Temadag: Smittspridning Flashcards

Question

Resistenta bakterier är?

Answer 1

Med resistenta bakterier menas att de inte hämmas eller dödas av ett eller flertal antibiotikamedel vid koncentrationer som kan uppnås vid normal dosering. Det innebär att etablerade antibiotikaalternativ inte längre kan användas för behandling eller profylax, man kommer därför behöva öka dosen eller ge kombinationer.

Answer 2

Bakterier med multiresistens (MRB) som är anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga enligt smittskyddslagen är: - MRSA (meticillinresistenta S. aureus) - VRE (vankomycinresistenta enterokocker) - ESBL-CARBA (karbapenemasbildande tarmbakterier) - Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Det finns även de som är anmälspliktiga enligt smittskyddslagen (endast labbanmälan): - ESBL-bildande tarmbakterier t.ex. E.coli och klebsiella Särskilda hygienrutiner gäller för dessa typer av bakterier. Detta kommer vi få höra mycket om på avdelningsplaceringarna.

Answer 3

Det sägs att resistenta bakterier smittar mer än andra men det stämmer inte. De sägs även att de är mer aggressiva men det stämmer inte heller. Man är inte från vårdens håll orolig för dessa bakterier på grund av att de skulle vara mer patogena men man är orolig för andra negativa följder som: 1. Färre behandlingsalternativ finns: Med andra ord finns inte lika effektiva preparat eller så finns bara preparat med fler biverkningar m.m. 2. Större konsekvenser för patienterna, t.ex. smittskyddsföreskrifter, informationsplikt, stigmatisering för den drabbade patienten, yrkesmässiga konsekvenser för vårdpersonal. Det beror på diagnos. Vissa diagnoser är mer stigmatiserade än andra.

Answer 4

Skillnad i smittsamhet Svårt att veta hur länge man är bärare: Bakterier byts ut hela tiden så hur länge har man kvar bakterierna? En patient kan bära små mängder bakterier som inte går att påvisa med odling: En odling innebär inte ett garanterat svar på bärarskap. Svårt att “behandla bort” ett bärarskap En klinisk infektion där en bakterie multiplicerar sig i ett sår kan behandlas med antibiotika. Men om man är bärare kan bakterier sitta i ljumskar och armhålor och de kan vara i vilande fas och svårare att komma åt. Behandlar man då med antibiotika kan det till och med öka livsutrymmet för de resistenta bakterierna. Även om man alltså inte upptäckt resistenta bakterier på flera år kan en plötslig antibiotikabehandling för något annat leda till att de resistenta bakterierna växer till sig igen. Det finns inte någon säker definition av smittfrihet och man måste alltså göra en riskvärdering: Även om smittrisken kan vara låg är smittfrihet svårt att konstatera.

Answer 5

Utvecklingen av nya antibiotika går långsamt och nya resistensmekanismer uppstår kontinuerligt. Man kommer genom att arbeta förebyggande mot smittspridning och infektioner minska behovet av antibiotika. Antibiotika ska bara användas när det behövs och på rätt sätt - genom att arbeta förebyggande mot smittspridning och infektioner minskar vi behovet av antibiotika.

Answer 6

Man har som läkare juridiska skyldigheter mot patienten och egentligen hela samhället. Smittskyddet, som är en myndighet, har en speciell organisation i samhället. Smittskyddets mål är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittsamma sjukdomar. Detta står i smittskyddslagen (SFS 2004:168) som är ganska tuff men den är till skydd för samhället och fungerar även som stöd för de som är smittade. I lagen ska den smittade ha rätt till gratis vård och den bästa vården - där står det att den smittade har skyldigheter men även rättigheter.

Answer 7

Skydda samhället mot allvarlig smitta Lagstadgad rapportering Följa utbredning Smittspåra - kontaktspåra Medan hälso- och sjukvårdslagen (1982) och patientlagen (2014) rör individer täcker smittskyddslagen samhället.

Answer 8

Prevention är den viktigaste delen inom smittskyddet. Om man inte är vaksam så hinner smittor gå så långt att vi vidtar våra åtgärder först när allt är över. De smarta åtgärderna som man kan lära sig, som att lära sig varningstecken, kan förhindra smitta.

Answer 9

I ett laboratorium undersökte man salmonellabakterier och såg att i två olika plattor såg salmonellabakterien annorlunda ut - ena kolonin hade en normal svart färg medan den andra plattan hade en beige färg. Man såg även att hos alla patienter som fått salmonella hade alla samma typ. Man gav de drabbade formulär om vad de ätit, var de vistats och mycket mer. Man såg en gemensam faktor i intag av tomater. Det rörde sig alltså om ett utbrott av monofasisk Salmonella typhimurium i Sverige aug-okt 2019. I ett sådant fall kopplas andra instanser in som Livsmedelsverket. Man vet då exakt vilken typ av tomat det gäller och försöker till och med odla tomaterna. Det man kunde se var att det är de mest sårbara som drabbas, alltså barn och äldre.

