Seminarieföreläsning: Infektioner i luftvägarna Flashcards
Centorkriterierna för bakteriell faryngotonsillit är?
Hur är det hos små barn?
Centorkriterierna är:
- Feber > 38.5 °C
- Ömmande lymfkörtlar på halsen
- Beläggningar på tonsillerna
- Frånvaro av hosta
Hos små barn är det annorlunda - de kan ha tjock snuva och hosta också. Man fokuserar mycket på de centorkriterier som är listade ovan. Uppfyller man 4 utgör det en stor risk för streptokocktonsillit.
Man måste naturligtvis utöver dessa kriterier tänka och resonera kring det som patienten uppvisar.
Snabbtest för GAS
Snabbtestet för GAS är ett enkelt och bra test med hög specificitet och sensitivitet. Testet tar ej grupp C eller G streptokocker. Man ska undvika att ta testet om man har förkylningssymtom. Det beror på att testet kan fånga en kolonisation, alltså att GAS finns normalt i svalget hos patienten.
Behandling vid GAS-tonsillit
Vid allergi?
Varför skall man antibiotikabehandla?
- Förkortar sjukdomsdurationen/symtomlindring
- Minskar risken för komplikationer
Man ger då Penicillin V (fenoximetylpenicillin) 1 g × 3 i 10 dagar.
Vid allergi ger man istället:
- Klindamycin 300 mg × 3 (enligt Läkemedelsverket) i 10 dagar
- Erytromycin 500 mg × 2 (enligt Strama-VG-region) i 10 dagar
Smittsamheten kommer minska efter 1 dygn av behandling.
Scharlakansfeber: hur vanlig?
Scharlakansfeber som små barn får efter streptokockinfektion är ganska ovanligt i Sverige men är fortfarande lika vanligt i England idag som i England på 70-talet. Det beror på de varianter som sprider sig i samhället.
Man har sagt att tonsillit aldrig ger invasiv sjukdom men det är inte riktigt sant eftersom att tonsillit kan föregås av en invasiv sjukdom.
Bakteriell faryngotonsillit: Definitionen för recidiv
Vad kan det bero på?
Definitionen för recidiv är att man får återfall inom en månad. <10% får recidiv.
Det kan bero på biofilmbildande eller att bakterien gömmer sig vilket gör att antibiotika inte kommer åt. Det kan också vara så att sjukdomen bollas runt i en familj och man kan då behöva ta in hela familjen och behandla dem samtidigt om det är något som återkommer mycket.
Diagnostik vid recidiv?
Man avråder från antigentest vid recidiv då det kan bli ett falskt positiv om det sker inom 14 dagar. Det är mer lämpligt med odling vid recidiv.
Behandling vid recidiv?
Klindamycin 300 mg × 3 i 10 dagar eller
Cefadroxil 500 mg × 2 i 10 dagar
Vad är Terapisvikt?
Terapisvikt innebär att patienten inte blir bra trots terapi. Terapisvikt handlar inte om resistens på grund av att man kanske satt in penicillin. Däremot innefattar terapisvikt om compliance kanske är bristande eller om man inte arbetar efter rätt diagnos.
Vad gör man vid recidiv eller terapisvikt?
Vanlig svalgodling utförs vid recidiv eller terapisvikt. Man kan då hitta betahemolytiska streptokocker grupp A, C och G. Testet skiljer dock inte på kolonisation och infektion. Normalt utför man inte en resistensbestämning.
Komplikationer vid GAS-tonsillit?
Peritonsillit med abscess (halsböld)
- Man kan då se en asymmetri när man tittar in. Det är väldigt tydligt.
- Man lägger då en incision och dränerar via ÖNH (öron-näsa-hals). Det man inte vill är att bölden ska tömma sig längs de stora halskärlen. Det slutar ofta med att man (öronläkaren) ger patienten klindamycin.
Glomerulonefrit
- Är en immunkomplexsjukdom som kommer några veckor efter en tonsillit. Man ser hematuri och röda blodkroppscylindrar.
Reumatisk feber
- Är ett immunologiskt fenomen där det bildas korsreaktiva antikroppar då streptokockantigen liknar vissa kroppsegna antigen. Man får autoantikroppar ett par veckor efteråt och feber samt artriter och högt CRP. Man kan i efterloppet få påverkan på hjärtklaffar och kan vid påverkan på mitralisklaffen få blåsljud.
Vad är scarlatina?
Scharlakansfeber!
Scarlatina manifesterar sig som feber och sedan utslag i axiller och ljumskar med en knottrig känsla. Det blir sedan utslag över hela kroppen. Man brukar dock inte ha utslag runt munnen. Smultrontunga är också något som är typiskt för scarlatina. När det läkt ut och febern gått ner brukar man fjälla.
Det har varit ganska ovanligt med scharlakansfeber de senaste 10 åren men det verkar ha kommit tillbaka.
Andra bakteriella orsaker till halsinfektion
Grupp C och G streptokocker
- Kan vara lite mildare än GAS.
Arcanobacterium haemolyticum
- Detekteras numera med PCR. Man får begära utökad svalgundersökning.
- Man kan även få utslag och mer men det är numera en ovanlig orsak.
Anaerober i blandning
- Kan ge upphov till angina Vincenti (Vincents angina).
- Är vissa anaerober som kan ge en ensidig infektion. Vid ensidig tonsillit bör man utesluta malignitet.
Corynebacterium diphtheriae
- Orsakar difteri.
- Är ovanlig därför att man vaccineras mot det. Dock kan migranter ha detta.
