Läkemedel i miljön

Question 1

Vad vet vi om förekomsten av läkemedelsrester i miljön?

Answer 1

Flera hundra aktiva substanser har hittats i miljön hitills och listan växer.
Koncentrationerna som hittas är vanligen mellan 1ng/L och drygt 1 mikrogram/L

Question 2

Ge ex på hur man kan mäta förekomst av läkemedel i miljön?

Answer 2

Vattenprover kan påvisa förekomst av olika läkemedel. Tex i Milano mättes halter av kokain i vattendrag och man såg då trender mellan olika dagar. Man kan alltså använda vattenprover för narkotikaspårning.

Question 3

Nämn 7 faktorer varför läkemedel kan utgöra en miljörisk.

Answer 3

1: Biologiskt aktiva
2: Deras måltavlor finns hos många arter
3: Verksamma vid låga doser
4: Stor, ökande användning (1-2dygnsdos per person samt att vi har en ökande andel äldre befolkning)
5: Ofta stabila molekyler
6: Passerar oftast reningsverk utan problem (eftersom de är stabila molekyler)
7: Kan ibland anrikas i organismer.

Question 4

Fiskar riskerar att påverkas av av läkemedelsrester, nämn 3 orsaker.

Answer 4

1: De lever i vatten där läkemedel hamnar.
2: Deras receptorer/enzymer liknar oftast människans.
3: Läkemedel koncentreras över gälarna.

Question 5

Är det farligt att äta fisk? (pga läkemedelsrester)

Answer 5

Nej, det finns inga påvisade risker för oss gällande läkemedelsrisker i fisk.

Question 6

Hur sprids läkemedel ut i miljön?

Answer 6

När en aktiv substans produceras kan det hamna i industriella eller kommunala reningsverk/avlopp. Det kan också ske under formuleringen av läkemedlet eller när ett läkemedel distribueras till konsumenter som då intar läkemedlet och utsöndrar det till samma reningsverk/avlopp. Dessutom kan under distribueringen oanvända läkemedel hamna i reningsverken, hushållssopor eller tillbaka på apotek. Om läkemedel hamnar i hushållssopor eller på apoteket förbränns det. Vissa läkemedel används inte och de slängs antingen i soporna eller lämnas tillbaka till apoteket. Eftersom hushållssopor förbränns i Sverige är det ganska ofarligt att slänga läkemedel i hushållssopor.
Från reningsverk hamnar läkemedel i slam. Läkemedel binder ofta till oorganiskt material i slammet. Slammet kommer antingen förbrännas, hamna på en deponi (soptipp) eller hamna i jorden. Hamnar läkemedlet i deponier eller i jorden kan den läcka ut till vattendrag och på så sätt hamna i dricksvattnet.

Question 7

Är dricksvatten farligt för människan? (m tanke på läkemedelsrester)

Answer 7

• Oftast hamnar så små doser läkemedel i vattnet att de inte påverkar oss.
• Exponeringen ligger långt under terapeutiska nivåer.
• Jämfört med andra kemikalier har vi en god förståelse av läkemedel vilket betyder att man även har god förståelse över vilka risker de utgör om de hamnar i dricksvatten.
• De flesta läkemedel utsöndras (exkreeras) snabbt från människor och om det är tillräckligt små doser läkemedel som hamnar i dricksvattnet spelar det ingen stor roll. Läkemedlena ansamlas inte över tid.
• Om antibiotika hamnar i dricksvattnet kan det medföra indirekta risker genom antibiotikaresistens även om det inte är direkt skadligt för oss människor

Question 8

Effekter av läkemedel i miljö: Dokumenterade miljöeffekter av läkemedel baseras främst på? (3 faktorer)

Answer 8

1: Etablerad toxicitet i labbstudier
2: Tillräckligt höga halter uppmätta i miljön
3: Motsvarande effektbild observerad i miljön

Question 9

Vad är Etinylestradiol? Ge ett ex på vilken påverkan det kan ha när det kommer ut i miljön.

Answer 9

Etinylestradiol är det vanligaste syntetiska östrogenet i hormonella kontraceptiska medel. Den har en propenylgrupp som gör den väldigt svår att bryta ner. Etinylestradiol finns i halter på 1 nanogram/liter ibland.

I exempelvis England såg man att fiskar kunde vara påverkade. Påverkan av östrogen under embryonalstadiet kan göra att fiskars/grodors könsutveckling hämmas och man i t.ex. hjärnan får en feminisering.

Question 10

Ge ex på miljöeffekt av Diklofenak.

Answer 10

• Läkemedel som lindrar smärta, hämmar inflammation och sänker feber.
• Gavs till kor i indien och pakistan som var sjuka, hade feber. När korna dog åts de av gamar. Diklofenak ger njursvikt hos gamar → gamarna dog.

Question 11

Misstänkta miljöeffekter av läkemedel baseras främst på?

Answer 11

1: Etablerad toxicitet i labbstudier
2: Tillräckligt höga halter uppmätta i miljön

Question 12

Misstänkta miljöeffekter av läkemedel: Vad misstänker man att Levonorgestrel kan ha för effekter på miljön?

