Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Infektion och mikrobiologi > Seminarieföreläsning: Infektioner i CNS > Flashcards

Seminarieföreläsning: Infektioner i CNS Flashcards

1
Q

Ospecifika symtom från CNS?

A
  • huvudvärk
  • feber
  • illamående

utgör endast en liten pusselbit i det hela.
är inte kardinalsymtomen för själva meningiten utan tyder bara på att sjukdom föreligger.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Generella neurologiska symtom:

A

Ser man dessa symtom ska man tänka på ev CNS-infektion.

  • -> medvetslöghet/medvetandesänkthet
  • -> nackstyvhet: ganska typisk för meningit/encefalit. Bara 70-80% har det.
  • -> desorientering/personlighetsförändring
  • -> generella kramper: encefalit och akut bakteriell meningit.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Fokala neurologiska symtom?

A

Bara en del av kroppen är engagerad?
Ex. fokal pares, att en arm eller ett ben har en pares.
Man kan ha fokal kramp och dysfasi (primessiv eller expressiv) som är ett fokalt neurologiskt symtom som innebär talsvårigheter eller svårigheter att förstå uttal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nackstelhet och nackstyvhet är två olika saker. Beskriv!

A

Nackstelhet och nackstyvhet är två olika saker. Att vara nackstel kan man vara i exempelvis influensa eller andra infektioner, då har man ont i musklerna och är öm över dessa. En nackstyvhet innebär att meningerna (hjärnhinnorna) är inflammerade, vilket ger en rörelseinskränkning och smärta. En påtaglig skillnad blir att den nackstela kan ha ont vid all rörelse av huvudet medan den nackstyva inte lär ha ont vid rotation då detta inte kommer innebära att hinnorna dras ut på samma vis som vid exempelvis flektion.

En nackstyv patient kan inte få ner hakan mot bröstet då hinnorna är inflammerade och det innebär stor smärta för patienten vilket är ett vanligt test för att utreda meningit.

För att testa denna påverkan på hjärnhinnorna kan man även undersöka förekomsten av två statusfynd som talar för meningit: Brudzinskis tecken och Kernigs tecken. För att utlösa Brudzinskis tecken flekteras patientens nacke av undersökaren och om patienten då automatiskt flekterar i höft och knäna föreligger detta positivt. För att undersöka Kernigs tecken kommer undersökaren passivt flektera knät samtidigt som höften är flekterad och om det orsakar begränsande smärta föreligger detta positivt. Dessa teckens sensitivitet är begränsad men specificiteten är hög.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka infektionstyper i CNS?

A

Meningit innebär att hjärnhinnorna/meningerna är infekterade. Hjärnhinnorna sitter runt hjärnan och ryggmärg hela vägen. Meningit är bakteriellt eller viralt orsakat.

Encefalit innebär en infektion av hjärnan. Det ter sig på ett annat sätt. Virus är den dominerande orsaken men bakterier förekommer. Det finns även blandbilder, meningoencefalit.

Abscesser är bakterieorsakade. Det är alltså en inkapslad varhärd som kan ses vid radiologisk undersökning. Abscesser är väldigt ovanliga.

Myelit innebär att ryggmärgen är infekterad. Detta är oftast virus, sällan bakterier. Tecken är bilateral påverkan på motorik och påverkan på det autonoma systemet. Myelit är också ett väldigt ovanligt tillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Blod-hjärnbarriären förhindrar inträde effektivt men upptag av mikrober till CNS sker ändå.
Hur kommer virus in i CNS?

A

Neurogent

  • Virus är små partiklar som kan ta sig in neurogent via axoner till hjärnan. För att hitta dessa virus måste man ta ett likvorprov. Virus som sprids på detta sätt är:
    • –> HSV
    • –> VZV
    • –> Rabies

Hematogent

  • Virus som sprids hematogent till CNS är:
    • –>TBE
    • –> EBV
    • –> Enterovirus

Man testar därför deras förekomst med prov på helblod eller serum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Blod-hjärnbarriären förhindrar inträde effektivt men upptag av mikrober till CNS sker ändå.
Hur kommer bakterier in i CNS?

A

Bakterier tar sig oftast in hematogent och dessa tar sig oftast in via plexus choroideus. Här tar sig ofta näringsämnen in till CNS men även bakterier kan använda denna väg.

