Herpesgruppens virus Flashcards

1
Q

Berätta om herpesvirus:

A

Herpesvirus är höljebärande DNA-virus med en nukleokapsid. De förekommer i de allra flesta undersökta djur och är ganska stora virus med ett genom bestående av 120-230 kilobaspar med 70-100 gener.

Dessa gener kodar för proteiner som styr DNA-syntes, replikation, proteinprocessning, strukturproteiner för nukleokapsid och hölje men av stor betydelse även proteiner som har att göra med att undkomma vårt immunförsvar.

Gemensamt för alla herpesvirus är att så fort man har blivit infekterad har man kvar virusen livslångt då de etablerar en latent infektion i cellkärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Herpesgruppens virus: klinik

A

Kliniskt sett har herpesvirus oftast en hög seroprevalens, det går i princip inte att hitta en vuxen som inte har stött på något herpesvirus. De ger i regel subkliniska infektioner.

Det är vanligt med reaktivering av dessa latenta virus och klinisk sjukdom vid immunosuppression, t.ex. vid transplantationer.

Herpesvirus har relevans för de flesta läkarspecialiteter med tanke på deras manifestationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Herpesvirus: diagnos

A

PCR på blod, likvor, blåssekret med mera

Serologi: Man undersöker IgG- eller IgM-antikroppar som tyder på pågående eller tidigare infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Som familj är herpesvirus en stor familj av virus och kan delas upp efter målceller där:

A

Alfavirus infekterar sensoriska neuron:

  • HSV-1
  • HSV-2
  • VZV

Betavirus främst infekterar T-lymfocyter:

  • CMV
  • HHV-6A
  • HHV- 6B
  • HHV- 7

Gammavirus infekterar B-lymfocyter:

  • EBV
  • HHV-8
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilket virus är det som är mest känt som herpes?

A

HSV-1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur smittar HSV-1?

A

Via saliv och blåssekret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad kan HSV-1 ge?

A

Munsår (gingivostomatit) vid primärinfektion, men det är oftast asymtomatiskt.

Även om man inte får några symptom blir man ändå däremot bärare och kan smitta resten av livet. Viruset tar sig via munnen in till ganglion och stannar kvar där resten av livet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Man kan även få en primär genital herpes. Beskriv hur HSV-1 och 2 skiljer sig där.

A

Man kan även få en primär genital herpes av HSV-1 som dock sällan reaktiverar till skillnad från HSV-2 som reaktiverar ganska ofta. HSV-1 är den vanligaste orsaken till genitala blåsor idag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka svårare symtom kan HSV-1 ge?

A

Encefalit
Keratit
mfl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

HSV-1: seroprevalensen?

A

Seroprevalensen är ganska hög och ca 50% av vuxna i världen är seropositiva men det är vanligare i Sverige. Reaktivering som följd av t.ex. ett nedsatt immunförsvar kan ge återkommande munsår - ofta på samma plats man har haft det tidigare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

HSV-1: behandling

A

Aciklovir: hämmarreplikation

Vaccin saknas mot HSV-1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är herpesencefalit?

A

Inflammation i hjärnan.
Ta MR!!!
En herpesencefalit kan gå ganska fort och om man får in en patient med intensiv huvudvärk och nedsatt medvetandegrad är det viktigt att sätta in aciklovir så fort som möjligt. De flesta överlever idag med behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är HSV-2 ffa associerad m?

A

Genital herpes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan HSV-2 te sig kliniskt?

A

Även HSV-2 kan ha en asymptomatisk primärinfektion men det kan också ge en vulvovaginit eller balanit. HSV-2 ger då feber, sjukdomskänsla och en lokal svullnad av lymfnoder. Symtomen brukar avklinga med åren.

HSV-2 kommer vid reaktivering ge återkommande genitala sår, ofta med svidande smärta. Reaktivering är vanligt. Det finns atypiska former som är relativt vanliga med sprickor, cervixlesioner och gluteal herpes.

