Circadiansk rytm och sömn Flashcards

1
Q

Vad menas med cirkadianska rytmen? vilka funktioner har den?

A

Ett program som regelbundet återkommer och som koordinerar vår fysiologi från cell till individnivå så att rätt saker görs vid rätt tid under en 24 h cykel baserat på samverkan mellan olika molekylära oscillatorer (cirkandska klockor).

  • Den ser till att våra celler/organ arbetar efter en tidsmässig förväntan när deras arbetsinsats behövs och spelar stor roll för nutrition och metabolism
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ge exempel på några hälsoproblem man kan få om man inte håller sin biologiska klocka och sin sömn/vakenhetscykel i synkroni med omgivningen.

A

Man kan drabba av diabetes, högt blodtryck,

kardiovaskulära sjukdomar och psykiska besvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Risk för stroke och hjärtinfarkt är (A) på morgonen.

- Risk för komplikationer vid hjärtkirurgi är (B) vid förmiddags- än eftermiddagsoperationer

A

A. högst

B. större

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Cirkadianska rytmen är en relevant faktor vid läkemedelsbehandling. Ge exempel på detta.

A

Cytostatika måste ges vid de tillfällen celler genomgår cellcykeln då dessa riktar sig mot cancercellernas cellcykel. Alltså läkemedelsadministration vid rätt tidpunkter påverkar deras effektivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur styrs cirkadianska rytmens rytmiska mönster?

A

Med hjälp av olika typer av oscillatorer som kan vara genetiska (PER-oscillatorn), cytosola eller metaboliska
(oscillatorn Kai)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är PER-oscillatorn​? hur funkar den?

A

Molekylär klocka baserad som regleras av transkription translation feedback loop.

  • Består ett stort antal gener som kontrolleras av transkriptionsfaktorer.

Så här går det till:

  • Transkriptionsfaktorerna Clock och Bmal1 initierar transkription av negativa återkopplingsproteiner cry1/2 och Per1 som dimeriseras, går in i kärnan och binder till clock och Bmal1 och hämmar deras transkriptionella aktivitet.
  • Proteosomal degradering av cry och Per tar bort hämningen och cykel startar igen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Transkription translation feedback loop

A

Proteiner som hämmar sin egna produktion genom att hämma transkription av deras gener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför behövs en centralklocka för att styra cirkadianska rytmen?

A

De cirkadianska klockorna, oscillatorer kan inte känna av ljus som är den viktigaste faktorn för cirkadianska rytmen. Därför måste vi ha en ljuskänslig centralklocka som kan styra de andra klockorna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken struktur utgör vår centralklocka? var återfinns denna struktur?

A

​nucl. Suprachiasmaticus (SCN)​ som återfinns i hypothalamus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är det som gör att SCN kan fungera som centralklocka?

A

SCN har ett nätverk av 50 000 GABA-erga/peptiderga neuron och en grupp celler som frisätter VIP (vasointestinal peptide) som är speciellt betydelsefull för att synkronisera SCN rytm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan SCN få information om ljus? Vad gör SCN med denna information?

A

Ljus registreras av specialiserade ​melanopsin-innehållande​ ganglieceller och skickas från retina till SCN via den retinohypothalamiska banan.

SCN kan därefter påverka cellernas oscillatorer, antingen via neuronal signalering med
aktionspotentialer​ eller humoral signalering med ​hormoner​.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur påverkar ljus de cirkadianska klockorna i celler?

A
  • Information om ljus går till celler från SCN och stimulera transkription av genen Per 1 som är ett av de proteinerna som deltar i
    negativa återkopplingen.
  • Vid mörker leder det ej till någon transkription av genen Per 1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka regioner omfattar SCN?

A
  • Inre (core) region​ (ventral): mottar och integrerar kommande information från retina, c. pineale, thalamus och raphe.
  • Yttre (shell) region (dorsal): här finns celler som uppvisar en kraftig circadiansk rytm i genexpression genom att samspela med celler i core-regionen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Aktiviteten, aktionspotentialsfrekvens, i SCN (A) under dagen och (B) under kvällen.

A

A. ökar

B. minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur styrs aktionspotentialsfrekvens från SCN ?

A
  • Klockgenerna styr produktionen av olika jonkanaler som påverkar cellernas retbarhet. Dessa jonkanaler är mer excitabila under dagen.
  • Cirkadianska variation i astrocyternas aktivitet: astrocyter är väldigt aktiva under natten p.g.a ökad [Ca2+] → frisätter glutamat via presynaptiska NMDA receptorer →​
    frisättning av GABA ökar från interneuron vilket hämmar AP-fyrning i SCN-neuron​.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

SCNs neural styrning av perifera klockor

A

Sker via aktivering av sympatikus som i sin tur har olika effekter på kroppen

17
Q

SCNs humoral styrning av perifera klockor

A
  • Minskad aktivitet i SCN påverkar epifys att producera och frisätta melatonin via ANS.
  • Styr kortisolproduktion via:
    1. HPA-axeln: som innefattar hypothalamus, hypofys och binjurens bark.
    2. sympatikusinnervering av binjurebark.
18
Q

Melatonin

A

Ett viktigt mörkerhormon som fungerar som en markör för dygnsrytm och vars maxsyntes sker under natten.

19
Q

Sömn

A

Ett lätt reversibelt tillstånd med minskad mottaglighet och interaktioner med omvärlden.
- Ett samspel mellan circadiansk variation i vakenhet och sömntryck som byggs upp under dagen då man är vaken och försvinner under natten när man sover.

20
Q

Varför behöver vi sömn?

A
  • Sömn minskar vår energianvändning och är därför bra för återhämtning.
  • Viktig för inlärning, neurogenes, immunsystem
  • Bortrensning av substanser som har ackumerat under dagen
21
Q

Sömn delas in i …

A
  1. Icke-REM sömn:
    - Delas upp i 4 stadier som visar hur hjärt- och andningsfrekvensen blir lägre. Detta stadie får oss att känna oss utvilade.
  2. REM-sömn:
    - kallas också drömsömn, utmärks av aktivitet i ögonmuskulatur.
    - Under REM sömn ökar hjärt- och andningsfrekvens.
22
Q

Man brukar skilja på tre medvetandetillstånd, vilka är dessa?

A

vaken, icke-REM och REM

23
Q

Hur ser EMG ut under REM-sömn?

A

Ingen EMG under REM-sömn då kroppens motorik upphör med undantag för ögonens motorik och lungornas andning.

24
Q

Somnogener

A

Ämnen som ackumuleras under dagen och elimineras under natten såsom adenosin, GABA, prostaglandin och extracellulärt ATP.

25
Q

Vakenhetsfrämjande ämnen

A

acetylkolin, noradrenalin, glutamat, hypokretiner, histamin

26
Q

Hur regleras switchen mellan sömn och vakenhet?

A

Switchen styrs av ett samspel mellan sömn och vakenhet.

  • Under dagen ​ökar sömntrycket​ som beror på somnogener.
  • Den ​cirkadianska vakenhetsdrivaren​ stiger under dagen, har en dipp vid 13-14 tiden och sjunker sedan under kvällen.
  • Switchen sker då den cirkadianska vakenhetsdrivaren sjunker och somogener tar över.
27
Q

Flip-Flop modell för switch mellan vakenhet och sömn

A

Genom ömsesidig hämning kan enbart ett av dessa två tillstånd, sömn eller vakenhet, vara
aktivt vid en given punkt. Hämningen sker på antingen sömnkärnor eller vakenhetskärnor.
På så sätt sker en flip-flop mellan vakenhet och sömn.

28
Q

Sömnkärnor

A
  • Ligger i ventrolateral preoptiska kärnan (VLPO) i hypothalamus
  • Kan styras av
    1. SCN: aktiverar vakenhetskärnor och hämmar sömnkärnor
    2. Somnogener: exciterar sömnkärnor​ och hämmar vakenhetskärnor
    3. Aktiva vakenhetskärnor stänger av sömnkärnor
29
Q

-Vakenhet kännetecknas av (A) aktivitet av noradrenalin, serotonin, histamin, Ach
-Non-REM kännetecknas av (B) aktivitet av noradrenalin, serotonin, histamin, Ach
-REM kännetecknas av (C1) aktivitet noradrenalin, serotonin, histamin, ​men (C2) aktivitet av
acetylkolin.

A

A. hög
B. låg
C1. låg
C2. hög

30
Q

Hur kan man gå dirket från ett vaken tillstånd till ett REM-sömn? Vilka konsekvenser kan detta ge?

A
  • Sömn börjar alltid med icke-REM-sömn där switchen kan ske genom att att stänga av aktivitet orexinkärnan så att sömntryck kan öka. Plockar man bort kontrollen från orexinkärnorna kan man gå direkt från det vakna tillståndet till REM-sömnen
  • Detta leder till hallucinationer(drömsekvenser).
31
Q

Vad skulle en skada i parietalcortex som TPJ har för betydelse för REM-sömn?

A
  • man kan fortfarande ha REM-sömn men ingen drömsömn.
  • detta beror på att TPJ (“temporo-parietal-occipital junction”) är viktig för visuospatial förmåga vilket innebär att dopaminerga projektioner till prefrontalcortex skadat och därmed kan man inte drömma
32
Q

Sömndeprivering (sömnbrist) kan leda till

A
  • rubbad balans mellan FPN (som är aktiv då vi sitter och tänker) och DMN (som är aktiv då vi inte tänker) –> försämrad uppmärksamhet
  • Arbetsminnet försämras - sämre på utförande av vissa uppgifter
33
Q

Hur påverkas pyramidceller av sömntryck?

A
  • När sömntrycket är liten kommer de flesta neuron i motorcortex och parietalcortex att vara på i “on-state” och visar en regelbunden fyrning (några neuron är dock i “off-state”)
  • När sömntrycket är stor dvs i en sovande hjärna är förhållandena motsatta dvs neuron visar “off-state”
34
Q

Vad innebär partiell sömn? Och vad beror detta på?

A
  • innebär att det finns flera sovande neuron i hjärnan fast vi är vakna
  • beror på sömnbrist och därmed ökad sömntrycket som gör så att kortikala neuron är i “off-state”.