Det finns också en otogen spridning. En mediaotit kan om man har otur sprida sig till hjärnan. Det finns även spridning via de olika sinus som finns i kraniet in till hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Symtom vid akut bakteriell meningit?

A 
Huvudvärk - 87 % 
Illamående/kräkningar - 74 %
Nackstyvhet - 83 %
GCS 15 (RLS1) - 31 %
GCS < 14 (RLS ≥2) - 69 %
GCS < 8 (RLS ≥4) - 14 %
Feber + nackstyvhet + vakenhetssänkning - 44 %
≥2 av feber, nackstyvhet, huvudvärk eller vakenhetssänkning - 95 %

GCS används inte i Sverige, här använder man RLS. RLS 1 är den bästa nivån och RLS 8 innebär en väldigt allvarlig allmänpåverkan. Det är nästan en tredjedel som är RLS 1, alltså helt klara, vid akut meningit, vilket är viktigt att tänka på.

Kombinationen feber + nackstyvhet + vakenhetssänkning ses hos 44% och är typiskt för akut bakteriell meningit. Att ha två eller fler symtom av feber/nackstyvhet/huvudvärk/vakenhetssänkning ses hos 95%. Detta är sensitivt men inte specifikt då det kan tala för andra tillstånd som exempelvis influensa.

Vid akut bakteriell meningit är det en kort anamnes, >50% har utvecklats på mindre än 24 timmar.

Man ska också tänka på att många har ett annat primärfokus, såsom sinuit, otit eller pneumoni. Detta föreligger hos >40% av patienterna.

Det är viktigt att även undersöka hudkostymen efter petekier vilket är typiskt för meningokockmeningit. Man får titta noga, exempelvis i fingertoppar, nagelbäddar, tårna och därefter hela hudkostymen, för det syns inte alltid så tydligt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Symtom vid encefalit?

A

Encefalit är också ett akut tillstånd. Det är dock inte lika urakut som meningit. Patienterna kan ha flera av symtomen samtidigt.

Symtom:

  • Feber - 72 %
  • Huvudvärk - 60 %
  • Kramper - 52 %
  • Personlighetsförändring - 64 %
  • Nackstyvhet - 23 %
  • Fokalneurologi - 36 %
  • Koma - 18 %
  • Gastrointestinala symtom - 48 %
  • Respiratoriska symtom - 20 %

Personlighetsförändring är något som kan tala för encefalit och är mer vanligt här än vid akut bakteriell meningit. Fokalneurologi kan också tala för diagnosen encefalit men kan inte användas för att verifiera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Skillnader och likheter mellan bakteriell meningit och viral encefalit?

A

Tidsförlopp:

  • bakteriell meningit: snabbt, timmar
  • viral encefalit: dagar

Sjukdomsdrag:

  • bakteriell meningit: svårt sjuk
  • viral encefalit: varierar. från opåverkad till svårt sjuk

Infektionssymtom:

  • bakteriell meningit: hög feber, ofta annat samtidigt fokus (sinuit, otit, pneumoni)
  • viral encefalit: hög feber

Ospecifika symtom:

  • bakteriell meningit: svår huvudvärk, illamående, kräkning
  • viral encefalit: huvudvärk

Generella neurologiska symtom:

  • bakteriell meningit: vakenhetssänkning (ca 75 %), generella kramper
  • viral encefalit: oftast vaken, men vakenhetssänkning kan förekomma, desorientering, personlighetsförändring.

Fokala neurologiska symtom:

  • bakteriell meningit: ovanligt, men förekommer
  • viral encefalit: vanligt, m t.ex. fokala kramper och dysfasi

Det finns en överlappande symtombild mellan bakteriell meningit och viral encefalit.

Som läkare bör man tänka brett, man måste göra saker fort men man ska inte vara för säker kring diagnos innan man vet mer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När man börjat misstänka en CNS-infektion är det dags för provtagning. Hur görs detta?

A

Det kan göras med en lumbalpunktion (LP) där man använder en LP-nål. Man tar även blodprover.

Man måste vid LP trycka in nålen mellan ländryggskotor genom de olika lager som finns tills man slutligen kommer så långt in att man kan få likvor. Grundregeln för LP är att den skall utföras akut vid minsta misstanke om akut bakteriell meningit (ABM) eller encefalit. Det finns dock vissa kontraindikationer. Kan man för någon anledning inte ta LP ska man åtminstone ge behandling, se nedan.

