Temadag: Smittspridning Flashcards
Hur skyddar jag mina patienter mot smittsamma sjukdomar?
- Ställ diagnos
- Undersök patienten långsamt och ta nödvändiga prover för att ställa diagnos.
- Anmäl i SMINET vid misstanke
- Ange förhållningsregler till patienten med allmänfarlig sjukdom med smittspridning
- Smittspåra patienten
- Anmäl brott mot smittskyddsreglerna
- Att som vårdpersonal vara medveten om smittspridning och arbete mot det i vårdrutiner.
Hur skyddar jag mig själv?
Det är viktigt att sprita sig själv innan och efter patientkontakt, se till att tvätta händerna noga också. Använd munskydd eller andra skyddsredskap när det verkligen förhindrar smittspridning. Se till att vara vaccinerad. Följ basala hygienregler. Stanna hemma när du är sjuk.
Hur skyddar vi oss i samhället mot allvarliga smittor?
Kartlägg smittspridning. Vaccinera. Ge ökad kunskap om lämpliga hygienrutiner, särskilt i sjukdomstider. Informera om smittsamma sjukdomar.
Vad händer när en oförutsedd smittsam sjukdom drabbar samhället?
Kartlägg ursprung, gemensamma faktorer som kan gett upphov till smittan. Se ifall individer kring de drabbade också drabbats.
Vilket skydd och vilka möjligheter att påverka har vi?
Vacciner. Farmaka.
Vad är läkarens roll och uppgifter?
Informera patienter. Anmäl till smittskyddsinstitutet om misstanke om allmänpliktiga infektioner föreligger.
Vem gör vad? Vilka aktörer? Vilka inblandade?
Sjukvården har ett patientansvar samt ett enhets- och personalansvar.
Vårdhygien är en rådgivande instans för primär- och sekundärprevention av vårdrelaterade infektioner. Det handlar om utbrottshantering och förebyggande åtgärder.
Smittskyddet är den myndighet som har ansvar för samhällsskydd och agerar med stöd av smittskyddslagen.
Ibland är alla tre aktörer inblandade som vid tuberkulos och andra typer av luftburna smittor.
Hur tänker vårdhygien?
Vanligtvis tänker man som läkare kanske inte på omgivningen kring patienten och har mer patienten i sitt fokus men Vårdhygien tänker mer brett, då patienten kan innebära en risk för andra patienter och för personalen. Man kan likna det vid att man tar ifrån någon dess körkort för att skydda personen men även andra trafikanter. Man har alltså olika infallsvinklar kring hanterandet.
Vad krävs för att smitta ska ske?
- För att en smitta ska spridas behövs ett smittämne, exempelvis en bakterie eller ett virus.
- Det krävs en reservoar, som kan vara ett djur eller en människa. Reservoaren kan vara något i miljön eller ett födoämne.
- Det krävs att smittämnet lämnar reservoaren via en utgångsport och att smittämnet genom smittvägar (exempelvis luftburen smitta) når en mottaglig individ. En individ kan vara extra mottaglig beroende på olika faktorer som:
- Immunbrist
- Diabetes
- Brännskador
- Kirurgi
- Ålder - Därefter används ingångsportar för att smittämnet ska ta sig in i den mottagliga värden.
Alla dessa faktorer måste vara på plats för att få en smittspridning. Tar man bort reservoarer blir det inte någon smittspridning. På samma sätt är t.ex. bakterier i magen ingen fara då de inte smittar någon där. Har man däremot diarré finns en utgångsport som bakterierna kan lämna via och bakterierna kan då via exempelvis händerna smitta andra - detta steg kan angripas med hygienrutiner.
Tar man bort alla mottagliga individer genom vaccination kan man påverka smitta på det sättet. Man kan även ha i åtanke vilka individer som haft en viss infektion som efteråt ger en immunitet.
Man måste ofta tänka på alla faktorer i kedjan och värdera risker.
Vilka vanliga smittämnen finns?
- hud?
- tarm?
- blodburen?
- droppsmitta?
- luftburen?
