Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Infektion och mikrobiologi > Mentometerövning > Flashcards

Mentometerövning Flashcards

1
Q

Bakterier är:

  1. Prokaryota?
  2. Eukaryota?
A

Prokaryota

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q 
Pneumokocker är vanligaste orsaken till? 
Sinuit 
Pneumoni 
Meningit 
Otit
A

Sinuit
Pneumoni
Meningit
Otit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka antibiotika har bra effekt mot pneumokocker?

  1. Penicillin
  2. Klindamycin
  3. Ciprofloxacin
  4. Erytromycin
A

Penicillin är ofta ett bra första alternativ men man måste ha alternativ och då fungerar klindamycin och erytromycin.

Penicillin
Klindamycin
Erytromycin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Pneumokocker uppvisar vissa karakteristika på laboratoriet;
1. Vid gramfärgning ligger de typiskt två och två
2. De är gramnegativa kocker
3, De bildar alfahemolys, som är grönaktig, på blodagarplattor
4. De är betahemolytiska streptokocker

A
  1. Vid gramfärgning ligger de typiskt två och två
    3, De bildar alfahemolys, som är grönaktig, på blodagarplattor

Att de växer två och två innebär att de är diplokocker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är de viktiga virulensfaktorerna för pneumokocker?

  1. Kapseln
  2. Pneumolysin
  3. M-protein
  4. Endotoxiner
A
  1. Kapseln
  2. Pneumolysin

Kapseln är den viktigaste virulensfaktorn hos pneumokocker. Den fungerar som ett skyddande lager genom att vara hydrofil/hydrofob men förhindrar även C3b från att opsonisera bakterien.

Dessutom är pneumolysin ett vävnadsdestruerande enzym.

M-protein finns hos grupp A-streptokocker vilket pneumokocker inte är. Det hindrar C3-konvertas genom att binda upp faktor H.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka patientgrupper har ökad risk för invasiv pneumokockinfektion?

  1. Patienter över 65 år
  2. Patienter med alkoholberoende
  3. Patienter som saknar mjälte
  4. Patienter som är benmärgstransplanterade
A

Alla!

Patienter över 65 har ökad risk för pneumokocker och man rekommenderar till dessa personer vaccination. Patienter med alkoholberoende och därmed påverkad leverfunktion kommer också vara mer mottagliga. Patienter som saknar mjälte har också ökad risk därför att mjälten är viktig för bekämpning av kapslade bakterier. Patienter som är benmärgstransplanterade har också nedsatt immunförsvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ser streptococcus pyogenes ut?

A

När man gramfärgar använder man kristallviolett som fastnar i tjockt peptidoglykan och tvättar sedan bort och färgar med safraninfärgning vilket fastnar på allt annat. Om mycket kristallviolett har fastnat kommer inte safranin att färga in. Det medför att grampositiva bakterier, som har tjockt peptidoglykan, blir blå. I detta fallet är det alltså S. pyogenes. Stafylokocker ser snarare ut som mörkblåa klasar av bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur ser Neisseria meningitidis ut?

A

Neisseria meningitidis är den så kallade meningokocken och kan ge meningit. Det är en gramnegativ kock vilket generellt är ganska ovanligt. En annan gramnegativ kock är N. gonorrhoeae. Klebsiella är en gramnegativ stav medan Cutibacterium är en grampositiv hudbakterie.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilket av följande antibiotika är inte ett betalaktamantibiotika?

  1. Cloxacillin
  2. Meropenem
  3. Cefotaxim
  4. Vankomycin
A
  1. Vankomycin

Vankomycin är en glykopeptid men påverkar likt betalaktamerna cellväggen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Betalaktamantibiotika - vad stämmer inte?