Ett likvor med grumlig bild är troligen bakteriellt orsakad (vilket tyder på bakteriell meningit) medan den klara kan vara annat. Däremot är det långt ifrån alla bakteriella meningiter som visar en grumlig likvor. Den grumliga färgen kommer från de neutrofiler som rekryterats till CNS och inte från själva bakterierna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När gör man en datortomografi (DT)

A

Datortomografi (DT) är en radiologisk undersökning som utförs när man inte är helt säker på sin diagnos. Detta får dock inte fördröja behandlingsinsättning utan man skall i sådana fall ge behandling innan DT görs.

Vissa patienter kan exempelvis komma in med fokala symptom som nedsatthet i ben eller kramp. Man kanske då funderar på om de fokala besvären i själva verket orsakas av något annat förutom en infektion i CNS, t.ex. en hjärninfarkt eller blödning och vågar då inte göra en LP utan vill göra en DT först - man får då inte glömma att sätta in behandling först.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Magnetresonans: när?

A

Magnetresonans (MR) är förstahandsval om man misstänker encefalit. Man gör inte MR först på akuten, utan det görs när patienten redan behandlats och är inlagd. Man kan på MR se att t.ex. hela temporalhornet är atrofierat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

EEG: elektroencefalografi, när?

A

EEG är en metod där man kopplar elektroder till skallen och avläser hjärnans aktivitet. EEG kan användas om man misstänker encefalit. Man får ett svar från klinisk neurofysiologi som kan stärka misstanke om encefalit.

Det kan dessutom röra sig om en patient med status epilepticus som är tyst, utan kramper, och då kan denna metod vara användbar. Man kan även skilja en viral encefalit från en bakteriell encefalit med EEG.

EEG görs inte akut och används inte lika mycket idag därför att man har tillgång till bättre radiologiska undersökningar som MR och CT/DT vilket man inte hade tillgång till förr.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

När får man svar på kemiska likvoranalyser?

A

inom en timme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kemiska likvoranalyser vid bakterier vs virus

A

LPK 10^6/L

  • Bakterier: >500 (medför grumlig likvor)
  • Virus: 100-500

Poly/mono (alltså poly-eller mononukleära celler)

  • Bakterier: mest poly
  • Virus: mest mono

Sp-glukos (spinal glukos)

  • Bakterier: <2
  • Virus: Negativt eller lätt sänkt

Sp-glu/p-glu

  • Bakterier: <0,4
  • Virus: >0,4

Sp-protein (innebär albumin. Blir det en skada på BBB kommer albumin in i spinalvätskan = högt protein)

  • Bakterier: kraftigt förhöjt
  • Virus: lätt förhöjt. kan dock vara kraftigt förhöjt vid encefaliter av viralt agens.

Laktat (talar för bakteriell metabolism).

  • Bakterier: kraftigt förhöjt
  • Virus: Negativt eller lätt förhöjt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är Snabb-PCR (FilmArray)

A

Då likvorrören anländer till labbet kommer man utföra en snabb-PCR (FilmArray) som kan hitta 7 virus, 6 bakterier och 1 svamp som kan ge meningiter. Datorn tolkar därefter vilket agens det kan vara. Dessa agens är:

Virus

  • Herpes simplexvirus 1 och 2 (HSV-1 och HSV-2)
  • Varicella zostervirus (VZV)
  • Enterovirus
  • Humant herpesvirus 6 (HHV-6)
  • Humant parechovirus
  • Cytomegalovirus (CMV)

Bakterier

  • Escherichia coli (endast kapseltyp K1)
  • Haemophilus influenzae
  • Listeria monocytogenes
  • Meningokocker (Neisseria meningitidis)
  • Grupp B streptokocker
  • Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae)

Svampar

  • Kryptokocker (Cryptococcus neoformans/gattii)
    • –> Kan ses hos immunsupprimerade och patienter med HIV.

Virologen kommer bekräfta HSV-1, 2, VZV och enterovirus med egen PCR för att ge extra säkerhet till svaret. Det är en väldigt stor hjälp att få detta svar. Detta svar får man på en timme.

På bilden till höger ser vi de agens som är vanligast vid bakteriell meningit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Så vilka metoder finns typ?

A

PCR (molekylärbiologisk diagnostik) och likvorodling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

När väljer man vilken metod?