HSV-2 kan ge upphov till neurologiska komplikationer, främst meningit, till skillnad från HSV-1 som ger encefalit.

HSV-2 kan även ge en neonatal infektion vilket är viktigt att känna till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Seroprevalensen av HSV-2

A

Seroprevalensen är cirka 25% hos vuxna globalt men något lägre i Sverige.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vanligaste orsaken till genital herpes?

A

HSV-1 har gått om HSV-2 som vanligaste orsaken till genital herpes. Man har sett att barn inte infekteras lika enkelt med HSV-2 tidigt vilket kan tänkas vara anledningen till att HSV-1 är vanligare som orsak till genital herpes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

HSV-2: behandling

A

Aciklovir

  • Ges om man har stora problem med recidiv. Har man munsår ofta kan man äta låga doser av aciklovir dagligen för att motverka viruset.
  • Verkar bättre mot HSV-1 än mot HSV-2.

Vaccin saknas mot HSV-2 även om mycket forskning pågår. Anledningen till att man vill ha ett vaccin mot HSV-2 är för att HSV-2 ökar risken med 100-200% att bli smittad av HIV. Man skulle därför teoretiskt kunna halvera risken för spridning av HIV med ett HSV-2-vaccin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Neonatal HSV-infektion

A

En neonatal HSV-infektion handlar oftast om att modern har en asymtomatisk infektion under graviditeten. Har man en primärinfektion har man nämligen inte hunnit utveckla antikroppar. Får mamman en primärinfektion kommer därför barnet kunna få viruset då antikropparna från mamman inte kan skydda barnet. Det kan ge allvarliga följder. HSV-2 är vanligare och allvarligare än HSV-1 som orsak till detta. Diagnosen missas ofta och har en hög mortalitet om man inte behandlar. Man kan få en viremi i kroppen, inälvor och CNS blir infekterat.

Man kan även få en septisk form med sågtandad feberkurva, viremi, infektion av inre organ och ofta blåsor (men inte alltid). Ser man inga blåsor överhuvudtaget finns det ganska många differentialdiagnoser och det är därför viktigt att ha HSV-infektion i baktanken.

Det kan även uppstå kramper och fokalneurologiska symptom som tyder på encefalit vid neonatala HSV-infektioner.

Största smittrisken är vid födseln och därför kommer man för en HSV-2+ mamma sätta in profylaktiskt aciklovir den sista tiden innan förlossningen. Denna behandling har en måttlig effekt på HSV-2 och en god effekt på HSV-1-infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

HSV-1 och HSV-2 kan reaktiveras till andra lokalisationer än oralt/genitalt. Man kan exempelvis få:

A
  • Herpeskeratit (HSV-1)
  • Herpesmyelit (HSV-2)
  • Herpesencefalit (HSV-1)
  • Herpesesofagit (HSV-1): Vanligare än vad man trott. Kan också behandlas med aciklovir
  • Digital herpes (HSV-1, HSV-2): Drabbar fingerspetsarna eller andra delar av fingrarna. Var vanligt hos tandläkare innan de började använda handskar.
  • Gluteal herpes (HSV-2): Man missar ofta gluteal herpes därför att det liknar bältros.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad ger primärinfektionen av Varicella-zostervirus (VZV) ?

A

Vattkoppor (varicella)

sällan asymtomatiskt

21
Q

VZV: smitta?

A

luftburen smitta

extremt smittsamt

22
Q

VZV: inkubationstid?

A

2-3 veckor
där man får en viremifas med generell spridning och viruset lägger sig sedan latent i flera om inte alla nervrotsganglion i ryggraden.

23
Q

VZV: vad sker vid reaktivering?

A

. Det som händer vid reaktivering är att virus i ett av ganglierna reaktiveras och följer dermatomets utbredning. Vid reaktivering kommer man få herpes zoster (bältros) som kommer drabba det dermatom som gangliets nerver täcker. Det finns en livstidsrisk på 20%.