Answer 10

På 1920-talet kom ett BCG-vaccin. Man började kunna rent ut behandla tuberkulos vid 1940-1950 men minskningen innan berodde mest på en pastörisering av mjölk så att smittspridningen minskade. Här såg man alltså att samhällsbyggandet minskade sjukdomsprevalensen. Dödligheten ökade runt 1918-1920 vilket berodde på första Världskriget och spanska sjukan. Det finns ingenting som driver sjukdomar lika mycket som krig.

Answer 11

Smittskyddslagen utgör ett skydd för både smittade och osmittade. Det finns tre viktiga aktörer enligt smittskyddslagen: 1. Patienten 2. Behandlande läkaren 3. Smittskyddsläkaren Skyldigheter för den behandlande läkaren enligt smittskyddslagen är att: 1. Ställa diagnos 2. Anmäla sjukdomen i SmiNet 3. Ge förhållningsregler 4. Smittspåra 5. Anmäla brott mot förhållningsregler 6. Ge råd och stöd

Answer 12

Om en läkare misstänker att en person bär på en allmänfarlig sjukdom eller annan smittspårningspliktig sjukdom ska läkaren skyndsamt undersöka patienten och ta de prover som behövs för att konstatera om smitta föreligger. Det gäller att utan dröjsmål anmäla till smittskyddsläkaren om patienten vägrar att låta sig undersökas.

Answer 13

Infektionerna delas upp i 5 nivåer nedan som inkluderar de föregående nivåerna på detta sätt: 1. Samhällsfarliga infektioner 2. Allmänfarliga infektioner 3. Smittspårningspliktiga infektioner 4. Anmälningspliktiga infektioner 5. Smittsamma infektioner Alltså kommer t.ex. samhällsfarliga infektioner även att vara allmänfarliga, smittspårningspliktiga, anmälningspliktiga och smittsamma enligt denna hierarki.

Answer 14

Ebola SARS Smittkoppor (variola) Samhällsfarliga infektioner täcks av International Health Regulation (IHR) som kommer att genomföra gränskontroller och kan sätta patienter i karantän samt spärra av områden.

Answer 15

De allmänfarliga sjukdomarna måste anmälas, smittspåras och man måste ge förhållningsregler till patienten. ``` Campylobacter Difteri EHEC Giardia Gonorré Hepatit A/B/C/D/E HIV HTLV 1 och 2 Klamydia Kolera MRSA Mjältbrand Paratyfoid/tyfoid Pest Pn med nedsatt Pc-känslighet Polio Rabies Salmonella Shigella Syfilis Tuberkulos Virala hemorragiska febrar ```

Answer 16

``` Smittspårningspliktiga sjukdomar ska anmälas och smittspåras men man måste inte ge förhållningsregler. Botulism Brucellos Infektion med cryptosporidium Echinokockinfektion ESBL-CARBA-bärarskap Infektion med Entamoeba histolytica Kikhosta Legionellainfektion Listeriainfektion Mässling Papegojsjuka Påssjuka Röda hund Trikinos Infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vibrioinfektion exklusive kolera Yersiniainfektion ```

Answer 17

``` De övriga anmälningspliktiga sjukdomarna ska endast anmälas men inte spåras. Atypiska mykobakterier Denguefeber Gula febern Invasiv infektion med betahemolyserande grupp A-streptokocker (GAS) Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Leptospira Malaria Meningokockinfektion (invasiv) Pneumokockinfektion (invasiv) Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Q-feber Viral meningoencefalit inklusive TBE ```

Answer 18

Vid misstanke eller konstaterat fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom ska behandlande läkare utan dröjsmål anmäla detta. Man måste senast dagen efter att diagnosen ställts ha anmält sjukdomen i SmiNet. I en SmiNet-anmälan fyller man in om det är ett nytt fall/kompletterande anmälan, vilken enhet som utför det, diagnosen samt hjälptext. Om man har en patient som exempelvis har dysenteri måste man fråga sig om patienten har varit någonstans där patienten kan ha smittat någon annan. Finns det något här som kan hjälpa till att förhindra smittan? Genom att tänka på detta sätt kan den enskilda läkaren förhindra att många andra blir sjuka. Det finns vissa sjuksköterskor som har en viss begåvning för detta och som direkt ringer då de misstänker att det finns en infektionssjukdom på gång - ganska ofta är det något som måste vidare utredas. Ungefär två timmar efter att man har fått ett prov kan man avgöra exakt vad som orsakade smittan. Det är viktigt att ta tiden för en bra och detaljerad anamnes - har patienten rest? Har någon i patientens omgivning varit sjuk? Anmälan ska innehålla: - Namn, ID, adress - Sannolik smittkälla - Sannolik smittväg - Åtgärder som vidtagits för att förhindra smittspridning - Andra uppgifter av betydelse för smittskyddet: Gärna “fri text” om vad som kan ha orsakat smittan. Alla sjukdomar anmäles med full identitet. Undantaget är sexuellt överförbara sjukdomar där lagen säger att man bara ska skriva rikskoden, alltså 2 siffror för födelseår samt de sista 4 siffrorna i personnumret. Ett exempel på en rikskod är 45xxxx-2020. Sjukdomarna som ingår är bland annat HIV-infektion, gonorré, klamydia och syfilis. Dessutom ska man ha en omgående kontakt med smittskyddsläkare vid misstanke om svår smittsam sjukdom (t.ex. meningokockmeningit, mässling) eller vid ett utbrott/ansamling av fall med allvarlig smittsam sjukdom.

