Somatosensorik Flashcards

1
Q

Nämn tre viktiga funktioner för somatosensoriska systemet.

A
  1. Extreoception
  2. Propriocption
  3. Interoception
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilken funktion har extreroception?

A

registering av yttre påverkan på kroppen tex beröring av huden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på funktioner som bygger på information från hudreceptorer.

A
  • Stereognosi: förmågan att identifiera föremål utan att titta på de
  • Bestämma ledvinklar: hudrörelse som svar på böjning av led kan användas av nervsystemet

för att tolka i vilken grad en led är böjd

  • Balansregerling: tex hudinfromation från fotsulan har viktig roll för balansen
  • Motorik: information från hudreceptorer används i styrningen av viljemässiga rörelser
  • Receptorer i munhålans slemhinna bestämmer hur pass finfördelad maten är.
  • Emotionella betydelse av beröring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är hudreceptorer (mekanorecptorer)? och hur kan man dela upp de?

A
  • Det är nervändslut i huden
  • kan delas in i fria och inkapslade nervändslut
  • Att de är inkapslade innebär att de har kapselstruktur som ger dessa hudreceptorer olika egenskaper.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka hudreceptorer finns det?

A

Fria nervändar, Merkelreceptor, Meissners korpuskel, Ruffinis korpuskel, Pacinis korpuskel och Hårfollikelreceptor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är det som utmärker Merkelreceptor från de övriga mekanorecptorer?

A

Merkelreceptorer är de enda hudreceptor som består av nervändslut som har kontakt med en cell, medan övriga hudreceptorer endast har nervändslut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad har låg tröskel för betydelse för hudreceptorer?

A
  • Att hudreceptorer har låg tröskel för mekanisk stimerling har betydelse för att de kan aktiveras av väldigt små beröringar på huden och på så sätt signalera berörning eller sträckning av huden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka celler finns/saknas hos behårad hud till skillnad från icke-behårad hud?

A
  • Behårad hud → saknar Meissners korpusklar

- Icke behårad hud → saknar hårfollikelreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka klassificering finns det av hudreceptorers axon baserad på myelin?

A
  • Aβ-axon: tjock myelin ( 6-12 μm) finns hos alla hudreceptorer
  • Aδ -axon: mindre tjock myelin ( 1-5μm) finns hos fria nervändslut och Hårfollikelreceptorer
  • C-axon: saknar myelin (0.2-1.5 μm) finns hos fria nervändslut.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var finns hudreceptorernas cellkroppar?

A
  • Cellkroppar till de axon i hudreceptorerna är lokaliserade i dorsalrotsganglion utanför ryggmärgen
  • Cellkroppar till ansiktshuden är belägna i ganglion till N. Trigeminus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är dermatom?

A

bandformat område av huden som innerveras av en spinalnerv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sträckkänsliga jonkanaler

A
  • jonkanaler som finns hos mekanoreceptorer
  • öppnas vid sträckning av membranet
  • Kan vara direkt förbundna med bindvävstrådar i omgivande bindväv → ökad känslighet för mekanisk påverkan på huden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Lågtrösklig mekanoreceptorer

A
  • mekanoreceptorer som kräver väldigt liten mekanisk påverkan på huden för att dess sträckkänsliga jonkanaler ska öppnas.
  • ju större mekanisk tryck desto ökad frekvens av aktionspotentialer till CNS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur sprids receptorpotentialen till det första ranvierska noden?

A

Det första som händer är stimuli tex tryck → sträckkänsliga jonkanaler öppnas → Na+ flödar in→ får en ström av Na+ till första ranvierska noden → spänningskänsliga kanaler i första ranvierska noden öppnas och Na+ flödar in→ membranet blir mer depolariserat (positiv återkoppling) → aktionspotential upprättas & fortleds till CNS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är mikroneurografi? Hur utnyttjas den?

A
  • Är en metod för att mäta nervimpulser i enskilda axon i en perifer nerv.
  • kan registrera aktionspotentialer från endast ett axon i den perifera nerven
  • man kan på det sättet undersöka vilken typ av info om hudpåverkan som enskild axon signalerar till CNS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka aspekter får man av undersöka enskilda axon från mikroneurografi?

A
  1. Receptivt fält: är området av huden som övervakas av axonet
  2. Adekvat stimulus: “favoritstimulus”, är det stimulus en lågtrösklig mekanoreceptor är mest känslig för
17
Q

Axon från lågtröskliga mekanoreceptorer kan delas in i 2 grupper vilka är de?