A

Den andra metoden förutom PCR (molekylärbiologisk diagnostik) är likvorodling. Ska man göra molekylärbiologisk diagnostik eller odling av bakterier? Man gör båda två. Fördelen med FilmArray är att den är snabb medan likvorodling ger resistensmönster.

När man letar efter bakteriens DNA gör det inget om bakterien har dött eller lever vid PCR men de måste leva för att man ska få en odling. Det är en fördel vid PCR och molekylärbiologisk analys utförs därför främst när man redan antibiotikabehandlat patienten.

Fördelen med odling är emellertid att man får resistensmönster och dessutom kan utföra epidemiologiska utredningar där man skickar till referenslabb som för statistik över stammar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vilken är den molekylärbiologiska bakteriediagnostiken?

A

Den molekylärbiologiska bakteriediagnostiken man utför är 16S-rRNA-PCR.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är 16S-rRNA-PCR?

A

I genen för 16S-rRNA finns regioner. Region U1 till U8 är universella regioner med identiska DNA sekvenser hos alla bakteriearter. 16s-rRNA finns hos alla bakterier då mRNA annars inte hade kunnat binda till ribosomen. Hos bakterien kommer 3’-änden av 16S-rRNA innehålla anti-Shine-Dalgarnosekvensen som binder till mRNA:t uppströms om AUG, starkodonet hos mRNA. Utan 16S-rRNA kommer alltså mRNA inte binda till ribosomen. Detta visar på varför man hittar 16S-rRNA hos alla bakterier - utan det sker ingen translation.

Det finns även variabla DNA-sekvenser i områden mellan de konserverade/universella regionerna. Dessa variabla DNA-sekvenser är specifika för varje bakterieart. Exempelvis kan området mellan U1 och U4 amplifieras med PCR och DNA-fragmenten sekvenseras. Dessa sekvenser jämförs med databaser med kända sekvenser. Sekvenseras dessa delar kan man därför få en sorts “fingerprint” specifikt för bakterien och jämför därefter bakterien i en databas. Man sekvenserar med sangersekvensering. Får man ett positivt 16s-rRNA-PCR måste man skilja på vilken bakterie det är. Det görs med de variabla regionerna.

Fördelen med denna metod över FilmArray är att den täcker många agens, ovanliga agens och även avdödade bakterier.

Man kan göra 16s-rRNA-PCR på i princip allt som är sterilt. Datorprogrammen försöker skilja på olika bakterietyper. Det blir problematiskt om man skickar en sårodling därför att man där hittar väldigt många bakterier och ser många toppar på samma ställe vid sekvensering så det är svårt att få ett bra svar från detta. Likvor ska däremot normalt vara helt steril och är därför perfekt för att göra denna molekylärbiologiska diagnostik.

All molekylärbiologisk diagnostik är oftast mycket mer känslig än odling och man kan därför hitta mer än det man “frågade efter”. Exempelvis kommer man vid hjärnabscesser kunna hitta upp mot fyra olika bakteriearter och det kan göra behandlingen knepig. Det är dock större risk att inte kunna hitta anaeroba bakterier vid odling än med dessa metoder.

22
Q

Sammanfattning av LP

A 
De första tre rören används för:
--> Snabb-PCR (FilmArray): 1 ml
--> Likvorodling: 2-3 ml
--> Molekylärbiologisk bakteriediagnostik: 1 ml
      ==> Är samma sak som 16s-rRNA-PCR.

Man kan gärna ta ett extrarör likvor för eventuellt ytterligare analyser och ett rör till kem-lab för celler, albumin, glukos och laktat.

23
Q

Vilka är de metoder som används för att detektera virala CNS-infektioner?

A
  1. PCR på likvor
    • Kvantifiering av värde för att bedöma virusbörda och behandlingseffekt. Kan användas tidigt i förloppet.
  2. Serologi
    • IgM
      • -> Talar för akut förlopp.
    • Serokonversion (negativ → positiv)
      • –> Här talar man om IgG-antikroppar och att man går från seronegativ till seropositiv.
      • –> Vaccination kommer kunna påverka detta.
    • Intratekal antikroppsproduktion
      • –> Vid CNS-infektion kan antikroppar bildas i CNS och man kan mäta nivåer intratekalt och i serum och kan jämföra för att se om antikropparna härstammar från CNS eller inte.
      • –> Är användbart om PCR är negativt då det sammanfaller med när antikroppsproduktion har skett.
24
Q

Problem m mikrobiologisk diagnostik av virala CNS-infektioner?