Hudbakterier: t.ex. Staphylococcus aureus, MRSA
Tarmpatogener: t.ex. ESBL, VRE, salmonella, vinterkräksjuka
Blodburen smitta: t.ex. hepatit B, C och HIV
Droppsmitta: t.ex. förkylningsvirus, vanliga luftvägsinfektioner
Droppsmitta är smittor som sprids via droppar från nysningar och hostningar.
Luftburen smitta: t.ex. mässling, vattkoppor, lungtuberkulos
Det är viktigt att komma ihåg att många smittämnen kan man vara bärare av utan att ha symptom. Bland annat gäller det blodsmitta - man är inte nödvändigtvis akut blodsjuk om man har hepatit B.
Infektionsdoser - innebörd?
När man talar om smittämnen finns en stor variation i hur många patogener som krävs för smittöverföring. Den minsta infektionsdosen är ofta okänd.
Man vet att vinterkräksjuka är bland de mest smittsamma - så lite som 10 viruspartiklar kan räcka. Lungtuberkulos kräver i allmänhet rikligt med bakterier i upphostningarna och nära kontakt för att smitta ska ske.
Det man kan säga är att man oftast är som mest smittsam i samband med en symtomgivande infektion.
Smittvägar, vilka?
Kontaktsmitta: Smittämnen som överförs direkt från en smittbärare till en mottaglig person. Kan även ske indirekt, exempelvis via en förorenad yta.
Smittämnen kan överföras från händer och handskar till andra ytor.
Droppsmitta: Smittämnen överförs till andningsvägarna eller slemhinnor via droppar som bildas i samband med hosta, nysning eller liknande.
Luftburen smitta: Smittämnen där droppar från i första hand luftvägar torkar ihop till mindre partiklar som sprids via luften och sedan kan andas in.
Tarmsmitta: Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen direkt eller via indirekt kontakt.
Om man t.ex. har salmonella krävs en del för att den ska sprida sig. En sjuk persons avföring måste hamna på patientens händer och en annan person måste få i sig det via munnen på något sätt.
Blodburen smitt: Smittämnen överförs som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor eller blodprodukter.
Olika smittämnen har olika smittvägar. Ofta kan smitta ske på flera olika sätt. Det kan vara oklart om en infektion sprider sig genom t.ex. nysningar eller genom kontakt.
Individers mottaglighet påverkar, hur?
Olika individer är olika benägna att plocka upp smittor. Har man olika typer av hudproblem, sår, eksem eller andra hudsjukdomar är det riskfaktorer för att plocka upp hudbakterier från omgivningen. Skador och sår på huden ger möjlighet för bakterier att växa till.
Man kan vara helt eller delvis immun efter en genomgången sjukdom eller vaccination som t.ex. vattkoppor, hepatit B och influensa. Även om man inte är helt immun kan man ha ett partiellt skydd som kanske skyddar mot de första symptomen.
Man skall ha i åtanke att det finns en stor variation i mottaglighet mellan individer.
Riskvärdering - vad tänka på? Vilka frågor ska man ställa?
När det kommer till riskvärdering ska man tänka på hela smittkedjan.
Vilken typ av infektion/smittämne rör det sig om? Vilka typer inom en patogen?
Hur smittsam är patienten?
Med t.ex. vattkoppor är man som mest smittsam vid utslagsdebut men när man är prickig är man inte så smittsam.
Akut sjukdom eller bärarskap? När i sjukdomsförloppet?
Om patienten har MRSA i ett sår som varar eller om patienten hade MRSA i svalget för flera år sedan påverkar det smittsamheten.
Riskfaktorer för att sprida smitta är till exempel hosta, diarré, sår, nedsatta kognitiva funktioner
Med kognitiva funktioner menas om patienten kan följa instruktionerna vad gäller hygien.
Grad av exponering? Hur länge? Hur nära? Vilken typ av kontakt?
Beroende på hur länge man exponeras ökar risken för att man blir smittad. Även om det gäller en luftburen smitta kan en kort exponering göra att man smittas.
Mottaglighet hos kontakter? Riskfaktorer för att bli smittad.
Risk-konsekvensanalys är?
Det handlar inte bara om sannolikheten för smitta utan även vad konsekvensen av smittan är. Just riskvärdering är väldigt personligt och individuellt och är ofta kopplat till ansvar. Om konsekvensen blir någon annans är man ofta beredd att acceptera en högre risk.