Answer 19

Det handlar även om att informera patienten om sjukdomen. Till en patient med allmänfarlig sjukdom måste man ge förhållningsregler till patienten i syfte att hindra smittspridning.

Answer 20

Skyldighet att informera sexualpartner om bärarskap Skyldighet att vid sexuell kontakt minimera risk för smittspridning Skyldighet att iaktta särskilda hygienregler Skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare Inskränkning i arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet Förbud mot att donera blod och organ Förbud mot att låna ut eller begagna injektionsverktyg Skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke medicinska ingrepp om bärarskap

Answer 21

Förhållningsreglerna finns för att man ska få ett samhälleligt skydd. Dessa regler varierar mellan infektiösa sjukdomar - en salmonelladrabbad får som exempel inte heller arbeta med att laga mat på restaurang/kafé. Om en patient smittar med avsikt kommer det inte täckas av smittskyddslagen utan av brottsbalken. Smittskyddslagen har inga straff men däremot en vädjan. Man kan aldrig tvångsmedicinera mot en infektionssjukdom, däremot får patienterna inte smitta någon annan. I värsta fall kan man behöva anhålla patienten.

Answer 22

Den behandlande läkaren är ansvarig för smittspårning enligt smittskyddslagen. Den kan utföras av läkaren själv eller av annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens. Det är inte så att man måste kalla in och provta alla patienter som har infektioner men på vårdcentraler finns det sjuksköterskor och personal som smittspårar. Blir det en stor smittspårning ringer man smittskyddsläkaren men den vardagliga smittspårningen sköts av “vanlig” personal. Som ett exempel där Smittskyddet blev inblandat var vid ett EHEC-utbrott där inte den behandlade läkaren kunde ta hand om smittspårningen själv utan fick kalla in Smittskyddet.

Answer 23

Allmänfarliga sjukdomar Smittspårningspliktiga sjukdomar Det finns specialsmittspårare som går in i olika “dejtingappar” för att utföra smittspårning men de kan också genom medier uppmuntra personer som kan beröras att testa sig. Blir man kallad för smittspårning är det krav på att man kommer för att testa sig. 5§: “Om en behandlande läkare eller annan hälso-och sjukvårdspersonal som har ansvar för smittspårningen i ett enskilt fall finner att han eller hon saknar möjlighet att fullgöra smittspårningen, skall han eller hon underrätta smittskyddsläkaren om detta. Smittskyddsläkaren får överta smittspårningsärendet eller överlämna det till en annan person med särskild kompetens och erfarenhet för uppgiften.” Man röjer aldrig någon identitet eller någon information som gör att man kan lista ut vem som har anmält någon annan. Det är väldigt känsliga frågor men samtidigt är det till samhällets skydd. Smittspårningen gäller åt två håll: vem man fått det av och vem som kan få det. Man skall ha i åtanke att information som gäller andra individer inte skall stå i patientens journal, man kan inte skriva “tror sig ha blivit smittad av kollega X” till exempel.

Answer 24

Man är även skyldig att anmäla brott, om t.ex. en patient inte gör det de ska göra och utsätter andra för smittrisk. Alltså är brott mot förhållningsregler anmälningspliktiga. Undantaget är om läkaren bedömer att denne själv kan ge patienten stödet som krävs för att denna ska ändra sitt beteende. Om t.ex. en kock har tyfoidfeber och inte har testat sig frisk men ändå jobbar måste man agera utefter det.

Answer 25

Behandlande läkare ska ge den som bär smittsam sjukdom medicinska och praktiska råd för att undvika att andra utsätts för smittrisk. Vid behov ska patienten ges psykosocialt stöd för att hantera sjukdom eller ändra livsföring. Behandlande läkare ska erbjuda vård och behandling som behövs för att förebygga eller förhindra smittspridning.