Bältros kan smitta till att ge vattkoppor men det är kontaktberoende och inte luftburet.

24
Q

VZV: vaccin?

A

Det är det enda herpesviruset där det finns ett vaccin på marknaden. Man kan vaccinera sig mot både vattkoppor och bältros.

25
Q

VZV: behandling

A

Man kan behandla bältros med aciklovir.

26
Q

VZV: komplikationer

A

En fruktad komplikation av bältros är postherpetisk neuralgi. Även när reaktiveringen läkt ut kan man alltså få en brinnande smärta som kvarstår i detta dermatom under en lång tid efteråt - i månader eller till och med livslångt. Det är svårbehandlat därför att det inte är en normal smärta. Man använder ofta nervmedicin eller antiepileptika.

VZV kan även ge CNS-infektioner och är en vanlig orsak till viral meningit.

27
Q

Vad är cytomegalovirus (CMV) ?

A

CMV är det herpesvirus med störst genom av alla herpesvirus på 229 kb. Majoriteten av generna används för immune control - för att undvika vårt immunsvar.

28
Q

CMV: målcellen?

A

Målcellerna för CMV är T-lymfocyter, makrofager, granulocyter, endotelceller och fibroblaster.

29
Q

CMV: primärinfektionen

A

Primärinfektionen är oftast subklinisk, alltså utan att patienten märker av infektion av CMV. Seroprevalensen är ca 50%.

30
Q

CMV: smitta?

A

Smittan sker genom bröstmjölk, saliv, sexuellt umgänge, urin, blod (t.ex. transfusioner) och organtransplantationer.

31
Q

CMV: när bekymmersamt?

A

Även om CMV inte ger allvarliga bekymmer för immunkompetenta är det ett stort bekymmer inom kirurgin. Om man t.ex. transplanterar en lever kan patienten få väldigt svåra symptom då patienten får ett nedtryck immunförsvar - patientens egna CMV kan reaktiveras eller så kan patienten få CMV från transplantatet.

32
Q

CMV: kliniska tillstånd

A

Primär CMV kan ge en mononukleosliknande klinisk bild men mindre tonsillit och mer svullnad av lymfnoder. Ibland ses även hepatit.

Andra kliniska tillstånd hos immunsupprimerade är:

  • Pneumonit - vanlig infektiös orsak till dödsfall hos immunsupprimerade.
  • Proktit - kan drabba män som har sex med män.
  • Retinit - hos AIDS-drabbade patienter: Detta är ovanligt.
33
Q

CMV: behandling

A

Ganciklovir
Foscarnet

Man får anpassa behandlingen vid transplantation för att väga mellan immunosuppression och virusmängd men det gör man inte riktigt längre på samma sätt som förr utan man baserar sin behandling på det som har vetenskapligt stöd och baserat på den kliniska bilden. Förr försökte man matcha CMV mellan donator och den som skulle få transplantatet.
Det finns inget vaccin mot CMV.

34
Q

Humant herpesvirus 6A/6B (HHV-6)

A

HHV-6 ger tredagarsfeber (“sjätte sjukan”) hos barn vilket innebär feber i tre dagar följt av typiska utslag på bål/rygg som kan vara kvar i allt från några timmar till några dagar. Alla får dock inte utslag efter den tre dagar långa feberepisoden. HHV-6 infekterar CD4+ T-lymfocyter. Det finns en hög seroprevalens från 2 års ålder.

Det finns ett samband mellan HHV-6 och feberkramp hos barn. Kramper hos barn kan uppkomma av olika anledningar där epileptiska kramper är livshotande medan feberkramper i princip är helt ofarliga.

Det förekommer enstaka fall av encefalit med HHV-6B som agens.

HHV-6 är det enda herpesviruset som inte påverkas av att man är immunsupprimerad. Även vid immunsuppression har man alltså inte sett särskilt stor påverkan.