Till exempel kan sjukdomar med en relativt låg risk men en stor konsekvens behöva hanteras med stor varsamhet just på grund av att man vill undvika konsekvenserna.
Man behöver värdera risken hos sina patienter och mottagarna. Det är ofta ganska svårt.
Vad är endogen smitta?
Endogen smitt är individens egna smittämnen. Exempel är tarmfloran och hudens normalflora. Endogena smittor beror på att ens egna smittämnen har hamnat på fel compartment. Ett vanligt exempel är urinvägsinfektioner där bakterier från kroppen lyckats ta sig uppför urinröret. Inom just sjukvården är endogen smitta vanlig. Man måste därför tänka på hur man jobbar med sterilitet.
Exogen smitta?
En exogen smitta är en utifrån kommande smitta och kommer till exempel från medpatienter eller vårdpersonal via föda eller via vektorer.
Att tänka på vad gäller smittspridning i sjukvården?
Vi vet inte allt om alla. Unga, synbart friska patienter kan också vara smittbärare, det är därför viktigt att värdera riskfaktorer.
Varna och följsamhet till basala hygienrutiner gör att man “slipper tänka”
Extra skyddsutrustning eller åtgärder gäller vid luftburen eller “högsmittsam”/allvarlig sjukdom samt för vissa patogener (t.ex. multiresistenta bakterier). På detta sätt skyddar man sig själv, patienten och omgivningen. Annars finns risken att man exempelvis kontaminerar ytor eller känsliga prover. Råkar man kontaminera ett prov kan man få ett falskt positivt svar och patienten riskerar att få en lång och jobbig behandling.
Arbetar man enligt dessa premisser så skyddar man både sig själv och patienten. Man skyddar även omgivningen genom att minska risken för att kontaminera prover, vilket är viktigt för att patienten inte ska få en felaktig diagnos vilket kan ge en överanvändning av antibiotika.
Vårdhygieniska rutiner
Syftet med vårdhygieniska rutiner är att skydda enskild personal/patienter och att motverka smittspridning i vård och omsorg. Man vill bryta smittkedjan på gruppnivå.
Rutinerna uppdateras årligen. Rutinerna täcker inte alla situationer som kan uppstå, men utgår från ett ramverk/hjälp till ställningstagande. Det är omöjligt att skriva ett dokument som passar in i alla situationer. Principen är att det ska vara lätt att göra rätt.
Vårdrelaterade infektioner (VRI) är? Vilka infektioner avses som vårdrelaterade?
Vårdrelaterade infektioner är infektionstillstånd som drabbar en patient till följd av vård, undersökning eller behandling oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, alltså oavsett om infektionen är endogen eller exogen.
Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbete. En infektion klassas även som vårdrelaterad om patienten inte genomgått något ingrepp/behandling som har samband med infektionen men en infektion ändå debuterar:
≥48 timmar efter inskrivning (t.ex. pneumoni eller UVI som patienten ådrar sig på sjukhuset).
≤48 timmar efter utskrivning från slutenvård.
Vårdrelaterad infektion kan även vara en läkemedelsrelaterad infektion, en infektion som uppkommer till följd av:
- Direkt läkemedelsverkan; t.ex. C. difficile-enterit i samband med antibiotikabehandling.
- Som en följd av ett läkemedels påverkan på infektionsförsvaret, t.ex cellgiftsbehandling.
Hur vanliga är vårdrelaterade infektioner?
Man menar att vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan. De är undvikbara i varierande utsträckning. De drabbar cirka 10% (3-20%) av alla sjukhusvårdade patienter. Det finns en stor variation beroende på vårdform, typ av vård och typ av patienter.
Vårdrelaterade infektioner kostar vården flera miljarder extra varje år, därför tjänar man mycket på att undvika dessa.
Vad är vårdorsakad infektion och hur skiljer den sig från vårdrelaterad infektion?
En vårdrelaterad infektion är inte samma som en vårdorsakad infektion. För att en infektion ska anses vårdorsakad krävs mer bevis. Exempel skulle vara epidemiologiskt kopplade och laboratoriemässigt verifierade fall.