Answer 26

Individen har rätt till: Kostnadsfri undersökning och vård vid allmänfarlig sjukdom Anonym provtagning vid HIV Smittbärarpenning Det finns de sjukdomar där man inte kan arbeta som följd av infektionen och därmed får en kompensation för att klara sig. Överklaga smittskyddsläkarens beslut Undersökning, vård och behandling är kostnadsfri om smittrisken minskas vid allmänfarlig sjukdom

Answer 27

``` Övervakning Utbrottshantering Myndighetsutövning Information till allmänheten Exempelvis gick en smittskyddsläkare ut och uppmanade till att inte äta färsk kyckling efter campylobacterfall. Råd och anvisningar Utbildning ``` Smittskyddslagen rör smittor från och till människor men djursmitta täcks av epizootilagen och zoonoslagen och aktörer är då jordbruksverk, länsveterinärer och distriktsveterinärer. När det gäller objektssmitta från livsmedel, luft och vatten täcks detta av miljöbalken och livsmedelslagen. Aktörerna är livsmedelverket, miljöförvaltning och miljöinspektörer.

Answer 28

Epidemiologisk kartläggning: Klassisk smittspårning genom anamnes och enkäter. Molekylärbiologisk typning: WGS och andra typningsmetoder. Dessa kan samverka för att ge en bättre smittspårning.

Answer 29

Det är ganska brådskande eftersom att läkarstudenten befinner sig inom en vårdmiljö och att man därför vill undvika vidare spridning till andra patienter. Det första steget är att ringa till patienten (läkarstudenten) när man väl fått provsvaret och informerar. I vissa fall kan man bara ringa medan man i andra fall kanske vill sätta sig ner med personen och prata för att det kan vara lite skrämmande. Man kan säga att “detta är en bekymmersam bakterie, vi gör såhär…”. Därefter gör man en smittskyddsanmälan. Eftersom att man kanske inte har full koll på infektionen kan man ringa dagjouren på infektionskliniken med kliniska frågeställningar om t.ex. vilka antibiotika man ska välja. Man ska fylla i smittskyddsanmälan ganska fort. Jag som ST-läkare är ansvarig för smittspårningen. Om patienten/läkarstudenten frågar hur de ska göra kan man behöva säga att man ska ringa till infektionskliniken och sedan ringa tillbaka. Till sist ska man ge förhållningsregler.

Answer 30

Smittskyddet är kanske intresserade av var, när och hur. När man får en infektion vid exempelvis skavsår är det ofta ens egna bakterier som växt till så personen kan ha varit bärare ganska länge. Många har varit ute och rest eller gjort praktik på andra vårdplatser innan och det är därför väldigt svårt att veta när personen fick MRSA.

Answer 31

Man kan vara intresserad av vad familjemedlemmarna sysslar med då man delar bakterieflora till viss mån. Jobbar ens föräldrar eller syskon med något som utsätter extra känsliga personer, t.ex. barn på en förskola? Förr smittspårade man alltid anhöriga men man hittade inte många fall och har nu gått över till att spåra familjemedlemmar med riskfaktorer, t.ex. medlemmar med många riskfaktorer eller som befinner sig inom sjukvården på något sätt. Många anhöriga vill faktiskt testa sig men det är inte så att man måste testa alla.

Answer 32

Man måste fråga vad patienten har gjort. Det gör stor skillnad om patienten har varit på t.ex. brännskadeavdelningen i jämförelse med någon annan avdelning med mindre sjuka patienter. Det gör också skillnad om patienten skött om sitt sår väl och om det ser fint ut eller inte. Det är en bedömningsfråga. Troligen kan man ha en begränsad smittspårning lite beroende på vad patienten har gjort.

Answer 33

Konsekvenserna på kort sikt blir att läkarstudenten inte bör komma till sin placering. Läkarstudenten bör inte jobba med patientnära vård innan man har fått en bedömning av en infektionsläkare.

Answer 34

Man är skyldig att följa föreskrifter om MRSA-bärarskap men måste inte informera arbetsgivare eller skola - man är bara skyldig att hantera det på ett korrekt sätt. Har man riskfaktorer, t.ex. att som läkare/läkarstudent ha psoriasis eller återkommande bölder och vill jobba som exempelvis brännskadekirurg eller på neonatalavdelning måste man vidta åtgärder. Där är nämligen smittrisken större och konsekvenserna likaså. Man kan försöka behandla bort ett bärarskap genom trippelantibiotika under en längre tid - det finns därför strategier. Om man har bärarskap utan riskfaktorer kan man jobba som normalt så länge man sköter hygienen som man ska. I Sverige är man ganska överens om hur man sköter basala hygienrutiner och vilka förhållningsregler man ska få baserat på vilken typ av person man är. Man behöver inte heller prata med Vårdhygien men man kan diskutera med dem om man behöver hjälp med bedömningen av patienten. Man kan behöva vara hemma om man har en sårinfektion och inte vilja berätta om det för sin chef men det kan uppdagas vid typning om det är ett MRSA-utbrott.

Answer 35

Vi misstänker tuberkulos. Man kan tvinga patienten till utredning. Det är dock inte ett entydigt “ja, patienten måste utredas” för att om man saknar tydliga bevis för tuberkulos kan man inte gå till förvaltningsdomstolen. Faktum är att man inte kan tvinga patienten till något utan att i domstol presentera bevis eller indicier. Det är därför viktigt att vinna patientens hjärta för att få dem att gå med på en utredning.

Answer 36

Patienten måste inte stanna därför att man fortfarande saknar bevis. Man kan bara vädja.

Answer 37

Innan patienten åker hem vill man veta hur patienten bor, t.ex. vilka han delar sovrum med och hur många. Det man vill ha reda på är om det finns någon i hans närmaste omgivning som är extra utsatt, t.ex. barn, äldre och immunnedsatta. Det är en konst att övertyga patienten att komma tillbaka. Skrämmer man för mycket finns risken att patienten inte kommer tillbaka. En sak man kan göra innan patienten går är att ta lungröntgen - hittar man då en kavern har man mer bevis och kan använda detta för att få patienten att stanna kvar.