A

PCR är ofta negativt under senare faser. Serologi (IgG) fungerar sent men inte tidigt i infektionen. Det finns ett litet fönster innan antikropparna har kommit där man kan använda PCR.

25
Q

Vad innebär kvantitativ PCR?

A

Vid kvantitativ PCR får man ett svar på hur mycket virus som finns i provet. Ct-värdet innebär det antal cykler som det tar för att nå en specifik tröskel. I en kvantitativ PCR jämförs Ct-värdet provet erhållit med en standardkurva som bildats när man tillsatt kända mängder virus DNA/RNA som kontroller. På så vis kan man jämföra sitt Ct-värde med Ct-värdet för den kända mängden virus för att veta ungefär hur mycket virus som fanns i provet.

Har man en viss primer som letar efter en bakterie eller ett virus letar den efter ett typiskt ställe i DNA:t. Det gör man först genom att denaturera DNA:t genom värmning. När DNA:t denaturerar öppnar det upp sig och primrar kan då binda in. Polymeraser kan då förlänga där primern har bundit in så att man får en ny lång sträng av dubbelsträngat DNA. Därefter återupprepas proceduren där man värmer upp DNA:t. På så sätt fördubblas antalet kopior av DNA för varje cykel.

Efter att ha bildat primern kan man sätta på en fluorescent prob som lyser. Det blir ett starkare ljus desto mer man har amplifierat. När det blir en exponentiell ökning kommer kurvan stiga och apparaten kan detektera mer ljus. Till slut kommer det inte finnas fler nukleotider för att fortsätta amplifiera och man har då kommit upp i en platåfas.

Vad man gör för att jämföra vårt prov med kända mängder är att man tillsätter kända mängder och använder dessa som kontroller. Man undersöker sedan var den exponentiella ökningen börjar för våra referensprov, här lägger man tröskeln, då man vet att det är en bra PCR-reaktion i punkten där det sker.

Man lägger även ut en logaritmerad linje och jämför antalet cykler som krävs för att nå tröskeln. På linjen finns ett känt antal virus man har lagt till. Man kan då veta ungefär hur mycket virus som finns.

Att veta hur mycket virus som finns kan användas för att mäta behandlingseffekt. Det kan även användas hos immunsupprimerade patienter vars latenta virus ökar i nivå.

26
Q

Kvantitativ PCR vid olika manifestationer av VZV i CNS-infektion

A

Som exempel kan man använda kvantitativ PCR vid olika manifestationer av VZV i CNS-infektion. Vid VZV kan man få manifestationer som viral meningit, encefalit, halvsidig ansiktsförlamning eller till och med stroke. Man ville då undersöka om specifika nivåer av virus ledde till någon av komplikationerna.

I encefalitgruppen hade patienterna ganska mycket virus men det hade även patienterna med meningit. Bara för att man har mycket virus betyder inte det att man har en allvarlig infektion. Är det en meningit är det en stor del infekterad yta som vetter mot likvor medan om man har en liten lokal encefalit är det få viruspartiklar som når ut till likvorn. Poängen är att det är vanskligt att räkna på virusmängden i likvor.

Man har svårt att detektera virus under 2 som log-värde - då är det så lite virus i provet att man inte alltid hittar det i FilmArray. Log 8 är väldigt högt.

27
Q

Vad är RSL- 85?

A

Reaction level scale

  1. Kontaktbar utan latens, orienterad
  2. Slö/oklar, kontaktbar vid tilltal, tillrop, beröring
  3. Mycket slö/oklar, kontakt vid upprepade tillrop, ruskningar, smärtstimulering
  4. Lokaliserar smärta, men avvärjer ej vid smärtstimulering
  5. Undandragande rörelse vid smärtstimulering
  6. Böjer stereotypt vid smärtstimulering
  7. Sträcker stereotypt vid smärtstimulering
  8. Ingen reaktion på smärtstimulering

RLS är bra för att differentiera om patienten är medvetslös. I Glasgow Coma Scale finns en betoning på svar på tilltal vilket en medvetslös patient inte kan göra. Det är därför anestesiologer i Sverige föredrar RLS.

Efter RLS 3 reagerar man på olika sätt på smärta med olika rörelsemönster men är ej kontaktbar och därför medvetslös.

28
Q

Tryckstegring vid CNS-infektioner.

