Diagnostiskt självtest Flashcards
Rita ett höljebärande virus och ange alla komponenter!
Genomet:
- dsDNA, dsRNA, eller enkelsträngat.
- innesluten av en kapsid: bestående av en eller flera proteiner som skyddar genomet.
Kapsiden:
- väldigt regelbunden struktur
- kan även bidra t att transportera genomet inne i infekterande celler.
Utanför finns viralt tegument som ligger innanför höljet av lipider. Tegument finns hos t.ex. herpesvirus och består av producerade proteiner och nukleotider. På bilagret av lipider, alltså höljet, finns höljeproteiner. Det är proteinerna som sticker ut på ytstrukturen som viruset använder sig av för att binda in till olika strukturer.
Virus kan se olika ut med avseende på dessa komponenter, vilket gör virus till svåra organismer att förstå. Viktigt är att inse att de är obligata intracellulära parasiter, de måste infektera cellen för att kunna replikera sig intracellulärt trots de få proteinerna. Virologi handlar därmed mer om cellbiologi än om själva viruset, det är samspelet mellan viruset och våra celler som är intressant i virologi.
Rita en virusreplikativ cykel (y-axeln= mängd virus, x-axeln= tiden)
Attachment: först, inbindning av cellen.
Eclipsefas: ej händer mkt.
Därefter: extrem produktion av viruspartiklar, för att sen plana ut.
Varför minskar mängden virus efter attachent?
När viruset tar sig in i cellen bryts viruspartikeln ned och eftersom man mäter hela viruspartiklar minskar därför värdet på Y-axeln. När virusgenomet sedan replikeras och virusdelar bildas så hamnar vi i tillväxtfasen - man ser att det tillverkas mer hela virus intracellulärt.
Vrf dör en virusinfekterad cell?
De tre sätten som en virusinfekterad cell dör på är:
Lysering - cellen spricker och dör. Man får en nekros, cellerna dör okontrollerat.
Apoptos - cellens innata immunförsvar känner av infektionen och försöker döda sig själv genom att gå i apoptos. Lyckas dessa så skyddas omkringliggande celler, vi har fått en kontrollerad celldöd och inflammation genereras ej.
Immunförsvaret - det tredje och kraftfullaste sättet är immunförsvaret. Cellen skickar ut signaler om att den är infekterad och då försöker immunceller förstöra de infekterade cellerna.
Vad är en plasmid?
Plasmider förekommer ofta hos bakterier och är extra cirkulära DNA-molekyler och bär på gener som bakterier inte alltid, t.ex. resistensgener.
Plasmider har en egen replikation men brukar vara i fas med bakteriens normala delning så att det inte blir exempelvis tusentals plasmider på en kromosom. Det kan dock finnas ett par stycken plasmider.
Plasmider kan inkorporeras i övrig arvsmassa. Genom konjugation kan arvsmassa överföras till en angränsande bakterie. Det är en viktig orsak till snabb resistensökning - att en resistensgen kan överföras snabbt mellan olika bakterier.
Beskriv en bakteriecell! Gör en teckning som visar de olika morfologiska strukturerna. Ange kort deras funktion.
Bakterierna är avsevärt mindre än våra celler, och bakterier är enklare till sin struktur. Våra celler har även mycket fler organeller, t.ex. golgikomplex.
Alla bakterier har dock ett cellmembran, precis som våra celler. De har dock ingen cellkärna därför att de är prokaryoter. De har oftast bara en kromosom som ligger ihopknycklad. Det är inte alls som våra celler vars kromosomer är upprullade på histoner.
Ribosomerna ligger i bakterier fritt i cytoplasman.
En stor skillnad mellan bakterier och normala humana celler är att bakterier (med vissa undantag för Mycoplasma) har en cellvägg som upprätthåller ett skydd mot omgivningen. Många bakterier är kapslade och har då ett kolhydratlager runt sig som skyddar mot fagocytos - kapslade bakterier är svårare att fagocytera.
Bakterier kan även ha flageller som kan sitta t.ex. polärt. De används för motilitet och användas för att ta sig genom mucuslager. Bakterier har dessutom pilier/fimbrier som har adhesiner på sig och som används för att adherera till en värdcells ytstrukturer.
Bakterier har ofta plasmider.
Vad är det för skillnad mellan en grampositiv och en gramnegativ bakterie?
Skillnaden mellan grampositiva och gramnegativa bakterier är i cellväggen. Grampositiva bakterier har utanför cellmembranet ett tjockt lager av peptidoglykan som korslänkas av korta peptidkedjor. De har teikonsyra och lipoteikonsyra i denna vägg.
Gramnegativa bakterier har ett yttermembran där LPS ingår. Det finns även en del lipoprotein och poriner som penetreras av vissa molekyler. Mellan membranen finns även en låg mängd peptidoglykan.
man kan färga in bakterier i en gramfärgning. Grampositiva bakterier blir blåa i färgningen och gramnegativa blir röda i färgningen. Grampositiva bakterier har en tjock cellvägg utan lipider som alltså ej avfärgas.
Antibiotika angriper strukturer som är specifika för bakterier som inte finns i eukaryoter. Ge exempel på sådana tänkbara målstrukturer för antibiotika.
Antibiotika angriper strukturer som är unika för bakterier i många fall:
Cellväggen
- Våra mest använda antibiotika (β-laktamer [betalaktamer]) angriper cellväggssyntesen hos bakterier. De är väldigt bra och effektiva antibiotika.
Folsyrametabolismen
- Bakterier måste syntetisera folsyra från början (till skillnad från våra celler). Här används exempelvis sulfa, som var det första antibiotikumet som användes på 30-talet.
Proteinsyntesen
RNA-syntesen
DNA- och DNA-associerade strukturer
- T.ex. kinoloner och ciprofloxacin angriper strukturer som hjälper till att hålla formen på bakterien.
Vad är ett: a) exotoxin; b) endotoxin/LPS?
Endotoxin
Endotoxin är ett annat namn för LPS som är en del av det yttre membranet hos gramnegativa bakterier. LPS har tre delar: en variabel yttre polysackaridkedja, en kärna i mitten och en lipid A-del. Det är lipid A-delen som är mest intressant hos LPS därför att den är väldigt inflammationsframkallande. Om man får en sepsis av gramnegativa bakterier kan allt LPS leda till en så kraftig chock att man får organsvikt. Exempelvis meningokocker kan ge kraftiga symptom och skickar till och med iväg vesiklar med LPS vilket ytterligare bidrar till inflammationssvaret.
Exotoxin
Exotoxiner är proteiner med toxiska effekter som antingen frisätts från bakterien eller frisätts när bakterien går sönder. Det finns många exempel på bakterier som kan producera exotoxiner. Ett exempel är Clostridium tetani, som producerar ett potent neurotoxin som kan blockera inhibitoriska neuron vilket medför kraftiga muskelkramper. Man kunde även få kramper i ansiktet med medföljande höjda ögonbryn.
Kikhosta beror på Bordetella tussis som producerar toxin. Scharlakansfeber beror på streptokocker som kan skada väggarna i små kärl för att ge de karakteristiska utslag. Även difteri, kolera och matförgiftning beror på exotoxiner.
Vad är utmärkande för aeroba bakt?
Aeroba bakterier som är strikt aeroba kräver syre för att fungera. De kommer därför bara växa där det finns tillgång till syre och i en cellkultur i ett provrör så växer de därför bara längst upp, närmast ytan. Exempel är vissa typer av Pseudomonas.
Vad är utmärkande för fakultativt anaeroba bakt?
Fakultativt anaeroba bakterier är mycket vanligare än aeroba bakterier. De har förmågan till aeorob och anaerob metabolism och växer därför både i närvaro och i frånvaro av syre. De växer dock lite långsammare i anaeroba miljöer. Exempel är: pneumokocker, streptokocker, meningokocker, stafylokocker, Salmonella m.fl.
Vad är utmärk för anaeroba bakt?
Anaeroba bakterier växer i syrefri miljö och kan inte använda syre. Många av dessa dör i närvaro av syre. Är de strikt anaeroba så bildas i mötet med syre toxiska metaboliter som skadar bakterierna. De har inte enzymerna som krävs för att oskadliggöra dessa metaboliter vilket är varför de lever anaerobt.
Vilka typer av bakt ger oftast upphov t sjukdom?
De som oftast orsakar infektioner hos människor är de fakultativt anaeroba bakterierna. Strikta aeroba bakterier finns, men de vanligaste är de fakultativt anaeroba.
Hur är antikroppar uppbyggda och vilken funktion har de i försvaret mot bakterier och virus?
En antikropp består av två stycken identiska tunga kedjor som sitter ihop med disulfidbindningar och två identiska lätta kedjor som är ihopkopplade med disulfidbindningar. Den tunga kedjan består av 4-5 immunoglobulindomäner och den lätta av två immunoglobulindomäner. Antigen binder till den yttre delen av kedjorna.
Antikropparnas funktion är att:
- Neutralisera. Detta gör antikropparna när de binder till exempelvis tetanustoxin och förhindrar toxinet från att ge oss kramp.
- Agglutination. Detta innebär att antikropparna (främst IgA och IgM) kan koppla ihop antigen till komplex. Detta sker främst på slemhinnor.
- Aktivera komplement. Detta sker när antikropparna bundit till ytan på en bakterie eller en svamp.
- Öka och mediera fagocytos (opsonisering). Detta gör antikropparna genom Fc-receptorer på till exempel en makrofag. Fc-delen på antikroppen är den innersta delen, på den lätta kedjan.
- Mediera ADCC (Antibody Dependent Cellular Cytotoxicity). ADCC medieras genom att antikropparna återigen binder till Fc-receptorerna på NK-celler. De kan då döda virusinfekterade celler.
Vilka huvudsakliga funktioner har CD4+ T-hjälparceller och CD8+ cytotoxiska T-celler?
T-hjälparceller har CD4 på sin yta, vilken hjälper till att stabilisera T-cellsreceptor-MHC-II-bindningen. Huvudfunktionen hos T-hjälparceller är att utsöndra olika typer av cytokiner; T-hjälparceller definieras utifrån vilka cytokiner de producerar och utsöndrar. På så sätt kan man producera subtyper som Th1, Th17 och styra immunförsvaret mot den typen av mikrob som angriper.
Cytotoxiska T-celler har CD8 på sin yta. De kan också producera cytokiner men deras huvudsakliga funktion är att döda våra egna celler när de är infekterade av mikroorganismer, såsom malaria osv.