Answer 38

Nu har man bevis för tuberkulos. Som behandlande läkare är man i detta läge alltid skyldig att smittskyddsanmäla och smittskyddsspåra.

Answer 39

Denna patient är smittsam - han har ju bakterier i sin upphostning. Man kan försöka få patienten att stanna kvar genom att förklara att patientens barn är i riskzonen. Man kan nämligen få allvarliga konsekvenser av tuberkulos som barn.

Answer 40

Patienten får inte gå. Man ringer då vakt och polis - som smittskyddsläkare har man rätt att fatta beslut och har då fyra dagar på sig att underrätta Förvaltningsrätten. Det är bara smittskyddsläkaren som har dessa rättigheter och inte vilken läkare som helst. Man får dock inte låsa dörren. Hittar man inte bevis under dessa fyra dagar kan man bli JO-anmäld.

Answer 41

Känsö hade de första pestsjukhusen som kom på 1800-talet. 1834 kom koleran till Göteborg och 10% av befolkningen dog i denna epidemi. Syfilisbakterien (treponema pallidum) är en annan patogen som påverkat globalt.

Answer 42

Resande och handel, nya sätt att leva och nya kontakter mellan människa och djur Smittämnen som förändras Antibiotikaresistens och ökad sårbarhet Klimatförändringar Orent vatten Förekomst och spridning av vektorer Ojämlikt fördelade resurser Krig och konflikt Bristfälligt fungerande sjukvårdssystem

Answer 43

En riskfaktor för att smittsamma infektionssjukdomar ska spridas är resande och handel. Resande och handel är mycket mer omfattande idag än det varit tidigare. Risken är en produkt av sannolikheten ✕ konsekvens. Till exempel kan sannolikheten för att något ska hända vara högt men konsekvensen inte vara så allvarlig som vid denguefeber. Inversen gäller för ebola där sannolikheten är låg men konsekvensen är omfattande. Sedan 10 år tillbaka bor fler personer i städer än på landsbygden. Denguefeber har nu blivit en typisk stadssjukdom. Malaria däremot minskar och många andra sjukdomar minskar också. Staden sätter helt andra krav på risktänkande. Dels blir det en fråga om hur bra aspekter av infrastrukturen fungerar. Det blir även nya kontakter mellan djur och människa och som konsekvens är det så att zoonoser till 75% utgörs av emerging infections.

Answer 44

En faktor i spridning är förändringar av smittämnen där influensavirus är ett typexempel.

Answer 45

Det är viktigt att komma ihåg att konsekvensen av antibiotikaresistens är att små barn skadas mest - neonatalvården förutsätter fungerande antibiotika. Det finns idag fler personer med ökad sårbarhet och nedsatt immunförsvar. Det blir allt fler som till följd av behandling mot exempelvis reumatism som blir sårbara mot infektioner.

Answer 46

Klimatförändringar medför förändringar i vilka mikrober som bor i miljön eller förändringar i hur de växer.

Answer 47

Vattenburna patogener brukar t.ex. alltid dyka upp efter översvämningar - det gäller exempelvis leptospiros.

Answer 48

Man ser en förekomst och spridning av vektorer i spåren av klimatförändringar. Som exempel ser man spridningen av phlebotomus (sandmygga). Denguefeber har blivit den vanligaste vektorburna infektionen globalt och har gått om malaria. Denguefeber finns i princip inte i Sverige men finns i tropiska områden som Brasilien och Thailand.

Answer 49

Zikavirusinfektioner har lett till att många barn fötts med mikrocefali när det blev utbrott i Sydamerika där zikaviruset normalt inte funnits. Det som kan ske är att en infektion förflyttar sig till en annan del av världen vilket ger upphov till en epidemi, som det varit med zikainfektioner i Brasilien. Problemen ökas genom ojämn fördelning i samhället så att de mest utsatta drabbas hårdast.

Answer 50

Infektioner sprids även i större mängd i krigsdrabbade områden. Ett exempel är leishmaniasis som idag är en av de vanligaste infektionssjukdomarna.

Answer 51

I Venezuela har sjukvården försämrats kraftigt. Difteri har kommit tillbaka och malaria likaså. Andra exempel på länder med bristfälliga sjukvårdssystem är Syrien och Ukraina. Genom kriget i Ukraina har barn och äldre drabbats av mässling i hög grad trots att landet tidigare hade god vaccinering.

Answer 52

Nya agens Fler subtyper Spännvidd i kliniska manifestationer (apatogen, mild, svår, dödlig): När provtagningsmetoderna blir bättre kan man se att det finns en spännvidd i de kliniska manifestationerna. Variation i smittsamhet Nya smittvägar: Exempelvis var det en födoämnesburen streptokockinfektion som man inte trodde kunna vara en smittväg men det visade sig vara sant. Resistensutveckling Personer med immunbrist Förändrade kontaktmönster (resor, handel, djurkontakter): West Nile-viruset spred sig över hela USA med början i New York-området och har kartlagts på ett sätt som aldrig tidigare skådats. Klimatförändring Behov av breda samarbetskontakter

Answer 53

Man ringer först bakjouren - alltså en läkare är hemma men är alltid redo ändå att svara på frågor. Man bör också ringa efter Smittskyddet och berätta om fallet då man kan vara den som först får reda på det.

Answer 54

Med tanke på vårdpersonalens säkerhet och att det skulle kunna bli fler fall är det mer vettigt att kalla på en annan ambulans med korrekt skyddsutrustning och patienten får vänta lite längre. De lagar som gäller är smittskyddslagen och IHR (internationella hälsoreglementet).

Answer 55