  1. Verkar genom hämning av cellväggssyntes
  2. Är baktericida
  3. Kan doserar fyra gånger per dag
  4. Dess effekt är beroende av topp-koncentrationen
A
  1. Dess effekt är beroende av topp-koncentrationen

Betalaktamer ska doseras ofta därför att de har en tidsberoende effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Rodnad m blåsor nära ett barns mungipor.
Vilken diagnos?
1. Herpes
2. Ringorm
3. SSSS (Staphyococcal Scalded Skin Syndrome)
4. Impetigo

A

Primär herpes ger gingivostomatit. Man får då många blåsor i tandköttet och i munnen. Därefter är det vid själva läppranden som herpesblåsorna brukar återkomma vid sekundärförlopp.

SSSS är ett förfärligt tillstånd som ser hemskt ut.

Rätt svar:
Detta rör sig om impetigo. Man kan även se andra exempel på impetigo (svinkoppor). Bullös impetigo ser nästan ut som en allergi medan andra former nästan kan se ut som mynt - det kallas för nummulära eksem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilket/vilka agens orsakar svinkoppor?

  1. Streptokocker
  2. Stafylokocker
  3. Varicella zoster-virus
  4. Coxsackievirus
A

Rätt svar:

  1. Streptokocker
  2. Stafylokocker

VZV ger helt systemiska utslag, oftast hos barn. Det ger därefter zoster när man blir äldre. Det ska komma ett vaccin mot bältros snart.

Coxsackievirus är enterovirus och orsakar höstblåsor. Enterovirus ger ofta vätskefyllda blåsor på hand, fot och mun.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är detta?
Bild: små röda utslag på rygg, ganska välavgränsade.

  1. Mollusker
  2. Herpes
  3. Vattkoppor
  4. Mässling
A

Det kan eventuellt vara mollusker som också orsakas av ett virus men de brukar inte vara rodnade och vätskefyllda. De liknar mer en vårta.

Den klassiska vattkoppen är vätskad blåsa på rodnad botten. Det kan dock se lite annorlunda ut. Vattkoppor och mässling kommer båda vandra uppifrån huvud-halsregionen och ner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ger en MIC-bestämning?

  1. Den dos antibiotika man skall ge för att få effekt på en viss bakterie
  2. Den minsta hämmande koncentrationen av ett antibiotika som måste uppnås för att få effekt på en viss bakterie.
  3. Zonstorleken man uppmäter visar om en bakterie är resistent eller inte.
A

Svar:
2. Den minsta hämmande koncentrationen av ett antibiotika som måste uppnås för att få effekt på en viss bakterie.

Man kan inte riktigt veta om bakterien är resistent eller inte men det finns en viss korrelation mellan hur känslig bakterien är och zonstorleken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ett högt MIC-värde för ett antibiotikum betyder:

  1. Att bakterien troligen är resistent mot preparatet
  2. Att det går bra att behandla med preparatet
  3. Att zondiametern vid lapptest troligen är liten
  4. Att zondiametern vid lapptest troligen är stor
A
  1. Att bakterien troligen är resistent mot preparatet

3. Att zondiametern vid lapptest troligen är liten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är sant om kinoloner?

  1. De verkar genom att störa proteinsyntesen
  2. De är förstahandsval vid nedre UVI hos de flesta patienter
  3. Erytromycin ingår i gruppen
  4. De är resistensdrivande
A
  1. De är resistensdrivande

Kinoloner, t.ex. ciprofloxacin, binder till topoisomeraser och inhiberar dem. Topoisomeraser klyver DNA för att minska spänningen i DNA-molekylen. Det räcker dock med en punktmutation i genen för topoisomeras för att utveckla resistens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är ESBL?

