Neurofarmaka Flashcards
Psykoser och schizofreni: patofysiologi?
För hög aktivitet i mesolimbiska dopaminsystemet (positiva symptom), för högt
DA, möjligtvis för låg aktivitet i prefrontalcortex (negativa symptom)
Psykoser och schizofreni: Gamla behandlingsmedel?
1) Reserpin - hämmar VMAT
2) Klorpromazin - blockerar postsynaptisk D2
3) Haloperidol - blockerar postsynaptisk och presynaptisk D2
4) α-MT - inhiberar tyrosinhydroxylas
Psykoser och schizofreni: Traditionella antipsykotiska medel (FGA)?
1) Haloperidol
2) andra D2-blockerare
Psykoser och schizofreni: Atypiska antipsykotiska medel (SGA)?
1) Clozapin-lika - D2-blockerare men mekanism något oklar, dirty drug, blockerar även andra
receptorer som 5HT2A
2) Partiella D2-agonister
ADHD: Patofysiologi?
okänd, eventuellt för låga nivåer av DA och NA vilket leder till ”övertrötthet” (sänkt
vakenhet)
ADHD: centralstimulantia?
1) Amfetamin - vänder riktning på DAT och NET + hämmande effekt på MAO
2) Metylfenidat - ” -
ADHD: Vad gör NRI preparat?
Blockerar NET
ADHD: Vad gör α2-agonister?
verkar troligtvis på postsynaptiska α2-receptorer
Depression: Patofysiologi?
för låga nivåer NA (amerikansk teori), för låga nivåer serotonin, 5HT (europeisk
teori)
Depression: återupptagshämmare?
1) Tricykliska medel - hämmar NET och SERT
2) SSRI-medel (selective serotonine reuptake inhibitor) 5HT - hämmar SERT förstahandsmedel
3) NRI-medel (selective noradrenaline reuptake inhibitor) NA - hämmar NET
4) SNRI-medel (serotonine and noradrenaline reuptake inhibitor) 5HT, NA - hämmar SET och NET
5) DNRI-medel (dopamine and noradrenaline reuptake inhibitor) DA, NA - hämmar DAT och NET
Depression: MAO-hämmare?
1) Traditionella/klassiska - hämmar MAO (varning för ost-effekten, tyramin)
2) RIMA (reversible inhibitors of monoamine oxidase) - mer selektiva än traditionella, mindre
biverkninga
Depression: Vad gör α2-blockerare?
blockerar autoreceptor (försvagar negativ feedback), ökad halt NA
Depression: Vad gör melatonin-agonister?
bygger på att ge ”stötdos” för att vända klockan rätt
Depression: Vad gör Esketamin?
Esketamin (nytt) - ketamin har visat sig ha akut antidepressiv effekt, esketamin är S-enantiomer
av ketamin. NMDA-receptor-blockerare
Depression: Ickefarmakologisk behandling?
1) ECT (Electro Convulsive Therapy)
2) KBT (kognitiv beteende-terapi)
Bipolär sjukdom: Patofysiologi?
depression - för låga nivåer 5HT (eller NA) vid depression, mani oklart, för högt
DA?
Bipolär sjukdom: Antidepressiva medel?
1) Antidepressiva läkemedel (t ex SSRI)
2) Vissa atypiska antipsykotiska medel (SGA), t ex clozapin-lika
Bipolär sjukdom: Antimaniska medel (stämningsstabiliserare)?
1) Litium (Li) - mekanism okänd, eventuell påverkan på inositolfosfat - förstahandsval
2) Atypiska antipsykotiska medel (även vissa traditionella) - antidopaminerg effekt
3) Vissa antiepileptiska medel
4) Anxiolytika (t ex bensodiazepiner) - inte förstahandsval, oftast kombineras 2 av ovanstående
först
Bipolär sjukdom: Profylaktisk behandling (depression + mani)?
1) Litium - god profylaktisk effekt för båda
2) Vissa antiepileptiska medel
3) Atypiska antipsykotiska medel
Parkinsons sjukdom: Patofysiologi?