A

I en skalle finns mjuka vävnader, likvor och blod. Vid framförallt en akut bakteriell meningit har man ett stort inflammatoriskt inslag. Det gör att man får en inflammation som gör att hjärnan tar mer plats. Först trängs likvorn undan och sedan trängs blodet undan. Får hjärnan fortfarande inte plats trycks den ihop och det blir ett slags bråck där hjärnan försöker ta sig ut längst ner ur skallgropen genom foramen magnum och man får en inklämning av hjärnstammen. Man kan då få vida stela pupiller och man kan se förändringar i blodtryck och puls som tecken på inklämning. Det är en av anledningarna till att man dör vid ABM. Skulle man göra en LP på en patient med tryckstegring som är ganska omfattande kan det skapa ett undertryck som gör att herniering kan uppträda.

29
Q

När ska pat genomgå LP? När inte?

A

Man har gjort ett försök till en algoritm för att avgöra om en patient ska genomgå LP och annan diagnostik vid misstanke om ABM (> 2 av feber, svår huvudvärk, nackstyvhet).

Har man en fokalneurologi ska man inte göra LP med en gång. Då är det viktigaste att göra en blododling där man också kan fånga bakterierna och dessutom samtidigt ge behandling (antibiotika + kortison) - det är viktigt att behandling inte fördröjs. Om just fokalneurologi misstänks gör man efter blododling och behandling en DT och utreder den fokala processen. Ser allt bra ut kan man först då göra en LP.

Har man en patient med känd blödningsrisk (t.ex waranbehandling) ska man också göra en blododling först + ge antibiotika. Blödningsrisken kan uppskattas med PK-värdet. Är blödningsrisken inte stor (ökad blödningsrisk = PK > 1.4) gör man en LP men man brukar ta hänsyn till blödningsrisken. Har man trombocyter under 30 anser man oftast också att det finns en blödningsrisk.

Det är viktigt att dessutom tillföra vätska till patienten då meningit ofta medför en rejäl septisk bild. Vid en septisk bild måste man till intensivvård snabbt. Är man då så medvetandesänkt måste man stabilisera patienten först.

LOGARITM:

  1. Fokal neurologi: JA–> Blododling/behandling (antibiotika + kortison) –> DT-hjärna, fokal process? NEJ —> LP
  2. Kändblödningsrisk (waran): JA—> blododling/behandling (a.b + kort) –> ev reversering av antikoagulation –> LP
  3. RLS >_ 4?: JA —> blododling/behandling —> till IVA för stabilisering —> LP

NEJ x3 ==> blododling LP –> Behandling (antibiotika + kortison)

30
Q

Behandling av bakteriell meningit?

A

Varför ger man en “hästdos”? När man behandlar en ABM har man mycket högre antibiotikadoser än vid andra tillstånd, till och med högre än vid bakteriemi. Det beror på att man behöver högre doser för att ta sig över blodhjärnbarriären (BBB) och in i CNS. Det är i princip dubbla doser man ger.

Förutom antibiotika så ska man ge kortison. Kortison är ett läkemedel som brett hämmar inflammationssvaret. Vid det kraftiga inflammationspåslaget kan kroppen annars skadas och därför kan kortison hämma inflammationen och därigenom motverka de eventuella skador som immunsvaret ger upphov till. Det är viktigt att ge kortison samtidigt eller lite innan antibiotika, då kortisoneffekten annars blir påverkad.

Man brukar säga att när det gäller behandling, från det att patienten kommer in tills att man misstänker en ABM, och tagit en anamnes, tagit LP och gett behandling ska det ha gått 30 minuter. Det är alltså ett ganska snabbt handläggande.

31
Q

Virus som kan orsaka CNS-infektioner?

A

Virus som orsakar de virala CNS-infektionerna finns det många av.
De viktigaste är
- HSV-1 (ger encefaliten)
- VZV (bältros i CNS),
- TBEV, HSV-2 (ger viral meningit)
- enterovirus (vanligaste orsaken till viral meningit i Sverige och drabbar oftast barn).

Andra virus: 
Zikavirus
West-nilevirus
HHV-7
CMV
HHV-6
HIV
Parotitvirus
Rabies
Rubella
Adenovirus
Niphavirus
Morbillivirus
Poliovirus
Parovirus B19
Parechovirus
Japansk B-encefalit
EBV
Herpes B-virus
JC-virus
Influensavirus
32
Q

Prognosen för viral meningit ?