  1. En bakterie som blivit resistent
  2. Ett antibiotikum med extra brett spektrum
  3. Ett namn på enzymer som bryter ner betalaktamantibiotika
  4. En allvarlig infektion
A

ESBL står för extended spectrum beta lactamase.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

FALL 1:
Du är läkare på barnakuten. En man kommer med sin 11-åriga flicka som sedan 10 dagar haft hög feber och hosta och varit väldigt trött. Hon har fått vanligt penicillin på vårdcentralen men det har inte hjälpt. Distriktsläkaren har nu skickat in patienten för bedömning. Hon har varit på röntgen som visar spridda infiltrat. Både flickans syster och bror har varit hostiga och haft ont i huvudet de senaste 2-3 veckorna. Flickan har besvärlig rethosta och är hes. CRP 75, SR 98, AF normal.
Du misstänker atypisk pneumoni. Vilket av nedanstående agens brukar inte ingå i det begreppet?

  1. Legionella pneumophila
  2. Haemophilus influenzae
  3. Chlamydophila influenzae
  4. Mycoplasma pneumoniae
  5. Chlamydophila psittaci
A

Svar: 2. Haemophilus influenzae

Atypiska pneumonier kan inte behandlas med penicillin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

FALL 1: Patienten är ung och det finns liknande fall inom familjen. Hon hostar också. Vilket agens misstänker du?

  1. Legionella pneumophila
  2. Chlamydophila pneumoniae
  3. Mycoplasma pneumoniae
  4. Chlamydophila psittaci
A
  1. Mycoplasma pneumoniae

Legionella drabbar äldre immunnedsatta som får det från duschvatten. Chlamydophila pneumoniae (TWAR) är ganska sällsynt.

Mycoplasma är vanligare, särskilt med tanke på ålder, immunstatus och klinisk bild.

Chlamydophila psittaci (papegojsjuka) får man genom exponering från fåglar. Klassisk anamnes är en äldre person som nyss skaffat fågel och som dammat upp avföring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

FALL 1:
Vilken/vilka mikrobiologiska analysmetoder kan användas för att påvisa atypiska luftvägsbakterier?

  1. PCR av nedre luftvägssekret
  2. Antikroppsbestämning i blod
  3. Odling av nedre luftvägssekret
  4. Antigentest i urin
A
  1. PCR av nedre luftvägssekret

Antikroppar kan användas ibland men oftast inte då det är så ospecifikt. Har man antikroppar kan man inte veta om det är en gammal genomgången infektion eller det aktuella förloppet.

Odlingar kan man inte göra på de flesta agens förutom Legionella på specialplatta men det görs nästan aldrig. Mycoplasma måste växa inom en värdcell och är därför svår att få att tillväxa.

Man kan göra antigentest av Legionella typ 1 och pneumokocker från urin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

FALL 1: Vilket påstående om Mycoplasma pneumoniae är fel?

  1. Skall alltid behandlas
  2. Återfinns ofta intracellulärt
  3. Kan behandlas med doxycyklin eller erytromycin
  4. Saknar cellvägg
A
  1. Skall alltid behandlas

Mycoplasma kan behandlas ibland men kan även spontanläka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

FALL 2:
Du är läkare på VC och en pappa söker med sin 5 åriga dotter som fick fästingbett igår. Du konstaterar ett kliande utslag, ungefär lika stort som en enkrona, precis framför ena örat. Du…

  1. Tar ett blodprov för att se om det kan vara borrelia
  2. Ger lugnande besked - de får höra av sig om det växer i storlek
  3. Ger 10 dagar med vanligt kåvepenin i tre-dos
  4. Remitterar till närmaste barnklinik det är de som handlägger erythema migrans
A
  1. Ger lugnande besked - de får höra av sig om det växer i storlek

Storleken på utslaget ska vara stort som uret på en klocka.

Borrelia är en ganska snabb reaktion och man kan inte hitta något med varken PCR eller serologi. De är därför dåliga metoder för att bekräfta diagnosen.

Att ge kåvepenin i detta fall är inte indicerat eftersom att utslaget är så litet att det skulle kunna vara en reaktion på själva bettet. Det kan dock bli borrelia och de får isåfall komma tillbaka.

23
Q

FALL 2: (kolla bilderna)

Vilka/vilken är Borrelia?

A

Bild 2:

I bild 2 (överst, vänster) ser man en ganska stor rodnad ring med en uppklarning i mitten. Det är ett tydligt fall av erythema migrans.
I bild tre (överst, höger) ser man ringorm (tinea corporis) som är en svamporsakad hudinfektion. Den är upphöjd och kan därför kännas när man drar med handen över utslaget. Det kan man inte göra med erythema migrans.
I bild fyra ser man granuloma annulare som är en immunologisk hudreaktion och är också upphöjd.

24
Q

Vilka antibiotika ingår i gruppen proteinsynteshämmare?

  1. Tetracykliner
  2. Kinoloner
  3. Glykopeptider
  4. Linkosamider
A

Tetracykliner och linkosamider

25
Q

Ett vanligt tidigt symtom vid influensa är:

  1. Produktiv hosta
  2. Muskelsmärtor
  3. Halsont
A
  1. Muskelsmärtor

Man får ofta ont i stora muskelgrupper. Man vet inte exakt varför och har spekulerat i att det beror på att viruset replikerar sig där. Man får ont i kroppen först, sedan kommer de andra symptomen.

26
Q

Diagnosen influensa ställs i akutfasen med?

  1. Serologi (IgM) på blod
  2. PCR på nasofarynxsekret
  3. Virusodling på sputum
A
  1. PCR på nasofarynxsekret
27
Q

Skall influensa behandlas?

  1. Ja, alltid
  2. Nej, aldrig
  3. Ibland
A

Ibland

28
Q

När behandlas influensa?

A

När skall influensa behandlas då? Det är framförallt till patienter där risk för komplikationer är störst:

  • Gravt immunsupprimerade
  • Gravida
  • Svår hjärt- och kärlsjukdom
  • Extrem fetma
  • Patienter som blivit så dåliga att de behöver läggas in
29
Q

Vilka ska vaccineras mot influensa?

A

Personer över 65

Personer med underliggande kronisk sjukdom, exempelvis:
- Kronisk hjärt-och/eller lungsjukdom
- Instabil diabetes mellitus
- Gravt nedsatt infektionsförsvar
. Kronisk lever-eller njursvikt
- Svår astma
- Extrem fetma
- Neuromuskulära funktionshinder hos barn

Gravida

Sjukvårdspersonal, främst för patienternas skull.

30
Q

Vilken typ av läkemedel används för behandling av influensa?

  1. Nukleosidanaloger
  2. Neuraminidashämmare
  3. Integrashämmare
A

Nukleosidanaloger är framförallt mot herpes och HIV.

Integrashämmare används mot retrovirus och då alltså HIV.

31
Q

Varför fungerar neuraminidashämmare bäst om de sätts in tidigt?

  1. De inhiberar frisättningen av viruspartiklar (och har störst effekt innan stora mängder virus bildats).
  2. De hämmas av kroppens immunförsvar […]
  3. De påverkar RNA-replikationen och behöver sättas in innan den processen sätts igång.
A
  1. De inhiberar frisättningen av viruspartiklar (och har störst effekt innan stora mängder virus bildats).

Hemagglutinin är ett glykoprotein som finns på influensaviruset och det heter så då det vid kontakt med röda blodkroppar får dem att klumpa ihop sig. Hemagglutinin binder till sialinsyra som finns på cellers ytor och används för att viruset ska kunna ta sig in i cellen. När viruset ska frisättas kommer det dock fastna på cellen av denna anledning - hemagglutinin binder sialinsyra på vägen ut. Viruset använder då enzymet neuraminidas för att spjälka sialinsyran som finns mycket på cellytan. På så sätt tillåter neuraminidas frisättning av viruspartiklar vilket man motverkar farmakologiskt med neuraminidashämmare.

32
Q

[På bilden kan man se ett rött utslag med blåsor på röd botten på höger sida av thorax och avgränsat till en strimma. Det är bältros och orsakas av VZV. VZV sätter sig i sensoriska nerver i latentisering.]