Man kan klassa vårdorsakade infektioner i kategorierna possible/probable/proven. Detta kan ha betydelse t.ex. vid ersättning från patientförsäkringen.
Utbrott av smittsam sjukdom: definition och innebörd. Vad tänka på?
Det finns utbrott av smittor. Ett utbrott definieras som fler fall än förväntat i en viss population under en viss tidsperiod. Man måste dock säkerställa att det är samma diagnos när man räknar hur många extra fall som uppkommit. Det går lätt olika rykten men är det verkligen samma typer av symptom och samma diagnos? Är det en äkta ökning eller hittar man fler fall på grund av t.ex förändrade provtagningsrutiner? Var och hur sker smittspridningen?
Man bör ha i åtanke att alla stora utbrott börjar som små. Har man jobbat med smittspridning ett tag kan man förstå att ett utbrott kan ske även om man bara ser t.ex. tre fall. Man måste därför vara väldigt försiktig i början och kolla alla.
Det gäller också att reda ut om det rör sig om endemi, epidemi eller pandemi
Endemi?
Epidemi?
Pandemi?
Definition?
Endemi innebär att det förekommer naturligt i ett område, epidemi är ett större utbrott och en pandemi är en global smitta.
Resistenta bakterier är?
Med resistenta bakterier menas att de inte hämmas eller dödas av ett eller flertal antibiotikamedel vid koncentrationer som kan uppnås vid normal dosering. Det innebär att etablerade antibiotikaalternativ inte längre kan användas för behandling eller profylax, man kommer därför behöva öka dosen eller ge kombinationer.
Bakterier m särskild bevakning på grund av multiresistens (MRB). Tänka på? Anmälan?
Bakterier med multiresistens (MRB) som är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen är:
- MRSA (meticillinresistenta S. aureus)
- VRE (vankomycinresistenta enterokocker)
- ESBL-CARBA (karbapenemasbildande tarmbakterier)
- Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin
Det finns även de som är anmälspliktiga enligt smittskyddslagen (endast labbanmälan):
- ESBL-bildande tarmbakterier t.ex. E.coli och klebsiella
Särskilda hygienrutiner gäller för dessa typer av bakterier. Detta kommer vi få höra mycket om på avdelningsplaceringarna.
Myter om resistenta bakterier?
Det sägs att resistenta bakterier smittar mer än andra men det stämmer inte. De sägs även att de är mer aggressiva men det stämmer inte heller. Man är inte från vårdens håll orolig för dessa bakterier på grund av att de skulle vara mer patogena men man är orolig för andra negativa följder som:
- Färre behandlingsalternativ finns: Med andra ord finns inte lika effektiva preparat eller så finns bara preparat med fler biverkningar m.m.
- Större konsekvenser för patienterna, t.ex. smittskyddsföreskrifter, informationsplikt, stigmatisering för den drabbade patienten, yrkesmässiga konsekvenser för vårdpersonal. Det beror på diagnos. Vissa diagnoser är mer stigmatiserade än andra.
Var är skillnaden mellan bärarskap av resistenta bakterier jämfört med en infektion av resistenta bakterier?
Skillnad i smittsamhet
Svårt att veta hur länge man är bärare: Bakterier byts ut hela tiden så hur länge har man kvar bakterierna?
En patient kan bära små mängder bakterier som inte går att påvisa med odling: En odling innebär inte ett garanterat svar på bärarskap.
Svårt att “behandla bort” ett bärarskap
En klinisk infektion där en bakterie multiplicerar sig i ett sår kan behandlas med antibiotika. Men om man är bärare kan bakterier sitta i ljumskar och armhålor och de kan vara i vilande fas och svårare att komma åt. Behandlar man då med antibiotika kan det till och med öka livsutrymmet för de resistenta bakterierna. Även om man alltså inte upptäckt resistenta bakterier på flera år kan en plötslig antibiotikabehandling för något annat leda till att de resistenta bakterierna växer till sig igen.
Det finns inte någon säker definition av smittfrihet och man måste alltså göra en riskvärdering: Även om smittrisken kan vara låg är smittfrihet svårt att konstatera.
Vad väntar i framtiden?
Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och nya resistensmekanismer uppstår kontinuerligt. Man kommer genom att arbeta förebyggande mot smittspridning och infektioner minska behovet av antibiotika.
Antibiotika ska bara användas när det behövs och på rätt sätt - genom att arbeta förebyggande mot smittspridning och infektioner minskar vi behovet av antibiotika.
Smittskyddet: vad är det?
Smittskyddslagen?
Man har som läkare juridiska skyldigheter mot patienten och egentligen hela samhället. Smittskyddet, som är en myndighet, har en speciell organisation i samhället. Smittskyddets mål är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittsamma sjukdomar. Detta står i smittskyddslagen (SFS 2004:168) som är ganska tuff men den är till skydd för samhället och fungerar även som stöd för de som är smittade. I lagen ska den smittade ha rätt till gratis vård och den bästa vården - där står det att den smittade har skyldigheter men även rättigheter.
Varför har vi en smittskyddslag?
Skydda samhället mot allvarlig smitta
Lagstadgad rapportering
Följa utbredning
Smittspåra - kontaktspåra
Medan hälso- och sjukvårdslagen (1982) och patientlagen (2014) rör individer täcker smittskyddslagen samhället.
Viktigaste delen inom smittskyddet?
Prevention är den viktigaste delen inom smittskyddet. Om man inte är vaksam så hinner smittor gå så långt att vi vidtar våra åtgärder först när allt är över. De smarta åtgärderna som man kan lära sig, som att lära sig varningstecken, kan förhindra smitta.
Ex: salmonella i Västsverige
I ett laboratorium undersökte man salmonellabakterier och såg att i två olika plattor såg salmonellabakterien annorlunda ut - ena kolonin hade en normal svart färg medan den andra plattan hade en beige färg. Man såg även att hos alla patienter som fått salmonella hade alla samma typ. Man gav de drabbade formulär om vad de ätit, var de vistats och mycket mer. Man såg en gemensam faktor i intag av tomater. Det rörde sig alltså om ett utbrott av monofasisk Salmonella typhimurium i Sverige aug-okt 2019.
I ett sådant fall kopplas andra instanser in som Livsmedelsverket. Man vet då exakt vilken typ av tomat det gäller och försöker till och med odla tomaterna. Det man kunde se var att det är de mest sårbara som drabbas, alltså barn och äldre.
Tuberkulos i Danmark 1875 - 2000.
På 1920-talet kom ett BCG-vaccin. Man började kunna rent ut behandla tuberkulos vid 1940-1950 men minskningen innan berodde mest på en pastörisering av mjölk så att smittspridningen minskade. Här såg man alltså att samhällsbyggandet minskade sjukdomsprevalensen.
Dödligheten ökade runt 1918-1920 vilket berodde på första Världskriget och spanska sjukan. Det finns ingenting som driver sjukdomar lika mycket som krig.
Smittskyddslagen
- skydd för vilka?
- vikta aktörer?
- Skyldigheter för den behandlande läkaren?
Smittskyddslagen utgör ett skydd för både smittade och osmittade. Det finns tre viktiga aktörer enligt smittskyddslagen:
- Patienten
- Behandlande läkaren
- Smittskyddsläkaren
Skyldigheter för den behandlande läkaren enligt smittskyddslagen är att:
- Ställa diagnos
- Anmäla sjukdomen i SmiNet
- Ge förhållningsregler
- Smittspåra
- Anmäla brott mot förhållningsregler
- Ge råd och stöd
- Ställa diagnos
Om en läkare misstänker att en person bär på en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom ska läkaren skyndsamt undersöka patienten och ta de prover som behövs för att konstatera om smitta föreligger.
Det gäller att utan dröjsmål anmäla till smittskyddsläkaren om patienten vägrar att låta sig undersökas.
Anmälspliktiga infektioner: hur många?
65
Indelning av de infektioner som är anmälningspliktiga?
Infektionerna delas upp i 5 nivåer nedan som inkluderar de föregående nivåerna på detta sätt:
- Samhällsfarliga infektioner
- Allmänfarliga infektioner
- Smittspårningspliktiga infektioner
- Anmälningspliktiga infektioner
- Smittsamma infektioner
Alltså kommer t.ex. samhällsfarliga infektioner även att vara allmänfarliga, smittspårningspliktiga, anmälningspliktiga och smittsamma enligt denna hierarki.
Vilka samhällsfarliga infektioner?
Ebola
SARS
Smittkoppor (variola)
Samhällsfarliga infektioner täcks av International Health Regulation (IHR) som kommer att genomföra gränskontroller och kan sätta patienter i karantän samt spärra av områden.
Vilka allmänfarliga sjukdomar?
De allmänfarliga sjukdomarna måste anmälas, smittspåras och man måste ge förhållningsregler till patienten.
Campylobacter Difteri EHEC Giardia Gonorré Hepatit A/B/C/D/E HIV HTLV 1 och 2 Klamydia Kolera MRSA Mjältbrand Paratyfoid/tyfoid Pest Pn med nedsatt Pc-känslighet Polio Rabies Salmonella Shigella Syfilis Tuberkulos Virala hemorragiska febrar
Vilka smittspårningspliktiga infektioner?
Smittspårningspliktiga sjukdomar ska anmälas och smittspåras men man måste inte ge förhållningsregler. Botulism Brucellos Infektion med cryptosporidium Echinokockinfektion ESBL-CARBA-bärarskap Infektion med Entamoeba histolytica Kikhosta Legionellainfektion Listeriainfektion Mässling Papegojsjuka Påssjuka Röda hund Trikinos Infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vibrioinfektion exklusive kolera Yersiniainfektion
Övriga anmälningspliktiga sjukdomar
De övriga anmälningspliktiga sjukdomarna ska endast anmälas men inte spåras. Atypiska mykobakterier Denguefeber Gula febern Invasiv infektion med betahemolyserande grupp A-streptokocker (GAS) Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Leptospira Malaria Meningokockinfektion (invasiv) Pneumokockinfektion (invasiv) Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Q-feber Viral meningoencefalit inklusive TBE
- Anmäla sjukdomen i SmiNet.
HUR?
Vid misstanke eller konstaterat fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom ska behandlande läkare utan dröjsmål anmäla detta. Man måste senast dagen efter att diagnosen ställts ha anmält sjukdomen i SmiNet.
I en SmiNet-anmälan fyller man in om det är ett nytt fall/kompletterande anmälan, vilken enhet som utför det, diagnosen samt hjälptext.
Om man har en patient som exempelvis har dysenteri måste man fråga sig om patienten har varit någonstans där patienten kan ha smittat någon annan. Finns det något här som kan hjälpa till att förhindra smittan? Genom att tänka på detta sätt kan den enskilda läkaren förhindra att många andra blir sjuka. Det finns vissa sjuksköterskor som har en viss begåvning för detta och som direkt ringer då de misstänker att det finns en infektionssjukdom på gång - ganska ofta är det något som måste vidare utredas.
Ungefär två timmar efter att man har fått ett prov kan man avgöra exakt vad som orsakade smittan. Det är viktigt att ta tiden för en bra och detaljerad anamnes - har patienten rest? Har någon i patientens omgivning varit sjuk?
Anmälan ska innehålla:
- Namn, ID, adress
- Sannolik smittkälla
- Sannolik smittväg
- Åtgärder som vidtagits för att förhindra smittspridning
- Andra uppgifter av betydelse för smittskyddet: Gärna “fri text” om vad som kan ha orsakat smittan.
Alla sjukdomar anmäles med full identitet. Undantaget är sexuellt överförbara sjukdomar där lagen säger att man bara ska skriva rikskoden, alltså 2 siffror för födelseår samt de sista 4 siffrorna i personnumret. Ett exempel på en rikskod är 45xxxx-2020. Sjukdomarna som ingår är bland annat HIV-infektion, gonorré, klamydia och syfilis.
Dessutom ska man ha en omgående kontakt med smittskyddsläkare vid misstanke om svår smittsam sjukdom (t.ex. meningokockmeningit, mässling) eller vid ett utbrott/ansamling av fall med allvarlig smittsam sjukdom.
- Ge förhållningsregler
Det handlar även om att informera patienten om sjukdomen. Till en patient med allmänfarlig sjukdom måste man ge förhållningsregler till patienten i syfte att hindra smittspridning.