Answer 12

Det finns läkemedel som imiterar den progesterina delen av kombinations-p-piller, som kallas levonorgestrel. Mindre än 1 nanogram av ämnet stoppar fortplantningen hos fiskar. Levonorgestrelet kan ansamlas i fiskarna och är farliga främst under könsdifferentieringen. Utsätts organismer senare i livet spelar det mindre roll.

Question 13

Vad misstänker man att Oxazepam kan ha för miljöeffekter?

Answer 13

Oxazepam är den aktiva substansen i ångestdämpande läkemedel. Koncentrationerna man fann i vattnet var tillräckligt för att göra fiskar modigare. Beteendeförändringar kan ske vilket också kan ge ekologiska förändringar.

Question 14

Vad misstänker man att neuroaktiva läkemedel kan ha för miljöeffekter?

Answer 14

Mäter man läkemedel i fiskar utanför reningsverk mäter man nivåer som är snarlika de i människor. Det gäller främst neuroaktiva läkemedel som ofta görs feta så att de hamnar i feta organ som hjärnan.

Question 15

Var kan man söka miljöinformation om läkemedel?

Answer 15

Tex. FASS, Janusinfo

Question 16

Nämn för- och nackdelar med märkningssystem på FASS och Janusinfo.

Answer 16

Både Fass och Janusinfo baseras sällan på den mest relevanta toxdatan vilket ger en osäker klassificering.

FASS:
En fördel med FASS är att miljöinformationen finns där annan viktig produktinformation finns.
Dock finns inte tillräckligt mycket data om effekterna hos alla läkemedel utan endast information om vissa. Det är företagen själva som tar fram informationen i FASS och bestämmer därför själva vad som står där.
Det är också svårt att jämföra läkemedel i FASS.

Janusinfo:
En fördel med Janusinfo är att den är substansbaserad och baserad på konsensus.
Dessutom är det lätt att jämföra alternativ.
Dock är Janusinfo svårt att hitta och okänt för många.

Question 17

Nämn 4 olika vägar att begränsa spridningen av läkemedelsrester till miljön

Answer 17

1) Minska användning av läkemedel - anpassa dosering hos individerna
2) Minska användningen av miljöbelastande läkemedel.
3) Designa läkemedel så att dem blir lättare nedbrutet.
4) Reningsåtgärder. Man kan använda exempelvis: Ozon-rening, eller aktivt kol

Question 18

Vad finns det för risker med att förmedla miljörisker gällande läkemedel till patienter?

Answer 18

Risk för sämre compliance

Question 19

API

• betydelse
• Vart produceras dessa oftast och varför?

Answer 19

• Active pharmaceutical ingredient → läkemedels aktiva substans.
• Undvik att använda API med kända miljörisker om det finns andra alternativ.
• Ofta i kina och indien pga betydligt mindre kostnader.

Question 20

Varför gör man läkemedel stabila och vad har det för innebörd för miljön?

Answer 20

De är stabila för att klara av transporter, förvaring och passage i ventrikeln där det är lågt pH. Det ska heller inte brytas ned för snabbt i kroppen vilket också gör att det tar med dessa egenskaper ut i naturen.

Question 21

Vad upptäckte Larsson DGJ 2007

Answer 21

Att läkemedelstillverkning i Indien hade extremt giftigt “renat” avloppsvatten där det fanns läkemedel i vattnet till en mängd av 1 000 000 kronor som den slutliga konsumenten står för. Hämmade också bla grodors tillväxt samt mycket antibiotika i vattnet –> antibiotikaresistens

Question 22

Vad har vi för ansvar i västvärlden?

Answer 22

Ett etiskt ansvar när våra läkemedel produceras i indien då antibiotika utsläpp kan leda till antibiotika resisten.
Ett problem då tex apotek måste erbjuda billigaste läkemedelsalternativet, vilket ofta innebär ett sämre miljöalternativ.

Question 23

Vad kan jag som läkare göra?

Answer 23

Om det finns två läkemedel med exakt samma kliniska verkan välja det som är minst dåligt för miljön.

Question 24

Hur kan mängden läkemedel i miljön minska? 6 exempel

Answer 24

1. Kunskapsspridning
2. Utsläppsgränser,
3. Självkontroll (företag ska själva införa sina egna gränsvärden)
4. UPPHANDLINGSKRAV, Sjukhus väljer vilka lkm de köper in och kan i en upphandling ställa krav.
5. Substitutions och förmånssystemet,
6. Transparens, Få företagen att tvingas berätta var deras produkter tillverkas någonstans.

Question 25

Vilka två vägar kan man ta för att göra sig av med oanvända läkemedel?

Answer 25

• Lämna oanvända läkemedel på apotek → läkemedel eldas upp, dvs förbränning.
• Slänga läkemedel i sopor → förbränns då också
• Dvs oanvända läkemedel förbränns oavsett om man slänger de i hushållssopor eller lämnar de på apotek.