Vilket agens? 
Herpes simplex typ 1
Coxsackievirus
Streptokocke
Varicella zoster-virus
Dermafocyter
A

Varicella zoster-virus

HSV-1 kan förvisso ge systematiska utslag men det är ej vanligt.

33
Q

Hur ställs bältrosdiagnosen?

A

Det görs med den kliniska bilden eller med PCR på blåssekret. Odlingar görs inte längre och antikroppar är dåliga.
Varicellainfektion är vanligare i barnaåren och som reaktiverad infektion hos äldre.

34
Q

Bältros: när behöver man behandla?

A

Det kan bli aktuellt med behandling i följande situationer:

  • Vid misstänkt varicellaencefalit
  • Vid immunosuppression
  • Hos vuxna som insjuknar i vattkoppor
  • Vid ögoninfektion (konjunktivit)
35
Q

Vad behandlar man bältros med?

  1. Interferon
  2. Neuraminidashämmare
  3. Nukleosidanalog: valaciklovir/aciklovir
  4. Proteashämmare: ritonavir
A
  1. Nukleosidanalog: valaciklovir/aciklovir

Interferon används sällan och isåfall mot hepatiter och till och med då ganska sällan. Proteashämmare är ett HIV-läkemedel.

Aciklovir tar sig in i den infekterade cellen och fosforyleras av TK till ACV-P (aciklovirmonofosfat) och fosforyleras vidare till aciklovirtrifosfat. Den saknar dock 2’ och 3’ och DNA förlängs ju från 5’ till 3’ vilket medför kedjeterminering.

36
Q

Vilka av nedanstående skall alltid behandlas med antibiotika?

  1. Akut mediaotit om man är yngre än 1 eller äldre än 12 år
  2. Bakterier i urinen hos äldre (asymtomatisk bakteriuri, ABU)
  3. Akut bronkit
  4. S. aureus i blodet
  5. Influensa
  6. Pneumokocker i en nasofarynxodling
A
  1. Akut mediaotit om man är yngre än 1 eller äldre än 12 år
  2. S. aureus i blodet

Akut mediaotit behandlas därför att man ser att dessa patienter har mycket ökad risk för komplikationer. Infektionen kan bli mastoidit eller meningit. Det orsakas oftast av pneumokocker.

ABU ska inte behandlas. Äldre har ofta ABU utan en infektion.

Akut bronkit är ofta virus och behöver inte behandlas.

S. aureus i blodet skall alltid behandla med tanke på risk för IE (infektiös endokardit).

Influensa orsakas av virus och ska inte heller behandlas med antibiotika.

Pneumokocker i nasofarynxodling kan vara normalflora, framförallt hos barn. Har man en vuxen med pneumoni och ingen sputumodling och hittar man då pneumokocker i nasofarynx är det dock troligtvis rätt agens. Efter att drabbats av influensa kan man få en sekundärinfektion i form av pneumokockpneumoni.

37
Q

På vårdcentral kommer en patient som är 53 år gammal med en fiskekrok som fastnat i handflatan som han fick för några dagar sedan. Handen har nu svullnat upp ordentligt och är varm och rodnad. Det tömmer sig var ur såret. Temp 38,5. Du…

  1. Odlar från såret och försöker dränera infektionen genom att trycka ut varet och bokar nytt återbesök för fortsatt dränering dagen därpå
  2. Behandlar med flukloxacillin i 10 dagar
  3. Skickar patienten till ortopedakuten för bedömning, troligen inläggning, eventuell spolning, odlingar och intravenös antibiotika.
A
  1. Skickar patienten till ortopedakuten för bedömning, troligen inläggning, eventuell spolning, odlingar och intravenös antibiotika.

Man skickar in patienten därför att på handflatan går flexorsenor och det är trångt så en svullnad orsakad av infektion kan leda till en permanent funktionsnedsättning. Man måste därför spola och ge en snabb behandling. Man måste ha en stor respekt för handskador, framförallt på flexorsidan. Man ska i övrigt även ha stor respekt för öroninfektioner just på grund av de komplikationer de kan medföra.