A

Vad gäller virus i CNS är prognosen vid viral meningit god men det är ändå ett tillstånd som är jobbigt för patienten även om det inte är alls lika allvarligt som bakteriell meningit eller viral encefalit. Vid viral encefalit är risken för kvarstående skador mycket större än vid viral meningit.

Alltså är viral meningit inte alls lika allvarligt som bakteriell meningit och viral encefalit är mycket mer allvarligt än viral meningit.

33
Q

VZV i CNS

A

VZV i CNS ger en mångfacetterad bild med meningit, i allvarligare grad ger encefalit och det kan även ge hjärninfarkt. Det finns studier som visar att vid bältros finns en ökad strokerisk inom närmsta tre månaderna. Barn kan drabbas av cerebellit (inflammation i cerebellum) och de får en bredspårig gång, lite som att de är “fulla”. Man kan även få en hjärnstamsencefalit och en myelit av VZV.

Man kan även få VZV-infektion i hjärnan vid primärinfektion, alltså när man har vattkoppor.

När man får VZV i hjärnan så måste man inte få blåsor, alltså måste man inte få en samtidig bältrosbild. Det försvårar diagnostiken.

34
Q

Ramsay Hunt syndrom

A

Det finns ett typiskt syndrom vid VZV som heter Ramsay Hunts syndrom där man har:

  • –> Perifer facialispares
  • –> Blåsor i gommen, på tungan och på öronen

Det är viktigt med tidig behandling, inom 3 dagar. Vid tidig behandling blir 50% helt fria från symtom.

35
Q

Tick-borne encephalitis (TBE)

A

TBEV som ger upphov till TBE kan alltså ge upphov till en viral encefalit. Anledningarna till varför det blivit så många fler fall i Sverige de senaste åren vet man inte än. Det brukade förr främst vara i Stockholmsområdet men är inte så längre.

36
Q

TBE-symtom

A

Ataxi (försämrad koordination i armar och ben) - 26 %

Dysfasi, koncentrations- och minnesstörningar - 20 %

Medvetanderubbning, somnolens, konfusion - 20 %

Ljus- och ljudirritabilitet - 28 %

Tremor - 9 %

Kranialnervspåverkan - syn och hörselstörningar - 2 %

Kramper - ovanligt

Nervparalys (eventuellt respiratorbehov) - 10-11 %

37
Q

Komplikationer efter CNS-infektion

A

ABM:

  • resttillstånd: fokala symtom, EP, hörselnedsättning, kognitiv nedsättning.
  • frekvens: 10-30 %

HSV1-encefalit:

  • resttillstånd: EP, personlighetsförändring, demens, fokala symtom.
  • frekvens: 50-60 %

VZV-encefalit:

  • resttillstånd: kognitiva nedsättningar
  • frekvens: varierande frekvens

TBE:

  • resttillstånd: kognitiva nedsättningar, fokala symtom
  • frekvens: 25-40 %

Mest allvarliga resttillstånd ses vid HSV-1-encefalit.

Dessutom innebär dessa tillstånd ofta en lång sjukskrivning, flera månader. Encefaliter kan även innebär att patienten aldrig kan komma tillbaka i arbete.

38
Q

Vad gör typ av undersökningar gör man för att se hur pat mår och för att följa upp dem?

A

För att se hur patienterna mår och för att följa upp dem gör man neuropsykologiska undersökningar. Man undersöker då olika domäner i hjärnan och hur de utför dessa uppgifter.

Man undersöker snabbhet och uppmärksamhet, minne och inlärning samt exekutiva funktioner. Detta försöks göras i Göteborg för att följa upp dessa patienter.

39
Q

Profylax

A

Vissa av dessa agens kan man vaccinera mot. Redan 1993 infördes Hib-vaccination i barnvaccinationsprogrammet, vilket annars var en bakterie som orsakade invasiva infektioner hos små barn. Pneumokocker vaccinerar man mot idag, likaså meningokocker och TBE. Genom att färre barn bär på pneumokocker smittas färre äldre personer som umgås med dessa barn.

Hib och pneumokocker ingår i barnvaccinationsprogrammet. Meningokocker ingår inte i barnvaccinationsprogrammet och ges bara till speciella riskgrupper. TBE är inte heller med i barnvaccinationsprogrammet och ges bara för riskområden - alltså om personer ska vistas mycket i skog och mark eller bor i riskområden.