Ett nytt fynd man har sett är att HHV-6:s genom kan integreras i humant genom och finns i många vuxna människors DNA. Dess kliniska betydelse är okänd.

35
Q

humant herpesvirus 7 (HHV-7)

A

HHV-7 är ett parallellvirus som alltså är likt HHV-6 utan svår klinisk och liknande bild som HHV-6. HHV-7 kan eventuellt ge en ny episod av tredagarsfeber.

36
Q

EBV?

A

Epstein barrvirus

37
Q

EBV: smitta?

A

Viruset överförs via saliv och andra sekret.

37
Q

EBV: målcellerna?

A

Målcellerna vid EBV är B-lymfocyter och tonsillvävnad. Dessutom infekteras epitelceller i farynx.

38
Q

EBV: klinisk bild

A

De allra flesta får inga symtom även om de flesta infekterats. Man är i regel skyddad efter primärinfektion.

Om man inte får EBV i tidiga åldrar utan blir smittad först i tonåren kan man få körtelfeber (mononukleos). Då spridningen sker via saliv och andra sekret kallas mononukleos även för “kissing disease”. Man kan vid körtelfeber få en klinisk bild som liknar streptokockinfektion. Det är väldigt smärtsamt. Tonsillerna svullnar upp så att man nästan inte kan svälja längre och tonsillerna har vita beläggningar. Patienterna har så ont att de inte kan svälja och har ofta grötigt tal.

Man får en långdragen feber, en kraftig tonsillit som ej blir bättre av antibiotika och man kan få komplikationer såsom:

39
Q

EBV: komplikationer

A

Man får en långdragen feber, en kraftig tonsillit som ej blir bättre av antibiotika och man kan få komplikationer såsom:

  • Hemolytisk autoimmun anemi
  • Hepatit
  • Myelit
  • Mjältruptur: En patient med körtelfeber måste man därför informera att de inte får hålla på med t.ex. extremsporter därför att mjälten är så skör att den kan spricka vid trauman.
40
Q

EBV: PTLD (post-transplantation lymphoproliferative disease)

A

Efter transplantation finns en koppling mellan lymfom och EBV. PTLD (post-transplantation lymphoproliferative disease) drabbar transplanterade och immunsupprimerade.

41
Q

EBV: diagnostisering

A
  1. IgM
  2. Heterofila antikroppar (monospot)
    • Kallas även för ett snabbtest.
    • Det kan ge ett falskt positiv - även om man får positivt svar kan det därför vara bra att skicka in för PCR ändå.
  3. Kvant-PCR
42
Q

EBV: behandling

A

Ingen behandling för EBV finns. Får man lymfom efter transplantation måste man modifiera immunsuppressionen för att kunna bekämpa EBV-infektionen.

43
Q

Humant herpesvirus-8 (HHV-8) är ?

A

Kaposis sarkomvirus

44
Q

Vad är kaposis sarkomvirus?

A

Kaposis sarkomvirus är ett ganska nyupptäckt (1994) virus som hittades hos AIDS-patienter i USA. Det hade alltså gått oupptäckt i flera år fram tills 1994 då patienter fick nedsatt immunförsvar. Viruset etablerar en latent infektion i B-lymfocyter. Smittan sker mor till barn, sexuellt och potentiellt vid transplantation samt vid intravenöst missbruk.

Vid omständigheterna där Kaposis sarkom utvecklas kommer endotelceller ha infekterats och påbörjar en omfattande angiogenes. Infektionen under omständigheter som tillåter tumörutveckling kan leda till Kaposis sarkom över hela kroppen. 10-20% av patienter som drabbas av Kaposis sarkom kommer dö av primärförloppet och ytterligare fler av maligniteter som utvecklas sekundärt.

45
Q

FALL 1:

80-årig man med Addisons. Söker VC för värk i sidan av ryggen, tolkas som muskelsmärtor och skickas hem. 2 dagar senare utvecklas pneumoni ⇒ inläggning med antibiotika och kortisonbehandling för sin Addison. Andra dagen fick han bältros med klassisk klinisk bild och fick valaciklovir. En vecka efter utskrivning söker han VC för postherpetisk neuralgi ⇒ får Gabapentin för smärtdämpning. Några dagar senare återbesök VC med intensiv smärta. Man tog prover och skickade hem patienten.

Flera veckor efteråt ser man alltså fortfarande en utbredning som inte är unilateral vilket inte alls låter som bältros som brukar gå över ganska snabbt och som håller sig på på ena sidan av kroppen. Man tog prov på blåsorna för PCR.

En vecka senare ringer patienten p.g.a. smärtorna och man har sett att han var PCR-positiv för VZV och HSV-1. Pat. läggs in på infektionskliniken med aciklovir iv. Man ser även en sekundär infektion i såren där det växer S. aureus ⇒ antibiotika. Han skrivs ut efter 1 vecka med kortison, gabapentin och xylocainsalva. En vecka efter utskrivning är han fortfarande dålig och det kliar överallt i kroppen - kommer åter till VC med fortsatt intensiv smärta. CRP 121.

Man tar åter prov på blåsorna och lägger in patienten på infektionskliniken. Man tror inte då att det rör sig om VZV. Patienten är positiv för S. aureus ⇒ antibiotika. Man får dock svar att han är VZV-positiv igen och det rör sig om en generaliserad zoster som sprider sig. En generaliserad zoster är väldigt atypiskt och svårbehandlat. Han behandlas med valaciklovir po i 4 veckor som sedan ökas till 6 veckor för att det verkligen ska läka ut. Han skrivs därefter ut.

Därefter sker upptrappning av gabapentin mot smärtan.

Varför fick patienten denna atypiska kliniska bild?

A

Han hade Addisons sjukdom och vi behandlade med kortison när han fick pneumoni. Skulle det kunna vara kortisonet som sänkt immunförsvaret? Nej, troligtvis inte.
Teoretiskt kan man tänka sig att patienten har ett nedsatt immunförsvar som följd av en begynnande malignitet. Ser man atypiska herpesinfektioner som inte ger med sig på behandling bör man fundera på om det ligger något i bakgrunden som gör att kroppen inte klarar av att hantera infektionen.

46
Q

FALL 2: 4 årig pojke med astma och vaskulit. 2 månader efter vattkopporna fick han huvudvärk, talsvårigheter, högersidig ansiktsförlamning och hemipares. Man gjorde en lumbalpunktion och såg att patienten var PCR-positiv för VZV. Man gjorde en kontraströntgen och såg att infektionen begränsat blodförsörjningen.

A
47
Q

Forskning om viral utsöndring i saliv:

A

Är man smittsam även om man inte har blåsor? När, var och hur smittar man? Hur ofta är man smittsam?

För att undersöka dessa frågeställningar tog man i en studie två patienter som var seropositiva för VZV, HSV-1, CMV, EBV och HHV-6. Den ena hade återkommande munsår och den andra hade aldrig haft munsår. Man samlade in saliv i 200 respektive 231 dagar och gjorde detektion av virusen via qPCR varje dag.

Resultaten såg ungefär likadana ut. HHV-6 utsöndras varenda dag i saliven i ganska höga nivåer. EBV ledde inte till någon utsöndring vissa dagar medan det andra dagar utsöndrades mycket virus - samma sak gällde för CMV. VZV hittade man aldrig i saliven under dessa dagar. För HSV-1 fanns det dagar med toppar men dagar utan förekomst av virus i saliven också.

Oftast sprids virus från föräldrar till barn men det är fördelaktigt att få det som barn jämfört med senare i livet med tanke på det kliniska förloppet.

Den enda patientgrupp med VZV i saliven är hos immunsupprimerade och underligt nog också hos astronauter i rymden.