A

Delas in i två grupper beroende på dess storlek :

  1. Axon med små receptiva fält :
    - axon övervakar mindre område
    - Dessa axon har flera känsliga punkter
    - Exempel Meissners korpusklar
  2. Axon med stora receptiva fält :
    - axon övervakar större område
    - Finns endast en känslig punkt, talar för att det är en enda mekanoreceptor som sitter i axonets distala ände
    - Exempel Pacinis korpusklar
18
Q

Vad innebär adaptation? Hur delas man in det?

A
  • är receptors förmåga att vänja sig en hud- stimulering

- Axon från lågtröskliga mekanoreceptorer kan delas in utefter hur länge impulssvaret pågår vid en hudstimulering

19
Q

Nämn de adapterande typerna

A
  1. Snabb adapterande :
    - axon skickar ett fåtal aktionspotentialer
    - signalerar primärt vid förändringar av tryck på huden → dynamisk svar
    - I vissa fall ger tryckförändringen på huden endast upphov till en aktionspotential när hudintryckning börjar → on-svar
    - när aktionspotential när intryckningen upphör → off-svar
    - Exempel: Meissners & Pacinis korpuskler är snabbt adapterande mekanoreceptorer
  2. Långsamt adapterande :
    - axon skickar aktionspotentialer under hela den tiden som det finns ett tryck → statisk svar
    - Signalerar alltså primärt ett kontinuerligt rådande tillstånd
20
Q

På vilket sätt påverkar kapselstrukturen adapationen?

A
  • Kapselstruktur finns tex i Meissners & Pacinis korpusklar ( är båda snabbt adapterande)
  • Kapselstruktur ta upp den mekaniska belastning som axonet utsätts för om trycket pågår under längre tid → avlastar axonet i mitten
  • När trycket tas bort → deformering av kapsel som sprids in till axonet → ny receptorpotential
  • Men om kapselstrukturen skulle tas bort → får man ett mer statisk svar vilket talar om att det är kapselstrukturen som ger den snabbt adapatande egenskapen.
21
Q

Vilka andra egenskaper har receptorerna?

A
  1. hudsträckningar när det gäller axon från Ruffinis korpusklar → aktiveras när huden dras utåt från receptorns plats i det receptiva fältet.
    tex
  2. Kantkäsnlighet när det gäller axon från Merkelreceptor → receptorn är känslig för kanter som korsar det receptiva fältet
22
Q

Hur kan CNS skilja mellan olika hudretningar?

A
  • varje hudretning ger upphov till en aktivitetsmönster där aktionspotentialsmönstet fördelas unikt över tid för varje hudretning som man kan identifiera → CNS kan avläsa detta & på så sätt specifikt identifiera en hudretning.
23
Q

Olika delar av huden skiljer sig åt vad det gäller somatosensorisk & funktion. Vad beror detta på?

A

Det beror på att olika axon innerverar olika hudområden

24
Q

Ge exempel på två området som är hårlös hud. Ge en förklaring för när det gäller fördelning av receptivt fält och deras hud specialisering funktion

A
  1. Handflata :
    - axon med små receptivt fält → har högst densitet i fingertopparna
    - axon med stora receptivt fält → lägre densitet i fingertopparna
    - specialisering av fingertopparnas är kopplad till deras roll för findiskrimination
  2. Fotsula:
    - har inte samma tydliga fördelning av små & stora receptiva fält
    - är mindre antal receptiva fält i fotvalvet pga har ej samma kontakt med underlaget som övriga delar av foten
    - Tryckbelastning av fotsulan → central funktion i balansreglering
25
Q

Behårad hud är mindre undersökt till skillnad från hårlös, men det man vet uppsättningen av mekanoreceptorer skiljer sig. förklara?

A
  • Hårfollikelreceptorer finns → det gör att man kan känna beröring på avstånd, vilket är en viktigt skyddsfunktion
  • Pacinis & Ruffinis korpusklar samt Merkelsreceptorer finns.
  • Merkelsrecptorer ligger runt hårstrå & kan känna av beröringen på den
  • Meissners korpusklar saknas här
  • C-beröringsaffereten finns i behårad ( finns ej i hårlös), är icke-myelinserade, känsliga för lätt beröring → bidrar till emotionell upplevelser av beröring
26
Q

Varför tror man att C-beröringsafferenter bidrar till emotionella upplevelser?