40
Q

Neuroborrelios

A

Neuroborrelios kan uppstå vid borreliainfektion och måste inte föregås av hudinfektion. Det kan ge meningoradikulit som är migrerande, utstrålande smärta som oftast är värst nattetid. Meningoradikuliten ger perifera pareser, vanligast är facialispares.

Meningoradikulit är ganska typiskt för borrelia och det måste man kunna. Just smärttillstånd är ett svårt ämne och man måste utreda vilka som kan vara borrelia.

Vid neuroborrelios är det mer sällsynt med: subakut meningit med trötthet, viktnedgång och kräkningar. Man ser ofta en mono-övervikt. De liknar vid kemlabbsvar alltså viral CNS-infektion.

Mycket sällsynt är: myelit, para-tetrapares, encefalomyelit med hemipares och ataxi. Vid encefalomyelit har inflammationen i ryggmärgen nått upp till hjärnan.

41
Q

Neuroborrelios: provtagning

A

Man kan inte ställa diagnosen neuroborrelios med blodprov. Anti-borrelia-antikroppar i serum förekommer nämligen hos många, 4-20% av friska personer.

Man får vid misstanke om neuroborrelios istället utföra en samtidig provtagning från likvor och serum för beräkning av intratekal antikroppsproduktion i CNS. Alltså vill man se att det finns fler antikroppar i likvor än i blod.

Det är viktigt att påvisa pleocytos (onormal cellökning i hjärn- och ryggmärgsvätska) i kombination med symtom som talar för neuroborrelios. Oftast ser man som sagt en monocytär övervikt i likvor på kem-lab.

En patient som haft borrelia länge, >6 veckor, har garanterat IgG-antikroppar i kroppen men man kan inte avgöra om det är en aktuell eller genomgången infektion. Det innebär att om en patient med misstänkt borrelia haft symptom i >6 veckor utan att att man kan påvisa IgG-antikroppar mot borrelia är det med största sannolikhet inte neuroborrelios som är orsaken. Med andra ord innebär symptom i >6 veckor + negativa antikroppar att sannolikheten för borreliainfektion är mycket låg.

42
Q

Neuroborrelios: PCR

A

Man kan inte göra PCR för borrelia därför att det har låg känslighet av okänd anledning. Man kan dock använda PCR på ledvätska vid misstänkt borrelia-artrit. Sensitiviteten för PCR är 15% för blod och 40% för CSF vid konstaterad neuroborrelios.

43
Q

Symtom och kliniska fynd vid: bakteriell meningit

A
  • ofta akut debut: timmar-enstaka dygn
  • huvudvärk
  • illamående
  • nackstyvhet
  • feber + nackstyvhet + vakenhetssänkning (44%)
  • 2 av feber, nackstyvhet, huvudvärk och vakenhetssänkning (95%)
  • petekier vid meningokockmeningit med sepsis
  • ej ovanligt med samtidig pneumoni, otit eller sinuit
44
Q

Symtom och kliniska fynd vid: viral meningit

A
  • huvudvärk
  • feber
  • ljud- och ljudkänslighet
  • illamående
  • kräkningar
  • ofta ej påverkat neurologstatus
45
Q

Symtom och kliniska fynd vid: encefalit

A
  • fokalneurologi
  • kramper
  • medvetandepåverkan
  • förvirring
  • ofta feber
  • ofta neuroradiologiska eller neurofysiologiska fynd
46
Q

Symtom och kliniska fynd vid: hjärnabscess

A
  • tilltagande under dagar + veckor
  • huvudvärk
  • fokalneurologi med progredierade bortfallsymtom
  • epilepsi, med fokala eller generella anfall, är ett vanligt debutsymtom
  • sjunkande medvetande
47
Q

Symtom och kliniska fynd vid: neuroborrelios

A
  • meningoradikulit
  • migrerande utstrålande smärta
  • oftast värst nattetid
  • ger perifera pareser, vanligast facialispares
  • 1 till 2 veckor efter fästingbettet om utan hudinfektion
  • förligger hudinfektion innan CNS-spridning kan tid mellan bett och neurologiska symtom förlängas
48
Q

Smittvägar?

A
49
Q

Epidemiologi - ålder,säsong, riskgrupper

A
50
Q

Prionsjukdomar, såsom NvCJD

A

Infektion och mikrobiologi (35 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions