Viktigt att tänka på: Metronidazol!
Det ska ej kombineras med alkohol då det ger alkoholintolerans.
126
Vad är Nitrofurantoin?
Verkningsmekanism?
Resistens?
Nitrofurantoin är ett läkemedel och har ingen grupp. Med andra ord heter läkemedlet samma sak som gruppen. Detta är ett gammalt syntetiskt läkemedel som kom redan på 1950-talet.
Verkningsmekanismen är inte klarlagd men man vet att nitrofurantoin reduceras i bakteriecellen till olika reaktiva intermediärer som reagerar med bland annat DNA och ribosomala proteiner för att skada dessa strukturer.
Det finns inte mycket resistensutveckling mot detta preparat.
127
Vad används nitrofurantoin mot?
Nitrofurantoin används mot E. coli, S. saprophyticus och enterokocker.
En indikation finns, cystit:
- Akut cystit
Kan behandlas med en 5-dagarskur av nitrofurantoin.
- Profylax vid recidiverande cystit
128
Vad är Rifamyciner (ridampicin)?
Rifamyciner var det man hittade först och det kommer från Streptomyces mediterranei. Det man använder främst är dock rifampicin.
129
Hur verkar rifamyciner?
Rifamyciner verkar genom att binda till RNA-polymeras och förhindrar därmed DNA-transkription för att påverka bakterier.
130
Rifamyciner och resistens?
Resistensutveckling mot rifamyciner är vanligt på grund av vanligt förekommande mutationer i RNA-polymeras.
131
Hur tar man rifamyciner?
Man kombinerar alltid rifamyciner med andra antibiotika.
| Det sker en snabb resistensutveckling och det är därför rifampicin alltid skall ges i kombination med andra preparat.
132
Vad har rifamycin effekt på?
| Indikation?
Rifampicin har effekt på mykobakterier, stafylokocker och streptokocker.
Indikationer är:
Tuberkulos
Protesinfektioner orsakade av stafylokocker
Har effekt på biofilm.
133
Biverkning: Rifamycin?
Det skall noteras att rifampicin har interaktioner med andra läkemedel. Rifampicin kan påverka levern och kan färga kroppsvätskor röda.
Då rifampicin kommer metaboliseras av ett CYP450-enzym kommer exempelvis samtidig användning av p-piller innebära att en mindre aktiv form av p-pillret bildas. Det har interaktioner med andra läkemedel också.
134
Vilka folsyreantagonister finns?
Trimetoprim
| Trim-sulfa: Är en kombinationen av trimetoprim och sulfa, man använder inte sulfa ensamt i Sverige.
135
Hur funkar folsyreantagonister?
Bildandet av dihydrofolsyra (DHF) är helt unikt för bakterier eftersom att vi människor direkt tar upp dihydrofolsyra som ett vitamin. Det är ett viktigt enzym, dihydropteroatsyntetas, som katalyserar ett viktigt steg i bildandet av DHF. Detta enzym återfinns endast hos bakterierna och inte i våra egna celler. Den hämmas av sulfa, där gruppen egentligen heter sulfonamid och man idag använder preparatet sulfametoxazol.
Katalyseringen av dihydrofolsyra (DHF) → tetrahydrofolsyra (THF) kommer dock ske hos både bakterier och hos människor av dihydrofolatreduktas som kan hämmas av trimetoprim. Dihydrofolatreduktaset i våra egna celler är tillräckligt annorlunda för att läkemedlet ska ha effekt på det bakteriella dihydrofolatreduktaset. Folsyran är helt livsnödvändig för bakterierna. THF behövs nämligen för syntesen av DNA, RNA och andra processer.
136
Hur använda Trimetoprim?
Man kan använda trimetoprim ensamt eller kombinerat med sulfa.
137
Vad kan trimetoprim ensamt användas mot?
| Indikationer?
Gramnegativa bakterier: Enterobacteriaceae, H. influenzae
Grampositiva bakterier: Streptokocker, stafylokocker
Indikationer:
Akut cystit
Profylax vid recidiverande cystit
Bakteriell prostatit
138
Vad kan trimetoprim-sulametoxazol slå mot? Indikationer?
Trimetoprim-sulfametoxazol slår mot gramnegativa och grampositiva bakterier, Toxoplasma gondii (protozo) och Pneumocystis jirovecii (svamp) som kan ge pneumoni.
Indikationer:
- Febril urinvägsinfektion (pyelonefriter): Vi vill dock först veta att bakterierna är känsliga mot preparatet.
- Toxoplasmos
- Pneumoni orsakad av Pneumocystis
139
Vilka ytterligare antibiotika finns, som man kan använda främst vid multiresistens?
```
Tigecyklin
Daptamycin
Colistin
Cedtazidim/avibaktam
Ceftolozan/tazobaktam
```
140
Vad är Tigecyklin?
Tigecyklin: glycylcyklin (tetracyklin)
| ---> Effekt mot grampositiva och gramnegativa bakterier: MRSA, VRE (ej Pseudomonas)
141
Vad är dampomycin?
Daptomycin: lipopeptid
| ---> Effekt mot grampositiva bakterier: MRSA, VRE
142
Vad är colistin?
Colistin: polymyxin
| ---> effekt mot multiresistenta gramnegativa bakterier
143
Ceftazidim/avibaktam?
Ceftazidim/avibaktam (avibaktam är en betalaktamashämmare): cefalosporin (betalaktam) + betalaktamashämmare
---> effekt mot ESBL + vissa karbapenemresistnta gramnegativa bakt
144
Vad är ceftolozan/tazobaktam?
ceftolozan/tazobaktam (tazobaktam är en betalaktamashämmare): cefalosporin (betalaktam + betalaktamashämmare)
---> effekt mot multiresistenta pseudosomas
145
Vad är ESBL?
ESBL står för Extended Spectrum Beta Lactamase och används av bakterier då det ger resistens mot penicilliner och cefalosporiner. ESBL-CARBA är en annan variant som dessutom bryter ner karbapenemer. Det är denna resistens som ökat mest de senaste åren. Det har förhindrat effektiviteten hos ciprofloxacin.
146
Hur grupperas biverkningar av antibiotika?
Toxiska biverkningar
Allergiska biverkningar
Ekologiska biverkningar
147
Toxiska biverkningar av antibiotika?
Innebär direkt toxisk påverkan på kroppens celler och vävnader.
Exempel: aminoglykosider som påverkar hörsel och balans
148
Allergiska biverkningar av antibiotika?
Innebär allergiska/immunologiska reaktioner, läkemedelsutslag, slemhinnereaktioner, anafylaxi.
Exempel: penicillin som kan ge allergiska hudbiverkningar, utslag
149
Ekologiska biverkningar av antibiotika?
Påverkan på kroppens normalflora
Exempel: Klindamycin har stor påverkan på tarmfloran
Resistensutveckling
Man kan inte säga exakt när en bakterie blir resistent men kan se att de länder som använder mycket av ett viss antibiotikum har större problem med resistens.
Exempel: Cefalosporiner, karbapenemer, kinoloner
150
Vad är normalfloran?
Normalfloran utgör ett skydd mot kolonisering av mer sjukdomsframkallande bakterier. Man påverkar alltid normalfloran när man tar antibiotikum. Man kan komma att påverka tarmfloran på kortare tid men effekten kan även kvarstå flera månader.
```
Saliv: 108-1010 bakterier/ml
Hud axillärt: 106-107 bakterier/mm2
Med detta avses hud där det är varmt och fuktigt. Även ljumskar har en jämförbar koncentration bakterier.
Ventrikel: < 103 bakterier/ml
Tunntarm: < 105 bakterier/ml
Colon: 1010-1011 bakterier/g
Vagina: 108-1010 bakterier/ml
“Vanlig” hud: 102-103 bakterier/mm2
```
151
Effekter av antibiotika på normalfloran?
Suppression av känsliga bakterier i floran
Överväxt med resistenta bakterier eller svamp
- -> Kan leda till Clostridium difficile-infektioner, candidainfektioner, m.fl.
- -> Detta kan man kliniskt motverka med faecestransplantationer.
Spridning av antibiotikaresistens i normalfloran
- -> Antibiotika som sprids på våra slemhinnor skapar ett selektionstryck. Bakterier som muterar och blir resistenta och bakterier som tagit upp resistensgener selekteras fram i denna miljö.
- -> Det blir lätt för resistenta bakterier som kommer “utifrån” att etablera sig i floran när man tagit bort en stor del av skyddseffekten. Ligger man på sjukhus är det oftast ganska resistenta bakterier som sprids där för att det finns ett selektionstryck på sjukhuset.
152
Egenskaper hos antibiotika som kan öka dess påverkan på normalfloran
Ofullständigt upptag (absorption) från tarmen
Ofullständigt upptag leder till att antibiotikumet ligger kvar i tarmen och skapar ett selektionstryck. Man har sett detta problem med cefalosporiner.
Utsöndring av antibiotika i gallan
Typexemplet är klindamycin. Mycket klindamycin kommer ut i tarmen med gallan och har en effekt på anaerober där vilket leder till att C. difficile (trots att den också är anaerob) kan gå in i en defensiv sporform och överleva och sedan växa till.
Höga antibiotikakoncentrationer i saliv
T.ex. metronidazol så att munhålans anaerober påverkas.
Utsöndring av antibiotika på hud och slemhinnor
Kåvepenin har en tendens att ge upphov till vaginala svampinfektioner som följd av att antibiotikan kan utsöndras här och då slår ut normalfloran så att svampar kan växa till.
Brett antibakteriellt spektrum
Spektrumet har också betydelse. Desto bredare antibiotikum desto större del av normalfloran påverkas.
Effekt mot anaeroba bakterier
De flesta bakterier i mun och tarm är anaerober och de påverkas därför mest av läkemedel mot anaerober.
153
Att tänka på vid antibiotikaterapi?
Överväg alltid skäl för och emot antibiotikaterapi. Man kan då dela upp det till:
Skäl för (fördelar):
Rädda liv
Undvik komplikationer
Symtomlindring
Skäl emot (nackdelar):
Toxiska biverkningar
Allergiska biverkningar
Ekologiska biverkningar hos individ och miljö
Tänk etiologiskt och ekologiskt!
Man kan ofta höra att man ska äta färdigt sin antibiotikakur men viss forskning tyder på motsatsen, enligt föreläsarna. Några experter hävdar att om man är frisk ska man avsluta kuren, då det annars kan öka risken för resistensutveckling. Framtida forskning krävs dock för att göra ett fullständigt uttalande.
154
Biverkning: betalaktamer
Typ av biverkning: allergisk biverkning
| Biverkningar: allergi
155
Biverkning: aminoglykosider
Typ av biverkning: toxisk biverkning
Biverkningar:
- ototoxicitet
- nefrotoxicitet
156
Biverkningar: tetracykliner
Toxisk biverkning:
| - fototoxicitet
157
Biverkningar: Linkosamider (klindamyciner)
Ekologisk biverkning:
| - selekterar fram C.difficile --> C.difficile enterit
158
Biverkningar: Oxazolidinoner
Toxisk biverkning:
| - benmärgshämning
159
Biverkningar: nitromidazoler (metronidazol)
Toxisk biverkning
| - alkoholtolerans
160
Biverkningar: riftamyciner (rifapincin)
Toxisk biverkning
- Färgar kroppsvätskor röda
- interaktioner m andra lkm
161
Naturliga resistens för mycoplasma?
Resistens mot cellväggshämmare: betalaktamer och glykopeptider.
Mekanism: saknar cellvägg
162
Naturliga reistenser: Gramnegativer
Resistent mot glykopeptider.
Mekanism: yttermembranet hos gramnegativer förhindrar upptag av glykopeptider
163
Naturliga resistenser: anaerober
Resistens mot aminoglykosider
| Mekanism: det krävs ett syreberoende upptag av aminoglykosider
164
Naturliga resistenser: aerober
Resistent mot: nitroimidazoler (metronidazol)
Mekanism: Nitroimidazolers nitrogrupp omvandlas bara till en reaktiv nitronatradikal under anaeroba förhållanden.