Det finns pressmeddelanden och kommunikatörer på sjukhuset som ska meddelas. Man kan behöva spärra av ett område för att man inte ska kunna se vad som händer. Sjukhusledningen måste vara inkopplad för att de har koll på policyn. Man måste diskutera kring hur man ska hantera patienten och förhindra eventuell spridning. Det är även väldigt viktigt att skapa trygghet. Sannolikheten att det är något allvarligt är låg. Det gäller att stå med båda fötter på jorden och att förklara läget på ett sanningsenligt vis.

Answer 56

Det är viktigt att få en bra anamnes. Man måste få reda på mer för att kunna ta bättre ställningstagande. Man kan inte heller skicka prover för misstänkt ebola var som helst utan de måste skickas till Stockholm för snabbt svar. Urin och andra kroppsvätskor kan vara infektiösa och måste därför hanteras på ett annorlunda sätt. Man behöver också utvärdera om det kan vara en differentialdiagnos. Man kan behandla för differentialdiagnos till dess att svar om ebola kommit. Är det en allvarligt sjuk patient kan man sätta in flera behandlingar med brett spektrum tills man vet mer. Smittskyddsläkaren bestämmer vad som händer med alla personer från flyget. Man kan bestämma sig för att alla skall stanna kvar tills man tagit alla namnuppgifter. Om man vill undersöka alla på flyget finns en risk att de flesta inte kommer vara särskilt tålmodiga. Det går dock ganska snabbt. Det är viktigt att inte behandla folk som “guilty by association”. Vi blir irrationella när smittan kommer. Efter en tuff natt får du äntligen sova ut på jourrummet. Frampå eftermiddagen väcks du av en lättad verksamhetschef som meddelar att Folkhälsomyndigheten ringt: “provet var negativt, ingen ebola”.

Answer 57

Man måste säkerställa infektionen. Man börjar genom att odla faecesbakterier. Man måste också tänka på att det kan vara något annat. Man kan därefter ringa en infektionsjour för att ta reda på vad det är som gäller. Det är lämpligt att direkt kontakta smittskyddsenheten för att utreda vad som gäller på restaurangen. Till patienterna kan man delge misstanken att det är något smittsamt och att de därför måste undvika riskmiljöer - de får inte arbeta på förskolor eller restauranger.

Answer 58

Då faeces-PCR är positivt kommer man utföra odling för att avgöra vilket infektiöst agens det rör sig om. Första skyldigheten man hade var att ställa en diagnos. Den andra skyldigheten är att informera patienten så fort som möjligt om diagnosen, t.ex. genom att ringa. I detta stadie är det troligen för tidigt för att antibiotikabehandla även om man kanske skulle kunna kontakta infektionskliniken för att få råd och information. Man kan inte låta läkarstudenterna börja på internmedicinkursen nästa vecka. Det står i smittskyddsbladet att man ska kontrolltesta patienterna innan de får gå tillbaka till normal verksamhet.

Answer 59

Vid detta läget överlämnar man fallet till Smittskyddet. Man vill dock även informera infektionskliniken. Det handlar alltså om ett samarbete mellan infektion och smittskyddet. Dessutom måste man koppla in Livsmedelsverket, då mer specifikt kommunens livsmedelsinspektörer. Inte helt sällan är det så att privatpersoner anmäler restauranger direkt till livsmedelsinspektörer. Enligt Smittskyddslagen måste man informera allmänheten men samtidigt vill man inte förstöra restaurangens verksamhet om man har fel. Man skriver öppet om vad som hänt och sker men i 75% av fallen har media hunnit före ändå.

Answer 60

Pseudomonasinfektion är inte anmälningspliktig. Det är vattenlevande bakterie och det finns därför risken att man sprutat in något orent. I detta läget ringer man kommunen som skickar ut en hälso-miljöinspektör som stänger stället omedelbart. Man måste även få listor på vilka som blivit sjuka. Den uppgiften kommer smittskyddet sköta.

Answer 61

Dr John Snow hämtade en karta och satte nålar där alla var sjuka i kolera. Han vidtog därefter en aktiv åtgärd för att motverka utbrottet. Man såg att vissa inte blev sjuka och inte följde mönstret vilket var personerna som bodde nära ett bryggeri och som därför bara drack öl. Samtidigt blev personerna som bodde nära vattenpumparna sjuka i kolera. Han kunde alltså dra slutsatsen att koleran spreds genom dricksvattnet. Det är precis samma metoder som används idag i epidemiologin inom annat än infektion - att man måste få ett lite bredare perspektiv för att kunna se mönster. När man får utbrott gör verkligheten att det är bråttom att samla in alla data och få tillgång till all information som behövs - myndigheter och internationella myndigheter behövs.

Answer 62

Tid: När? Man måste fundera på inkubationstiden. Är det rimligt att smittan spridits på den här tiden? Plats: Vad är källan? Person : Är någon extra sårbar?

Answer 63

Vad gällde ett utbrott av giardiaenterit i Bergen 2004 såg man att det fanns en förskjutning mellan insjuknande och diagnos. Man blev varse om utbrottet innan diagnoserna blev ställda och så är ofta fallet. Därför vill man minska tiden om möjligt för att fånga det under infektionens gång. Man gjorde en karta över dricksvattnet och var vattenreservoaren kom ifrån. Man såg att i ett område var det en extremt hög nivå personer som blivit sjuka, område A. Man såg dock att flera var sjuka i andra områden men det berodde på att de kom i kontakt med vattnet från område A eftersom att de t.ex. arbetade i område A. Dessutom kommer inte alla insjukna av giardia vid exponering.

Answer 64

Inkubationstid Smittsamhetsperiod Kontaktmönster Immunitet Man kan inom infektionsmedicin använda epidemiologi för att ställa diagnos vilket är speciellt för infektioner. Då kan man fråga till exempel: “Är det någon annan i familjen som hostar?” “Vilken kväll var det ni grillade kyckling?” “Har ni akvarium hemma?”: Det finns i akvarier Mycobacterium marinum.

Answer 65