- Difteritoxinet kan vid halsinfektion ge gråvita membraner och man får en vecka senare toxineffekter med neurologisk och kardiell påverkan. Man behöver specialdiagnostik för detta och det är bra att ha denna bakterie i baktanken.
- Man kan stöta på dessa i sårodlingar och de måste man smittspåra.
Vad är Fusobacterium necrophorum?
Fusobacterium necrophorum är en anaerob bakterie. I Göteborg detekteras den bara med PCR men vissa labb odlar fram den. Den finns i normalfloran hos rätt många. Man hittar den dock hos flera som har symptom och den verkar ha betydelse vid abscess och recidiv.
Det som är lurigt med denna är att den kan gå vidare och ge Lemièrres syndrom, som sker när abscessen går vidare till v. jugularis externa och ger en trombos i kärlet. Detta kan släppa iväg septiska embolier som kan gå till lunga och CNS. Det kan drabba helt friska individer och ge upphov till svår sepsis och det är därför ett svårt tillstånd och det är då bra att man även undersökt halsen.
Dessa bakterier är känsliga för vanligt penicillin men det räcker inte riktigt. Man kan känna på patientens hals och känna värme. Man behandlar vanligtvis med metronidazol (med anaerob effekt) eller klindamycin.
Fusobacterium dyker ibland upp i blododlingar. Får man pneumonier blir de ofta nekrotiserande och abscessbildningen kan se väldigt ful ut.
Virala orsaker till halsinfektion?
Körtelfeber (mononukleos, Epstein-Barrvirus)
- Börjar med halsont och feber och utvecklas till högre feber och svullnad av halsen.
- Vissa är sjuka i 2 veckor medan andra är sjuka i 4 veckor. Man är oftast trött efter sjukdomen.
- Kliniskt känner man ofta en speciell doft. Diagnostisk sker med MonoSpot som detekterar ospecifika antikroppar mot flera olika epitoper. Det beror på att viruset infekterar B-celler specifikt. Man kan då göra agglutinationstest.
Coxsackievirus
Adenovirus
HIV
Förkylningsvirus
- Vanliga rhinovirus börjar som förkylning.
Vilka patogener ger bara en aktuell infektion och vilka kan man bära på?
Aktuell infektion:
- Legionella pneumophila: verkar inte kolonisera, utan bara infektera.
- Mycoplasma pneumoniae: man blir generellt inte bärare av denna
- Coronavirus: kan orsaka t.ex. förkylning
- Influensa A-virus
Bärarskap:
- Streptococcus pneumoniae: små barn kan vara bärare
- Haemophilus influenzae: Små barn är ofta bärare även om friska vuxna också kan ha det
- Epstein-Barrvirus (EBV): vanligt med bärarskap
- Grupp A-streptokocker: Kolonisation i svalg utan sjukdom
Vad är influensavirus?
Influensaviruset är ett höljeförsett RNA-virus. Det kan infektera både människor och djur (grisar och fåglar). Det cirkulerar därför mellan exempelvis gris och människa. Inkubationstiden är mellan mindre än 1 dygn till en vecka. Det är framförallt typ A som orsakar sjukdom men det finns även typ B och C.
Influensavirus: klinisk bild, diagnostik och smittsamhet
- Akut insjuknande
- Snabbt stigande hög feber
- Frossa
- Muskelvärk
- Halssmärta
- Huvudvärk
- Kraftig torrhosta
Diagnostik sker med PCR av luftvägssekret. Man tar ett nasofarynxprov för att göra PCR. Det finns riktiga PCR-apparater som man kan ha på akuten och man kan därför ställa diagnosen inom 40 minuter helt säkert.
Influensa smittar genom aerosolsmitta, alltså droppar som kommer ut då man hostar eller nyser. Är det torrt kan de förbli svävande och potentiellt nå andra i rummet.
Eftersom influensaviruset har ett hölje innebär det att viruset dör om man spritar händerna. Det skiljer sig alltså från calicivirus som kan ligga i timmar i sprit utan att dö.
Influensavirus: ytproteiner
De två ytproteinerna som är viktigast på influensa är hemagglutinin (H) och neuraminidas (N).
Det finns två begrepp som är viktiga:
- Antigen drift:
- -> Innebär mindre ändringar av antigena egenskaper inom H eller N (enstaka mutationer).
- –> Det är dock fortfarande samma uppsättning av H respektive N-antigen.
- Antigen shift:
- –> Bygger på rekombination där det sker större förändringar av dessa gener.
- –> Medför ändring av uppsättningen av H- respektive N-antigen.
- –> Exempel H1N1 till H3N2.
För att illustrera dessa begrepp kan man kolla på grafer. Vid spanska sjukan var gruppen H1N1, Asiaten 1957 var H2N2 och Hong Kong 1968 var H3N2. Sedan kom en ny variant 2009 som var H1N1. H1N1 2009 var en antigen shift och en rekombination, men namnet är samma.
Behandling av influensa?
Det man använder mest som behandling är oseltamivir (Tamiflu) som kan ges som förebyggande behandling en gång till de som är mest utsatta för influensa. Man ger det annars två gånger till influensapatienter. Man kan även ge Zanamivir (Relenza).
Behandlingen måste ges väldigt tidigt och bör ges inom 48 timmar. Det är alltså i fall där man vet att man träffat på någon med influensa och därefter börjar känna sig febrig.
Läkemedlet hämmar neuraminidasets sialidasaktivitet.
Influensa: vaccin?
I slutet av säsongen av influensa i Australien gör WHO baserat på karakteristiska på influensaviruset en sammanställning inför influensasäsongen i Europa och bygger sedan på detta. Man kommer då fram till vilka subtyper som troligen kommer till Europa och kan göra vaccin mot dessa typer.