Degenering av DA-neuron i substantia nigra, Lewy-bodies (ansamlingar av alfa-synuclein i onormalt veckad form) DA-neuronen
Parkinsons sjukdom: Ge ex på beh med bra effekt, kan ges isolerat.
1) L-DOPA + Dopa-dekarboxylas-hämmare - L-DOPA är precursor till dopamin, hämmaren
förhindrar perifer nedbrytning
2) DA-receptor-agonister
Parkinsons sjukdom: understödjande läkemedel till L-DOPA?
1) MAO-B-hämmare
2) COMT-hämmare - båda förhindrar nedbrytning av DA - förstärker L-DOPA
Parkinsons sjukdom: antikolinerga medel?
- blockerar mAChR, förhindrar ACh:s stimulerande effekt på ”bromsen” i indirekta loopen i
nigrostriala dopaminsystemet. (olämpligt för äldre pg a biverkningar)
Parkinsons sjukdom: icke-farmakologisk behandling?
Neurokirurgi (Deep Brain Stimulation, DBS) - opererar in eldosa i nucleus subthalamicus som
ingår i dopamin-looparna
Huntingtons sjukdom/chorea (”danssjuka”) : Patofysiologi?
mutation i proteinet för det normalt inaktiva proteinet huntingtin (funktion okänd),
har 40 eller mer CAG-repeats som kodar för glutamin i proteinet - allmän degenerering av neuron,
fr a GABAerga och därefter glutamerga
Huntingtons sjukdom/chorea (”danssjuka”): Behandling?
1) Reserpin (för motoriska symptom) - hämmar VMAT
2) Antipsykotiska medel (för psykotiska symptom)
Restless leg syndrome (RLS), ”myrkrypningar”, Willis Ekboms sjukdom: Patofysiologi?
primär form (ärvs av förälder), sekundär form uppkommer av t ex perifera
nervskador pg a långvarig diabetes, järnbrist, vitamin B12-brist (kopplade till anemi), användning
av SSRI-medel och antipsykotiska medel mm.
Teorier för primär form är DA-brist någonstans i hjärnan, andra teorier är dålig genomblödning och
syresättning i benens hud (finns DA-receptorer på dessa kärl vilket stödjer denna teori)
Restless leg syndrome (RLS), ”myrkrypningar”, Willis Ekboms sjukdom: Behandling vid sekundär form?
behandla utlösande faktor, järnbrist eller vitamin B12-brist
Restless leg syndrome (RLS), ”myrkrypningar”, Willis Ekboms sjukdom: Behandling av både primär och sekundär form?
Behovsmedicinering: L-DOPA
Kronisk medicinering: DA-agonister som tas varje kväll
Nämn sedativa hypnotika för behandling av ångest
OBS! Idag används antidepressiva för behanding av kronisk ångest
Äldre behandling
1) Barbiturater - allosterisk modulator på GABAAR som ökar tiden för hur länge kanalen är öppen
Dagens farmakologiska behandling
1) Bensodiazepiner - allosterisk modulator på GABAAR som ökar frekvensen för öppning av
kanalen
Ge ex på sedativa hypnotika för behandling av insomnia.
1) Bensodiazepiner
2) Nyare hypnotiska läkemedel - mekanism okänd, eventuell påverkan på GABAAR och omegareceptorer
3) Antihistaminer - 2:a generationen, H1-receptor-antagonister
varför tror man att antidepressiva läkemedel är mer effektiva än sedativa hypnotika/anxiolytika vid beh av kronisk ångest?
tröttar ut receptorerna vid kronisk behandling (desensitisering) - därav förvärrad ångest i början av behandlingen
Antidepressiva för behandling av kronisk ångest? och på vilka indikationer?
SSRI-medel är förstahandsmedel - hämmar SERT
Indikationer:
1) Premenstruell dysfori (obs ej ångestsjukdom)
2) Panikångest
3) Social fobi
4) Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
5) Tvångssyndrom (OCD)
Alkoholberoende: Patofysiologi?
Etanol är allosterisk modulator på flera jonotropa receptorer, bl a GABAA, nAChR
(eufori, stimulans), NMDA, 5HT3
Alkoholberoende: behandling?
1) Disulfiram - spärrmedicinering, inhiberar aldehyddehydrogenas vilket ger ansamling av
acetaldehyd som har obehagliga farmakodynamiska effekter
2) Akamprosat - okänd mekanism, eventuell NMDA-antagonist, god effekt vid
absinenssymptom
3) Naltrexon - opioidreceptor-antagonist, ger god effekt hos ”kick-drickare”
4) Nalmeten - antagonist på vissa och partiell agonist på vissa opioidreceptorer - används som
behovsmedicinering.
Nikotinberoende: Patofysiologi?
nikotin är nAChR-agonist
Nikotinberoende: Behandling?
1) Substitutionsbehandling - nikotin i annan form som successivt minskar (t ex plåster)
2) Vareniklin - partiell nAChR-agonist
Cannabinoid-beroende: Patofysiologi?
THC, cannabinodiol verkar på cannabinoidreceptorer 1 och 2 (har olika effekter).
Cannabinoidberoende behandling?
beh saknas
Centralstimulantia - beroende (amfetamin, kokain): patofysiologi?
amfetamin vänder DAT, NET och SERT, kokain blockerar DAT (även NET och SERT)
Centralstimulantia - beroende (amfetamin, kokain): behandling?
beh saknas
Hallucinogena droger - beroende: Patofysiologi ecstasy?
Stör balansen av serotonin (påverkar serotonerga neuron), har likheter
med amfetamin.
Ger dilaterade pupiller.
Ge ex på hallucinogena droger.
LSD, psilocybin (svamp), mescalin (kaktus)
Hallucinogena droger - beroende: behandling?
beh saknas
Heroin-beroende: Patofysiologi ecstasy?
Opioid-receptor-agonist (samma receptor som morfin verkar på)
Ger pupillkonstriktion, avslappning, andingsdepression
Heroin-beroende: Substitutionsbehandling?
1) Metadon - (full agonist, dämpar abstinenssymptom)
2) Buprenorfin - (partiell agonist, dämpar absinenssymptom)
3) Buprenorfin + naloxon - (naloxon är antagonist, motverkar missbruk av buprenofrin vid
intravenöst intag, genomgår annars första-passage-metabolism)
Opioid-analgetika (centralt verkande smärtdämpande medel): Verkningsmekanism?
Verkar på opioidreceptorer (framför allt my och kappa), analgesi, minskad
ångest och oro, dämpar host-reflexen.
Opioid-analgetika (centralt verkande smärtdämpande medel): ge ex på starka opioider
1) Morfin
2) Oxycodone
3) Fentanyl
4) Metadon
ge ex på svaga opioider
1) Kodein
2) Tramadol
Opioid-analgetika (centralt verkande smärtdämpande medel): Partiella agonister ?
Buprenorfin
Opioid-analgetika (centralt verkande smärtdämpande medel): Antagonister?
1) Naloxon - kan ges vid överdos
2) Naltrexon
Demens - Alzheimers: Patofysiologi?
Flera orsaker till demens, neurodegenerativa, vaskulära, övriga, demensliknande
symptom mm. Alzheimers är neurodegenerativ - fr a kraftig minskning av ACh-neuron samt
extracellulära ”senila plack” kan observeras som utgörs av amyloid-β-protein, som är
nedbrytningsprodukt av amyloid-β-protein-precursor.
Demens - Alzheimers: behandling?
1) Kolinesterashämmare (AChE-hämmare) - förhindra nedbrytning av ACh - första medel att
prova
2) NMDA-receptor-antagonister (memantin) - teori om excessiv frisättning av Glu vid Alzheimers,
binder svagt till Mg2+-blockeringen och förhindrar överaktivering av neuron.
3) Framtida läkemedel - eventuellt antikroppar mot amyloid-β-protein
Stroke: patofysiologi?
trombos/emboli (ischemisk stroke) eller blödning (intracerebral eller subaraknoidal)
Stroke: profylaktisk behandling?
1) Behandling av riskfaktorer (samma som vid hjärtinfarkt)
2) Trombocyt-aggregations-hämmare (sekundärprofylax efter TIA och trombos) -
acetylsalicylsyra hämmar aggregation av trombocyter
3) Antikoagulantia vid förmaksflimmer (som kan leda till emboli) - påverkar koagulationsfaktorer
Stroke: akut behandling?
Akut behandling
1) Fibrinolys/trombolys - vid ischemisk stroke - Alteplas innehåller TPA som påskyndar aktivering
av plasminogen till plasmin som bryter ner fibrin
2) Sy ihop skada vid brustet aneurysm (vid subaraknoidalblödning), intracerebral blödning är
svåråtgärdad.
Neurokirurgisk behandling - troboektomi
Om trombosen kan lokaliseras och inte är för oåtkomling kan man gå in med kateter i kärl och dra
ut trombosen.
Lokalanestetika (lokalbedövning): Nämn läkemedlet, dess kemiska struktur samt verkningsmekanism.
Lodokain (xylokain®)
Kemisk struktur: lipofil del + kolkedja + hydrofil del (tertiär aminogrupp), alla dessa läkemedel är
svaga baser (90% joniserat vid normalt pH)
Verkningsmekanism: state dependent blockering av spänningskänsliga Na+-kanaler ⟶
blockering av aktionspotentialer (signalering)
Ges tillsammans med vasokonstriktor, t ex adrenalin
Antieptileptika: patofysiologi epilepsi?
snabba okontrollerade ökningar av fyrningsfrekvensen av aktionspotentialer i ett
visst område av hjärnan eller hela hjärnan
Ge exempel på behandling av epilepsi
Blockerare av spänningskänsliga Na+-kanaler
Use dependent (beroende av jonkanalens konformation, binder till inaktiverat läge och
förlänger refraktäriteten)
- Karbamazepin
- Fenytoin
- Valproat
- Lamotrigin
Use independent (används inom forskning)
- TTX (tetrodotoxin)
Förstärker GABAerg transmission och därmed ökad inhibering av neuron
1) Påverka barbiturat-inbindningsstället på GABAA
2) Påverka bensodiazepin-inbidningsstället på GABAA
3) Hämma GABA-transaminas (nedbrytare av GABA)
4) Hämma upptaget av GABA från synapsen
Hämning av glutamat-receptorer av AMPA-typ (minska excitation via AMPA)
Öppning av kaliumkanaler av M-typ
(Hyperpolarisering)
Okänd princip
Dirty drugs (påverkar flera av ovannämnda)
Spänningshuvudvärk: patofysiologi?
tensionshuvudvärk, muskelkontraktionshuvudvärk, mm
Spänningshuvudvärk: behandling?
Förändring av livsstilsförändringar, ska ej behandlas med läkemedel
Hortons huvudvärk: patofysiologi?
okänd
Hortons huvudvärk: profylaktisk behandling?
1) Kalciumkanalblockerare (CCB)
2) Pizotifen
3) Litium
4) Kortikosteroider
Hortons huvudvärk: Akutbehandling?
1) Triptaner - 5HT1D och 5HT1B-agonister och ger kärlkonstriktion.
2) Mjöldrygealkaloider (ergot-alkaloider/sekale-alkaloider) - påverkar kärlkonstriktion, ergotalkaloid-derivat
3) Syrgas
Migrän: patofysiologi?
serotonin verkar spela roll
Migrän: profylaktisk behandling?
1) Icke-medikamentell - livsstilsförändring där man undviker triggerfaktorer
2) Medikamentell:
Förstahand:
1) β-blockerare (metoprolol, propranolol)
Andrahand: 2) Pizotifen 3) Kalciumkanalblockerare (CCB) 4) Antiepileptikum 5) Antidepressiva 6) Angiotensinreceptorblockerare (ARB) Tredjehand 7) Antiepileptikum 8) Metylsergid 9) Botox Profylax vid menstruationsrelaterad migrän 1) Naproxen (NSAID) 2) Östrogen Akutbehandling migr
Migrän: akutbehandling?
1) Icke-medikamentell - gå in i lugnt och mörkt rum för att slappna av
2) Medikamentell - diry drug metoklorpramid (Primperan ®)
3) Triptan
4) Mjöldrygepreparat