38
Q

Vilket agens misstänker du?
1. GAS
2, S. aureus
3, Pasteurella multocida

A

2, S. aureus

På grund av varet tänker man S. aureus. Pasteurella är snabba och aggressiva infektioner och det går alltså inte några dagar innan svullnad.

39
Q

S.aureus utsöndrar toxiner och kan ge upphov till många sjukdomstillstånd. Vilket är inte exempel på ett sådant sjukdomstillstånd?

  1. SSSS
  2. Nekrotiserande fasciit
  3. Matförgiftning
  4. TSS (toxic shock syndrome)
A
  1. Nekrotiserande fasciit

Nekrotiserande fasciit orsakas av toxin och andra virulensfaktorer som Grupp A-streptokocker besitter men inte av S. aureus.

40
Q

Vad menas med superantigen?

  1. En resistensmekanism
  2. Bakteriella toxiner, som ger en kraftig T-cellsaktivering
  3. LPS i gramnegativa bakteriers cellvägg
  4. Antigen som används vid vaccintillverkning
A
  1. Bakteriella toxiner, som ger en kraftig T-cellsaktivering
41
Q

Vad är det här?
[På bilden ses en klar avgränsad rodnad på underbenet.]

  1. Rosfeber (erysipelas)
  2. Penicillinallergi
  3. Nekrotiserande fasciit
  4. Mässling
  5. Erythema migrans
A
  1. Rosfeber (erysipelas)

Erysipelas har en tydlig kant. Man kan rita runt rodnaden för att kartlägga förbättring/försämring.

42
Q

Vilken bakterie orsakar erysipelas?

A

Grupp A streptokocker!

43
Q

M-proteinet är en av GAS viktigaste virulensfaktorer och har flera funktioner som:

  1. Det är ett proteolytiskt enzym
  2. Det är involverat i plasminaktivering
  3. Det lyserar röda blodkroppar
  4. Det hindrar komplementkaskaden
A
  1. Det är involverat i plasminaktivering
  2. Det hindrar komplementkaskaden

Vid nekrotiserande fasciit måste man skära upp fascian för att rädda benet. Fascian sväller upp och trycker annars till kärlen vilket leder till nekros av vävnaden.

44
Q

Vilka två agens anses var primärpatogener vid UVI?

  1. Enterococcus faecium
  2. Klebsiella pneumoniae
  3. Pseudomonas aeruginosa
  4. E. coli
  5. S. aureus
  6. Staphylococcus saprophyticus
A
  1. E. coli
  2. Staphylococcus saprophyticus

Primärpatogener kan orsaka infektioner hos de flesta, även friska personer. De andra ovanstående bakterierna (som ej är fetstilade) är sekundärpatogener och drabbar alltså främst patienter med exempelvis skador på urinvägarna eller som ligger på sjukhus.

45
Q

FALL 3:
Marie, 23 år, söker på vårdcentralen i början av juni. Det svider när hon kissar och hon kissar små skvättar. Hon har inte haft någon feber. Urinsticka visar glukos 0, protein +1, nitrit neg, LPK +3.

  1. Du tar en urinodling och sätter in ciprofloxacin i 7 dagar.
  2. Du överväger odling men eftersom patienten inte varit utomlands och är i övrigt frisk avstår du och sätter in pivmecillinam i fem dagar
  3. Du tar ett ordentligt labtest med CRP, el och krea och låter henne vänta tills du får svar för att avgöra om det är cystit eller pyelonefrit
  4. Du avstår antibiotika och planerar in en telefonkontakt under morgondagen
A
  1. Du överväger odling men eftersom patienten inte varit utomlands och är i övrigt frisk avstår du och sätter in pivmecillinam i fem dagar

Urinodling är trevligt men görs sällan. Det görs främst när nitrofurantoin/pivmecillinam inte har fungerat eller om patienten är gravid.