``` Hur smittsam är den? Vilka är smittvägarna? Hur sjuk blir man? Vilken är inkubationstiden? Hur länge är man smittsam? Finns subkliniska men smittsamma fall? Är alla mottagliga? Blir man immun när man haft den? Hur behandlar man den? Hur hindrar man andra att smittas? ```

Answer 66

Klart fler fall än förväntat.

Answer 67

Antalet sjuka av de exponerade/antal exponerade. | Med andra ord, vad är sannolikheten att man blir sjuk om man exponerats?

Answer 68

primärfallet introducerar smittan i populationen och indexfallet är det första fallet som upptäcks. Indexfallet måste alltså inte vara primärfallet. Tertiärfall finns också precis på samma sätt som att det finns sekundärfall.

Answer 69

sjukdom, död eller det man vill mäta.

Answer 70

gemensam överenskommelse om vad som avses med “fall”. Vad räknas till fall? Definitionen ska vara tillräckligt bred så att ingen missas men tillräckligt smalt för att inte räkna in andra sjukdomar. Exempel för shigella blir “En person som insjuknat med diarré och/eller kräkningar under tiden 11-14 oktober i Göteborgsområdet”.

Answer 71

Deskriptiv epidemiologi - redovisning av antal fall (i gruppen, över tiden, andel av befolkningen) Analytisk epidemiologi - hitta trolig smittkälla (t.ex. John Snow-utbrottet 1854 i London) Interventionsepidemiologi - följa åtgärder och insatser (t.ex. antibiotika, vaccin)

Answer 72

Deskriptiv epidemiologi ska förklara: ``` Hur vanlig? Var? Vilka drabbas? När? Tid, plats och person ``` En metod för att skildra detta är epidemikurva med tid på X-axel och antal fall på Y-axeln med en box per fall.

Answer 73

Om alla fall klingar av ganska fort är det en punktsmittkälla ("one point source") - att alla infektioner kommer från en källa. Ser man eftersläntrare kan det istället röra sig om sekundärfall. Detta kan kompliceras av att inkludera minimala och maximala inkubationstiden.

Answer 74

Vid en långvarig smittkälla kan man se en förlängd exponering på kurvan. Det kan vara dagar eller veckor. Så skulle ett salmonellautbrott se ut om exempelvis livsmedlet hängde kvar ganska länge.

Answer 75

I epidemikurva III ser vi ett fall, ingenting och sedan två toppar utan fall mellan. Det skulle man kunna se vid mässling, röda hund eller påssjuka. Detta kallas förökande smittkälla.

Answer 76

Med kartor kan man visa mycket spännande. 2018 har man kunnat göra en geografisk beskrivning av TBE-riskområden, se bilden nedan till höger. Detta kan ge rekommendationer kring vem som ska vaccineras eller inte. Man kan även göra kartor över tid som med influensan i Sverige. Grupp A streptokocker har en östlig influens.

Answer 77

Reproduktionstalet (R0) som anger hur stor risken är för sjukdomen att spridas och den beror av hur mycket kontakter en person har, hur länge någon är smittsam och immuniteten i befolkningen. Om en infekterad smittar 2 är R0= 2 och det blir ett mått på smitta. Mässling har en väldigt hög R0.

Answer 78

``` Prevalens = antalet sjuka vid en tidpunkt. Incidens = hur många som insjuknar under en tidsperiod. ```

Answer 79

Det är lätt att gå fel med infektionsepidemiologin. Det är viktigt att diskutera med varandra för att allt ska kunna testas. I studien med tomaterna hade man även en kontrollgrupp vilket är viktigt. När man förr studerade om rökning hade en koppling till lungcancer jämförde man personer med lungcancer mot en kontrollgrupp. Problemet är att ungefär lika många rökte i kontrollgruppen eftersom att rökning var så vanligt på den tiden - det blev alltså en missvisande kontrollgrupp. Har man något som är en väldigt vanlig smittkälla kan man hamna fel. Man såg vad gäller campylobakter att man blir mycket oftare sjuk med campylobacter under sommaren på grund av miljöfaktorer och livsstilsfaktorer som gör att folk insjuknar då. Det sker varje sommar och är alltså inte ett utbrott utan “sommarsmitta”. Ett riktigt utbrott av campylobacter sågs dock i november. Man måste alltså ha klart för sig vad som skedde innan och hur det brukar se ut innan man drar en slutsats. Det beror dels på informationsinsamlandet.

Answer 80

Analytisk epidemiologi är en jämförelse mellan två eller flera grupper för att reda på orsaker till sjukdom. Det finns: - Fall-kontrollstudier: Ex. salmonellafall med liknande klinisk bild - Kohortstudier: Man väljer ut människor och följer under en tid Grundprincipen är att man ska jämföra en grupp sjuka människor med en grupp friska och försöka ta reda på vad de sjuka varit med om som de friska besparats.

Answer 81

Risken är antalet människor som exponerats och blivit sjuka av den totala andelen exponerade. Den relativa risken (RR) är risken hos exponerade jämfört med risken hos de som inte exponerats. Då kan man räkna risken att bli sjuk om man exponerats för något. En relativ risk >1 innebär att expositionen innebär en ökad risk.

Answer 82

26/100 medicinstudenter insjuknar med kräkningar och diarré. Man vill då fråga medicinstudenterna vad de har ätit och hur de har exponerats. 50 av studenterna hade ätit i personalmatsalen medan 50 inte hade ätit i personalmatsalen. Man såg att 25 av de 50 som ätit i personalmatsalen blivit sjuka medan bara 1 person som inte ätit i personalmatsalen blev sjuk. Det medför att risken att bli sjuk om man ätit i matsalen är 25/50 = 0.5. Den relativa risken att blir sjuk om man blivit exponerad jämfört med om man är oexponerad är (25/50)/(1/50) = 25 gånger större risk om man är exponerad.

Answer 83

Ovanstående exempel är ett exempel på en kohortstudie. I en kohortstudie har man en väldefinierad population där man jämför exponerade personer med icke-exponerade person. Man får då fram en riskkvot.

Answer 84

Man kan hamna i en situation där man, om man fortsätter på matsalsexemplet, inte vet hur många som har ätit i matsalen. Man använder då fall-kontrollstudier som är mer "quick and dirty". I denna metod har man en ej definierad population eller en mycket stor population. I fall-kontrollstudier jämför man sjuka personer (fall) med friska personer (kontroller). Man utgår alltså från vilka som är friska och vilka som är sjuka och ser vad de exponerats för - i kohortstudien var det tvärtom då man utgick från vad folk exponerats för och undersökte om de blev sjuka eller friska. Man kan nu inte räkna på riskkvoten. Man använder då istället oddskvot (OR). Oddskvoten är (oddset för exponering bland fall)/(odds för exponering bland kontroller). Är det en liten skillnad blir RR och OR ganska lika varandra. OR > 1 talar för ett samband.

Answer 85

I detta exempel hade man magsjuka personer varav 45 ätit glass och 30 inte ätit glass. De jämfördes mot kontrollgruppen där 44 hade ätit glass och 41 inte hade ätit glass. Från detta kan man räkna ut oddskvoten som är (45/30)/(44/41) = 1.4. Det verkar alltså finnas ett samband mellan att äta glass och att vara magsjuk enligt oddskvoten.

Answer 86

Inom interventionsepidemiologin (kliniska studier, prövningar) kan man sätta in en viss terapi för en patientgrupp under en viss tidsperiod och se vad resultatet blir av den.