A
  • Man har bl.a. visat att dessa axon projicerar till insula-området i cortex som har betydelse för emotionella upplevelser
  • Dessutom har man sett att personer som genetiskt saknar C-beröringsafferenter har en annan emotionell upplevelse av beröring av behårad hud → kan inte urskilja att en viss “smekningshastighet” är mer behaglig än en annan
27
Q

Nämn olika tester för beröningssinne

A
  • Sensibilitet grovt testad: undersökaren systematiskt berört olika hudområden symmetriskt bilateralt och efterfrågat om patienten upplever någon sidoskillnad.
  • Lokognosi: undersökaren pekar på en punkt när patienten blundar och som patienten sedan själv skall peka ut
  • Sträckkänslighet
  • Tvåpunktsdiskrimination
28
Q

Vad innebär lateralinhibtion?

A
  • är en mekanism som bidrar till diskrimination förmågan. Detta görs genom hämmande kopplingar (via interneuron) som ger ett annat aktiveringsmönster.
29
Q

Vad är temperaturreceptorer? Och vilka typer finns det?

A
  • Det är fria nervändslut i huden som är känsliga för temperatur. Innehåller jonkanaler som är temperaturkänsliga → finns olika jonkanaler som är känsliga för olika temperatur temperatur intervall:
    1. Köldreceptorer: har ett temperaturområdet på ca 15-30, maximalt aktivering 25
    2. Värmdereceptorer: har ett temperaturområdet på ca 30-43, maximal aktivering 45
  • ligger temperatur utanför dessa intervall → nociceptorer aktiveras istället
30
Q

Hur är adaptation kopplad till temperaturreceptorer?

A
  • temperatur receptorer uppvisar dels en statisk svar när temperatur ligger inom känslighetsområdet, men även dynamisk svar när temperaturen förändras.
31
Q

Hur når informationen från det somatosensoriska systemet till hjärnan?

A

-Genom två ascenderande (uppstigande) banor

  1. Baksträngsbana
    - korsar och kopplar om vid medulla oblongata, kopplar även om i thalamus
    - förmedlar vid identifiering av föremål
    - förmedlar riktningskänsel
    - förmedlar vibrationssinne
  2. Spinothalama banan
    - korsar och kopplar om på ryggmärgsnivå → kopplar om igen via thalamus
    - har förbindelse till insula → C-beröringsaffereten i behårad hud går till denna del
    - förmedlar smärta
    - förmedlar information om temperatur.
32
Q

Vad innebär Primär somatosensoriska cortex ( SI)

A

-Primär somatosensorikt cortex ( SI): del av storhjärnans cortex som ligger i gyrus postcentralis

33
Q

Hur har man kunnat identifiera kropsskartan

A
  • genom att undersöka SI på vakna patienter under neurokirurgiska operationer genom elektrisk stimulera hjärnbarken → patienten får en somatosensorisk upplevelse som förläggs/projiceras till en viss kroppsdel/plats på huden. Tack vare dessa försök har man kunnat identifiera kroppskartan
34
Q

Brodmann aeror

A
  • om man systematisk kartlägger enskilda nervceller i SI ser man att det innehåller 3 kroppskartor → finns i olika sk brodmanns areor
  • Brodmanns areor är alltså histologisk indelning av hjärnbarken baserat på nervcellens form & placering i hjärnbarken 6 lager
  • Storhjärnan består av ett 50-tal brodmann aeror
35
Q

SI består av 3 brodmann areor. Vilka är de?

A

Area 3b

  • Har en extremt detaljerade kroppskarta
  • Består av ett antal kolumner/”skivor” → varje kolumn har ansvar för en del av kroppen

Area 1 & 2

  • Area 3b projicerar på dessa areor
  • Area 1 & 2 får dessutom ett mindre inflöde från thalamus
  • Precis som i Area 3b finns nervceller här som reagerar på enkla mekaniska stimuli (tryck/beröring) i sitt receptiva fält, men finns även neuron som registrerar mer komplex beröring
36
Q

SI projicerar till 2 delar av storhjärnan där högre bearbetning sker. Vilka är dessa delar?

A
  1. Sekundär somatosensoriskt cortex ( SII) :
    - celler har stor receptivt fält → vissa receptivt fält täcker distala delar av flera fingrar
    - celler aktiveras bl.a. om man håller ett föremål med flera fingrar
  2. Parietalcortex :
    - celler har stora receptivt fält
    - får även input från syn och muskelreceptorer
    - celler aktiveras som bäst om somatosensoriska intryck & synintryck får samtidigt
    - här sätts alltså info ihop → har betydelse för att skapa en karta om omgivningen → skapa kroppsuppfattning