46
Q 
FALL 3: 
Annan behandling hade varit:
1. Nitrofurantoin i fem dagar
2. Makrolid i tre dagar
3. Trimetoprim i tre dagar
4. Cefadroxil i fem dagar
5. Tetracyklin i fem dagar
A
  1. Nitrofurantoin i fem dagar

Fungerar inte nitrofurantoin och patienten är allergisk mot pivmecillinam är det bra att ta odling. Trimetoprim är då en sekundärbehandling. 20% av E. coli är dock resistent mot trimetoprim.

Resterande preparat är bra mot grampositiver vilket UVI sällan är orsakat av.

47
Q

FALL 3:

I vilket fall skall asymtomatisk bakteriuri behandlas?

  1. Hos patienter med diabetes
  2. Hos gravida
  3. Hos män över 75 år
  4. Inför kirurgiska ingrepp i urinvägarna
A
  1. Hos gravida

4. Inför kirurgiska ingrepp i urinvägarna

48
Q

Du skall antibiotikabehandla en patient med svår njursvikt. Vilket antibiotika kan doseras oberoende av njurfunktion?

  1. Tobramycin
  2. Kloxacillin
  3. Klindamycin
  4. Meropenem
  5. Vankomycin
A
  1. Klindamycin

De andra metaboliseras i njurarna men klindamycin metaboliseras i levern.

49
Q

Du rondar en patient med feber och buksmärtor. Insätts på cefotaxim. Blododling visar Bacteroides fragilis. Patienten har feber men har inte försämrats. Vad gör du?

  1. Ingenting eftersom patienten inte försämrats. Inväntar resistensbestämning för att se om bakterien är känslig för cefotaxim
  2. Lägger till tobramycin för bättre effekt på gramnegativa bakterier
  3. Lägger till vankomycin för bättre effekt mot anaerober
  4. Lägger till metronidazol
A
  1. Lägger till metronidazol

Cefotaxim tar inte anaerober även om det tar gramnegativa bakterier. Tobramycin brukar ge snabbare effekt i kombination med cefotaxim.

Vankomycin är rent grampositivt och aerobt. Det har alltså ingen anaerob täckning.

B. fragilis är en gramnegativ obligat anaerob som förekommer normalt i tarm.

50
Q

Du står på akuten och har träffat en patient med några dagars feber och urinvägsbesvär och bild av septisk chock. Misstänker gramnegativa bakterier. Vad inleder man med?

  1. Tobramycin
  2. Kloxacillin
  3. Cefotaxim
  4. Klindamycin
  5. Metronidazol
  6. Vankomycin
A
  1. Tobramycin
  2. Cefotaxim

Tobramycin och cefotaxim tas för att det oftast är aeroba bakterier som orsakar detta samt att de potentierar varandra, se föregående fråga.

51
Q

Vad skall man alltid tänka på vid behandling med aminoglykosider?

A

Koncentrationsbestämma

Har patienten njursvikt kan man kanske bara ge en dos aminoglykosider. Aminoglykosider har en koncentrationsberoende effekt.

52
Q

Verkningsmekanism hos aminoglykosider?

  1. Påverkar cellvägg
  2. Påverkar DNA-funktioner
  3. Påverkar proteinsyntes
  4. Påverkar RNA-syntes
  5. Påverkar folsyra
A
  1. Påverkar proteinsyntes

Aminoglykosider hämmar initiering och försämrar precisionen av de aminosyror som skall sättas på.

53
Q

Flera personer som varit ute och rest har fått diarréer och man konstaterar att det rör sig om Giardia (protozo). Vilket preparat fungerar mot tarmprotozoer?

  1. Ciprofloxacin
  2. Klindamycin
  3. Trimetoprim-sulfa
  4. Metronidazol
A
  1. Metronidazol

Trimetoprim-sulfa kan fungera ibland men är inte förstahandsvalet.

Infektion och mikrobiologi (35 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions