Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Farmakologi, fysiologi och biokemi > Motorik > Flashcards

Motorik Flashcards

1
Q

Vilka är de tre motoriska nivåer som kontrolleras hierarkiskt?

A
  1. Storhjärnans kortex, cerebellum och de basala ganglierna.
  2. Hjärnstammen
  3. Ryggmärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Motorisk enhet

A
  • De muskelfibrer som innerveras av ett motomeuron bildar tillsammans med motorneuronet en motorisk enhet som är den minsta delen av muskeln som kan aktiveras.
  • Motoriska enhetens storlek varierar mellan 10-3000
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med att muskler aktiveras i motoriska synergier? Hur förändras de motoriska synergier under utvecklingen?

A

Flera motoriska enheter i flera muskler aktiveras av ett och samma neuron i hjärnan och dessa muskler arbetar tillsammans för att åstadkomma en meningsfull rörelse.
Tidigt under utveckling så har barn fåtal grova synergier som blir allt flera och finare under uppväxten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Man brukar tala om att motoriska nivåer kontrolleras också parallellt, vad är det man menar då?

A

Lillhjärnan och de basala ganglierna utgör stor system som genom olika mekanismer påverkar våra rörelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Den delen av CNS som styr och kontrollerar motorik uppvisar en s.k. hierarkisk organisation, vad menas med detta?

A

Med hierarkisk organisation menas dels att högre delar utövar kontroll över lägre delar av nervsystemet och dels att ju högre upp desto mer komplex och flexibel motorik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är motorik?

A
  • motorik är ett samspel mellan ett flertal olika mekanismer
  • vissa mekanismer är väldigt enkla, andra är mer komplicerade
  • flertal mekanismer kan verka samtidigt för att åstadkomma naturliga rörelse
  • Motorik är komplex dvs inte lätt att förstå & därför de motoriska systemen inte är fullständig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en reflex? vilka element består den av?

A

Reflexer är omedelbara förprogrammerade motoriska svar på tillräckligt kraftigt retning av sinnesorgan. De består av följande element:

  • sinnesorgan
  • afferent neuron
  • reflexcentrum
  • efferent neuron (α-motorneuron)
  • effektororgan (muskel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Tonus

A

Muskelaktivitet vid viloförhållande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka tre typer av motorisk rörelse finns det?

A
  1. Medfödda rörelse
  2. inlärda rörelse
  3. viljemässiga rörelse
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Viljemässigga rörelse

A
  • rörelse som inte är en reflex eller genetisk bestämda
  • Svårdefinierade
  • Det är något som vi bestämmer oss att göra, men kräver hjärnaktivitet
  • Vissa rörelser av vardagsmotorik som sker automatisk betraktas som viljemässiga, kan utföras utan att medvetenhets kopplas
    → skulle komplikationer uppstå behöver viljan vara engageras för att kontrollera rörelsen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Inlärda rörelser

A
  • rörelser som inte är genetiskt förutbestämda
  • denna grupp av rörelser betraktas mer eller mindre viljmässiga och kan delas in i handlingar som har :
    1. Yttre incitament → händelse i omgivningen leder till handlingen
    tex man hör att dörren till rummet öppnas, och vänder då blicken mot dörren
    2. Inre incitament → händelse som inte direkt förutsätter interaktion med omgivningen, innefattar även rent mentala handlingar
    tex man kommer och tänka på att låsa dörren, och utför sedan detta

I både 1 och 2 finns det alltså handlingar som engagerar medvetandet ( är viljmässiga) och delar som inte gör det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken typ av neurala kopplingar finns det i ryggmärgen?

A
  1. Monosynaptiska kopplingar: koppling från afferenter direkt till motorneuron.
  2. Disynaptiska kopplingar: koppling från afferenter till motorneuron sker via en interneuron.
  3. Polysynaptiska kopplingar: koppling från afferenter till motorneuron sker via en serie interneuron.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Motorneuronpool

A

En muskel med alla motorneuron som den styrs av.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad menas med proprioception? vilka proprioceptorer förmedlar den?

A

Ledsinnet, förmedlar kroppshållning och position samt position av kroppsdelar.
Förmedlas av två typer av proprioceptorer, muskelspolar som förmedlar muskellängd och golgi senorgan som förmedlar kraftutveckling i muskeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur är muskelspolen uppbyggd?

A

Muskelspole är en tunn spolformad struktur som består av ett bunt intrafusala muskelfibrer som är omgivna av en vätskefylld kapsel.

Den är innerverad av både afferenta (Grupp Ia och II afferenter) och efferenta (γ-motorneuron) nervfibrer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ser muskelspolens afferenta innervation ut?

A

Muskelspolen innerveras av både grupp Ia och II afferenter.

Grupp Ia: extra känslig för snabba förändringar av muskelnslängd och har därmed en hög dynamisk känslighet

Grupp II: Har en lägre dynamisk känslighet men större statisk känslighet, känner av muskellängd i varje ögonblick.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad har den efferenta innervation av muskelspolar för funktion?

A

Efferent innervation av muskelspolar av γ-motorneuron håller muskelspolen lagom sträckt vid förkortning av muskeln så att muskelspolen inte faller ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka två sätt kan fyrning av aktionspotentialer i afferenta axon åstadkommas?

A
  1. Genom att hela muskeln sträcks
  2. Genom att aktivera γ-motorneuron
    - den aktiveras tillsammans med de vanliga α-motorneuron, annars är den inaktiv när muskeln är passiv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur stor är den kontraktionskraften i muskelspolarnas intrafusala muskelfibrer och hur kan den påverka muskelns längd eller kraftutveckling?

A
  • Den är mycket liten och därför påverkar inte hela muskelns längd eller kraftutveckling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Sträckreflex

A
  • monosynaptisk reflex → Ia-afferenter kopplas till samma muskels ⍺-motorneuron
  • denna reflex utlöses när muskeln utsättas för en snabb passiv sträckning som tex lätt slag med en reflexhämmare mot senan → Ia-afferenter aktiveras → kontraktion av muskeln
  • reflexen finns i alla kroppens muskler
  • reflexen är svag, men kommer va extra svag när man utför en rörelse
  • vid vila är det lättare att aktivera denna reflexen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken verkan har Ia-afferenterna för synergister (samverkande muskler) respektivt antagonister (motverkande muskler)?

A
  • har en exciterande verkan på synergister

- har en inhibernade verkan på antagonister via d.s.k Ia-inhibiotroiska internneuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Varför är sträckreflexen en svag reflex ?

A
  • detta är pga hjärnan via descenderade banor aktiverar s.k inhibiotoriska interneuron → inhiberar antagonisters ⍺-motorneuron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad kan en försvagad resp. en förstärkt sträckreflex ha för betydelse kliniskt?

A
  • En försvagad sträckreflex kan tyda på en skada på nerven eller i det ryggmärgsegment där muskelns ⍺-motorneuron ligger
  • En förstärkt sträckreflex (spasticitet) kan tyda på en skada i descenderande bansystem i hjärnan som normalt inhiberar denna reflex.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka två skyddsreflexer utlöses vid exmpelvis smärtsam stimulering i extreminteter ( armar& ben)?

A
  • Det är flexorreflex & korsad extensorreflex som utlöses samtidigt pga att de är sammankopplade i ryggmärgen
  • Flexor = muskel som orsakar flexion av en extremitet
  • Extensor = muskel som orsakar extension
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur utlöses flexoreflexen & den korsade extensorreflexen?

A
  1. man trampar på tex ett vasst föremål
  2. nociceptorer skickar impulser till ryggmärgen, där de orskar excitation av ett stort antal interneuron inom flera spinala segement
  3. Interneuron är kopplade i kedjor i ⍺-motorneuron som innerverar flera olika muskler → flexorer exciteras medan extensorer inhiberas
  4. Flexion av benet → man drar bort foten

Samtidigt kommer motorneuron på motsatta sidan påverkas, där de synaptiska kopplingarna är omvända → flexorer inhiberas nedan extensorer exciteras → detta gör att man får extension av det motsatta benen → denna reflex är den korsade extensorreflexen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vart återfinns Golgi senorgan? Hur innerveras den och vilken funktion har den?

A

I muskelns proximala eller distala ända och innerveras av typ Ib afferenter.
Den är kopplad till ca 15 muskelfibrer och 10 st skilda motoriska enheter och aktiveras när dessa kontraherar och registrerar på så sätt information om kraftutveckling i muskeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilken effekt har impulserna från Golgi senorgan på muskelns ⍺-motorneuron?

A

Den verkar inhiberande på ⍺-motorneuronen till egna muskeln via interneuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur utlösas plantarreflexen? Vilken effekt har denna reflex?

A

En plantarflexion av tårna utlöses vid kraftig stimulering av fotsulans lateralsida. Denna reflex har sitt centrum i segment S1 i ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur påverkar plantarreflexen av skador i pyramidbanan?

A

Vid skador i pyramidbanan ger samma stimulering som utlöser plantarreflex en s.k. Babinskis tecken som är dorsalflexion av tårna (fr.a stortån) med samtidigt abduktion av småtårna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Abdominalreflexer

A

Kontraktion av underliggande muskler vid rätt rispning mot huden på magen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Cermasterreflexen

A

Scrotum (pungen) drar sig upp på grund av kontraktion av m. cermaster vid lätt beröring av mediala sidan på låret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är gånggenerator? Hur startas gånggeneratorn? hur bestäms gångrörelsens hastighet?

A

Två nätverk av neuron i med varsin sida i ryggmärgen som kan producera rytmisk aktivitet med exakt koordination mellan höger och vänster sidas extremiteter. Varje sådan nätverk består av två halvcentra, en för extensorer och en för flexorer.

Mesencephalic locomotor region, MLR är det området i hjärnstammen som startar, håller igång och bestämmer frekvensen av gångröresler av gånggeneratorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Postural kontroll

A

Upprätthållning av balans och lämplig kroppsställning i bål, extremiteter och nacke med hänsyn till den aktuella verksamheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Toniska nackreflexen

A

Reflexer som utlösas av proprioceptorer i nackmusklerna vid huvudrörelser och jobbar i stor del för att stabilisera huvudet och ögonen i förhållande till gravitationen.

  • Denna reflex är tydlig hos små barn men undertrycks senare under utveckling via överordnad kontroll

Exempelvis ger en framåtböjning av huvudet flexion i alla extremiteter medan en sidorotation av huvudet ger en flexion i extremiteterna mot den sida man roterar huvudet åt och en extension på motsatta sidan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad menas med release?

A

En patologisk manifestation av en reflexmekanism, som normalt inte kan påvisas, vid ett neurologiskt tillstånd som påverkar de områden som har överordnade kontroll av dessa reflex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Mediala hjärnstamsbanor

A
  • Riktade mot den axiala muskulaturen och proximala extremitetsmuskulaturen i skuldra och höft.
  • Står för grövre synergier och är fylogenetiskt gamla
  • Omfattar bl.a vestiublo-, retikulo- och tektospinala banorna
37
Q

Vestibulospinala banor

A
  • Aktiveras från vestibulära afferenter från vestibularisapparaten och är starkt kontrollerad av cerebellum.
  • Utgör tsm med vestibularisapparaten, vestibulära system i hjärnstammen ett separat sensori-motoriskt system för att hålla balansen och upprätthålla den normala kroppsställning.
38
Q

Tektospinala banan

A
  • Har sitt ursprung i tectum som omfattar bl.a colliculus superior.
  • Neuron i denna bana är organiserade i riktningsspecifika kolumner
  • Står tsm med colliculus superior för orienteringsrörelser av ögon, huvud och kropp mot företeelser som uppfattas genom syn-, hörsel- och berörningssinnet.
39
Q

Retikulospinala banor

A
  • Utövas både från motorcortex (area 4 & 6) och colliculus superior med samordnande reglering från cerebellum.
  • Ger relativt grova synergier på axial muskulatur.
  • Hos människan även banor för styrning av mer fraktionerad extremitetsmotorik.
40
Q

Laterala hjärnstamsbanor

A
  • Riktade i högre grad mot extremitetsmuskulaturen.
  • Finare rörelser av extremiteterna
  • Omfattar bl.a rubrospinala banan men även en del av retikulospinala banor hos människor.
41
Q

Rubrospinala banan

A
  • Styrs kraftigt från motoriska hjärnbarken.
  • Starkt samarbete med corticospinala banan genom att styra viljemässig motorik som är väl inlärd.
  • Underutvecklat hos oss och funktion troligtvis ersatt av en retikulospinala bana.
42
Q

Corticospinala banan (pyramidbanan)

A
  • Har sitt ursprung i cortex cerebri och terminerar huvudsakligen på interneuron i ryggmärgen som i sin tur styr motorneuron. Det finns dock en liten procent monosynaptiska kopplingar.
  • Den innehåller också okorsade fibrer som innerverar interneuron som styr axiala muskulaturen (sannolikt för postural reglering)
  • Denna bana är viktig för ej väl inlärda rörelser

och fraktionerad handmotorik

  • Pyramidbanan reglerar också sensoriska funktioner genom att bl.a utöva presynaptisk inhibition på afferenta terminaler i ryggmärgen och baksträngskärnor och på så sätt reglera aktivitet för ascenderande banor.
43
Q

Propriospinala interneuron

A

Ett separat system av interneuron i ryggmärgens cervikalsegment som får motoriska kommandon via bl.a. corticospinala, rubrospinala, retikulospinala och tektospinala banor och förmedlar kommandot vidare till motorneuron.

44
Q

Vilka andra projektioner har vi från cortex? Vilken funktion har sådana projektioner?

A 
Projektioner till:
- basala ganglier
- thalamus
- cerebellum
- hjärnstammen
Dessa projektioner har en indirekt kontroll på motoriken via retikulo-, rubro- och tektospinala bansystem.
45
Q

Vad menas med inre- resp. yttre incitament?

A

Yttre incitament är en händelse i omgivningen som direkt leder till handlingen medan inre incitament är motoriska handlingar som inte direkt förutsätter att man interagerar med omvärlden utan det sker genom t.ex tänkande och kommer sannolikt från t.ex limbiska system eller frontala associationskortex

46
Q

Beskriv vägen från hjärnan till en enkel rörelse

A
  1. Det uppstår en incitament (lust att röra sig) som antingen är inre eller yttre incitament.
  2. Man planerar hur rörelsen ska utföras. I detta steg är associationskortex i både frontal- och parietalloben, basala ganglier och motoriska thalamus viktiga för att utarbeta handlingsplan.
  3. Hjärnan utformar ett motoriskt kommando som skickas via primära motoriska cortex till hjärnstammen och ryggmärgen i descenderande banor.
  4. Hjärnstammen och ryggmärgen utformar det slutliga mönstret av aktionspotential som skickas vidare till skelettmusklarna via ⍺-motorneuronen.
47
Q

Nämn de viktigaste motoriska areorna i cerebrum. Vart ligger resp. area?

A
  1. Primära motorcortex: gyrus precentralis, area 4
  2. Supplementära motoriska arean (SMA): mediala delen av area 6.
  3. Premotoriska arean (PM, PMC, PMA): den laterala delen av area 6.
48
Q

Varifrån kommer inflödet till dessa motoriska areor?

A
  1. andra kortexareor, särskilt:
    a) Posterior parietala cortex, särskilt Brodmans area 5 och 7
    b) Prefrontala cortex, särskilt Brodman area 9
  2. subkortikala strukturer: basala ganglierna och cerebellum via thalamus.
  3. perifera sinnesorgan.
49
Q

Vad heter kortexareorna som styr ögonröresler?

A

frontal eye field som ligger nära PM, och supplementary eye field (SEF), en liten area framför SMA.

50
Q

Vilken roll spelar primära motorcortex för motorik?

A

Planera enkla rörelser men framförallt en verkställande till de rörelser som planeras i de andra areor.

51
Q

Movement unit

A

Det rörelsemönstret som vi får vid aktivering av en kortikal pyramidcell som har kontroll över flera motorneuron som innerverar olika muskler.

52
Q

Vilka funktioner har SMA?

A

1) selektion och utförande av rörelser med inre incitament.
2) planering av mer komplexa handlingar.
3) sammanlänkning av motoriska delmoment till längre sekvenser.
4) bimanuell koordination.

53
Q

Vilken funktion har premotoriska arean?

A

PM är viktig för initiering och styrning av rörelser som är beroende av sensorisk information om omvärlden, framför allt visuell eller somatosensorisk.

54
Q

Hur kan man fastställa de funktioner som olika motoriska områden av hjärnbarken har?

A
  • genom att registerna bredskapspotential och motorpotential vid en sekvens av upprepade viljemässiga rörelser mha EEG.
  • genom att studera hjärnaktivitet med en s.k. PET-scan som visar vilka områden av hjärnan som är aktiva när en vaken person/patient utför vissa handlingar.
    t. ex visar en enkel fingerflexion aktivitet enbart i M1 medan en serie av fingerrörelser visar aktivitet i både SMA och PM utöver M1. När personen frågades att bara föreställa sig en viss rörelse så sågs också aktivitet i SMA och PM men inte M1.
55
Q

Vad är beredskapspotential?

A
  • är det första neurofysologiska tecken på hjärnaktivitet, dvs bredskap hos PM/SMA precis innan en rörelse utförs
56
Q

Vad är motorpotential?

A

En potential som leder till muskelkontraktion. Celler i M1 ger motorpotential.

57
Q

Vad säger Side path theory? Vilka strukturer är involverade?

A
  • den säger att motoriken kräver en viss modifering

- de strukturer som är involverade är cerebellum och basala ganglinger, då de har olika modiferingsfunktioner.

58
Q

Vilka är de funktionella delar av cerebellum och vad är de viktiga för?

A
  1. Spinocerebellum → viktigt för utförande
  2. Cerebrocerebellum → viktigt för planering
  3. Vestibulocerebellum → viktigt för balans
59
Q

Spinocerebellum

A
  • medial del av cerebllum
  • är viktig för utförande & kontroll av pågående motorik

Input : spinocerebllum kan utföra sin funktion tack vare att info fås från många håll bland annat ryggmärgen ( via spinocerebellära banor), hörselsystem & visuella systemet, delvis via storhjärnans cortex

Output: utflödet från spinocerebellum går via lillhjärnanskänor till de motoriska system i hjärnstammen → kan utöva en kontroll på descenderande kommando i lateral & mediala hjärnstamsbanor

60
Q

Cerebrocerebellum

A
  • De anatomiska största delen av cerebellum
  • finns lateralt
  • funktion för planering och rörelse

Input : tar emot info indirekt från många delar av storhjärnans cortex

Output: skickar info till MI & PM ( via thalamus)

61
Q

Vestibulocerebellum

A
  • den fylogenetiskt äldsta delen av cerebellum
  • finns mot hjärnstammen
  • funktion är kontrollera balans, kroppshållning och ögonrörelser

Input: tar emot info från vestibularisapparaten samt från ryggmärgen, syn & hörsel

Output: skickar info till mediala descenderande bansystem

62
Q

Hur är cerebellum organiserad? och vilken roll har cerebellum i side path?

A
  • Cerebellum består av ett stort antal side path som ligger parallellt med andra motoriska system
  • den har en roll som tycks vara att modifera aktiviteten i varje side path för att åstadkomma motoriska adaptation eller motorisk inlärning
63
Q

Purkinjeceller

A
  • är väldigt stora nervceller som finns i cortex cerebelli.
  • har ett stort antal dendrit-träd som sträcker sig upp i lamina molecularis och axon som går ner till djuptliggande cerebellumkärnor.
  • är inhibitoriska celler då de använder GABA som neurotransmittor → inhiberande effekt på cerebellumkärnor
64
Q

Vilka 2 system finns det för ingående signaler till cerebellum? Vilken effekt har dessa system?

A
  1. Mossfibrer : dessa finns ursprung i flera strukturer i hjärnstammen (nucl. pontis, nucl. reticularis lateralis och vestibulariskärnorna) och ryggmärgen (de spino-cerebellära banorna)

Effekt:

  • Mossfibrer exciterar kornceller som i sin tur exciterar purkinjeceller genom parallelltrådar.
  • De exciterar också inhibitoriska korg- och stjärnceller som verkar inhiberande på purkinjeceller.
    2. Klättertrådar: alla klättertrådar har ett gemensamt ursprung, en kärna i hjärnstammen s.k. oliva inferior.

Effekt:

-Synapser från klättertrådarna ger mycket stark excitation på purkinjecellerna.

65
Q

Hur aktiveras en purkinjecell att avfyra en simple spike?

A

Mosstrådar exciterar kornceller vars parallelltrådar exciterar purkinjecell. Det krävs många sådana excitationer för att purkinjecellen ska avfyra en simple spike.

66
Q

Hur aktiveras en purkinjecell att avfyra complex spike?

A

När en motorisk ordersignal inte leder till exakt rätt resultat ( felsignal) aktiveras oliva inferior i hjärnstammen. Axonen, klättertrådarna, aktiverar purkinjecellen kraftigt och en skur av aktionspotentialer avfyras. Orsakar LTD

67
Q

Hur kan vestibulocerebellum justera den vestibuloocculära reflexen (VOR)?

A
  • Om synfältet rör sig skickas signaler (från retina via kärnor i hjärnstammen) via klätterfibrer till purkinjecellerna. Det signalerar ett fel och ger en LTD som korrigerar felet.
  • alltså reflexen måste va perfekt annars är den helt värdelös
68
Q

Vad är Ataxi? Vilka är de typiska symptom?

A
  • Ett samlingsbegrepp för skador i cerebellum som ger fel i rörelsens hastighet, omgfång och kraft.
  • Typisk symptom:
  • Dysmetri: rörelser får “fel storlek”, dvs går till fel mål
  • Intentionstremor: skakningar under rörelser
  • Adiadochkinesi: får svårt att ändra röresleriktning under en pågående rörelse
69
Q

Vilka andra symtom (förutom ataxi) kan man få vid skador i cerebellum?

A
  • Hypotoni: minskad tonus både under vila & i samband med rörelser
  • Balansstörningar
70
Q

Basala ganglier

A
  • ansmalingar av nervcellskroppar ( grå substans) djupt inuti storhjärnan, nära dess bas
  • är inkopplade i side path från cortex tillbaka till fler andra kortikala områden
  • fungerar som en beslutfattare om vilka rörelse som ska utföras
71
Q

Vilka strukturer räknas till basala ganglier?

A
  • Striatum: putamen & nucleus caudatus
  • Globus pallidus: har både GPE och GPI
  • Thalamus : nucleus ventralis anterior (VA) och nucleus ventralis lateralis (VL)
  • Substantia nigra: innehåller dopaminerga neuron, producerar dopamin
  • nucleus subthalamicus
72
Q

Vad är den direkta vägen för basala ganglier? Vilken funktion har den?

A

Sammanfattat:
Cortex → Striatum → GPI → VL + VA i thalamus → cortex
Neuron i cortex exciterar neuron i straitum → ökad inhibering av neuron i GPI → minskad inhibering av neuron i VL och VA → stimulering av neuron i cortex.
Funktion: initiering av viljestyrda rörelser

73
Q

Vad är den indirekta vägen för basala ganglier? Vilken funktion har den?

A

Sammanfattat:
Cortex → straitum → GPE → nuc. subthalamicus → GPI → VL + VA i thalamus → cortex

Neuron i cortex exciterar neuron i straitum → ökad inhibering av neuron i GPE → minskad inhibering av neuron nuc. subthalamicus → stimulering av neuron i GPI → ökad inhibering av neuron i VL och VA → inhibering av neuron i cortex

Funktion: inhibering av icke-önskvärda rörelser.

74
Q

Hur sker modulering av direkta resp. indirekta vägen?

A
  1. Modulation av direkta vägen:
    - sker via excitatoriska dopaminerga synapser mellan neuron i substantia nigra och striatum → ökad stimulering av neuron i striatum → … → starkare stimulering av neuron i cortex.
    - sker också via cholinerga neuron i striatum, nucleus subthalamicus och intralaminära kärnor i thalamus.
  2. Modulation av indirekta vägen: sker via inhiberande dopaminerga synapser mellan neuron i substantia nigra och striatum → mindre aktionspotential från striatum till GPE → … → starkare stimulering av neuron i cortex
75
Q

Vad beror Parkinson sjukdom på? Vilka symptom karakteriserar den?

A
  • Den beror på att dopaminerga neuron i substantia nigra dör och då förlorar man kontroll på neuron i striatum.
  • Parkinson karakteriseras av tre huvudsymtom:
    1. tremor: vilotremor
    2. akinesi (eller hypokinesi): rörelsefattigdom, t.ex. svårt att komma igång, begränsade medrörelser (rör sig “stelt”) och en obetydlig mimik
    3. rigiditet: en förhöjd tonus i muskulaturen
76
Q

vad beror Huntingtons sjukdom på? Vilka symtom karakteriserar den?

A

En ärftlig sjukdom som leder till bortfall av GABA-erga och kolinerga interneuron i striatum vilket leder till ökad aktivitet i thalamus och cortex.

Symtom: ofrivilliga, ryckiga rörelser i extremiteter och i ansikte. Patienterna drabbas även av tilltagande demens genom liknande degenerativa mekanismer i storhjärnan

77
Q

Vad menas med ett motoriskt program?

A

En sekvens av nervimpulser som finns lagrade i ett motoriskt minne eller som kan produceras av t.ex en mönstergenerator.
De kan antingen vara genetiskt lagrade som t.ex program för gångröresler eller tidigare inlärda som t.ex när man först lär sig att cykla.

78
Q

Vad menas med parameterinställning?

A

Anpassning av ett motoriskt programs parametrar utifrån aktuella krav avseende storlek, hastighet, osv som antingen hämtas från yttervärlden via sinnesorgan eller från tidigare information av t.ex att använda detta program för samma ändamål.

79
Q

Med vilka kontrollprinciper kan vi reglera motoriska program?

A

Genom:

  1. Feed-forward (open-loop control, antecipatorisk kontroll)
  2. Negativ feed-back (closed-loop control)
80
Q

Feed-forward (open-loop control, antecipatorisk kontroll)

A

Rörelser genomföras utan att den påverkas av sensorisk information när

den väl startat genom att försöka förutsäga störningar och korrigera rörelserna för att anpassa till störningar redan innan rörelser utförs.

  • Ger snabbare, mer stabilt och exaktare rörelser.

Exempel: snabba rörelser, VOR.

81
Q

Negativ feed-back (closed-loop control)

A

Styrning av det motoriska programmet påverkas ständigt av sensorisk information från omvärlden som i sin tur leder till justering av muskelaktiviteten.

  • Ger långsammare och mindre stabila rörelser än feed-forward.
82
Q

Vilken kontrollmekanism som väsentligen reglerar den upprätta ställningen?

A

Antecipatorisk kontroll

83
Q

Sensorisk input är avgörande för att kunna reglera vår balans genom återkoppling. Från vilka system kommer denna input?

A

Sensorisk input från framförallt:

1) det vestibulära systemet, som registrerar orienteringen av huvudet i relation till gravitationen,
2) det visuella systemet,
3) det proprioceptiva systemet, som informerar det centrala nervsystemet om kroppsdelarnas inbördes positioner.

84
Q

Vad menas med posturalt motoriskt svar? När aktiveras den och vad är dess funktion?

A

Ett inlärt svarsmönster i benens och ryggens muskler som sätts igång av störningar som aktiverar alla tre sensoriska system som är viktiga för att hålla balansen som ofta utlöser samma typer av svar men med en viss tidsförskjutning.

  • Detta svar aktiveras t.ex när man håller på att falla omkull och leder till att kroppen återförs till ursprungsställningen och balansen bibehålls.
85
Q

Vilka delmoment ingår i en rörelse där man sträcker armen mot ett föremål för att gripa den? Vilka mekanismer reglerar resp. delmoment?

A
  1. lokalisering av föremålet i förhållande till kroppen:
    - kräver sensorisk information från retina, proprioceptorer i de yttre ögonmusklerna och från nackens proprioceptorer.

Information av dessa sensoriska system bidrar till lokalisering av föremålet i förhållande till kroppen.

2a. rörelsen då handen sträcks ut mot föremålet:

Hjärnan utformar ett motoriskt kommando som styr rörelsen utifrån den visuella kartan och den proprioceptiva kartan över egna kroppen i relation till kroppsnära rummet.

2b. utformning av greppet:

sker samtidigt som steg 2a och styrs av neuron i bakre parietal- och premotorisk kortex som i sin tur aktiverar lämpliga grupper av corticospinala neuron.

  1. gripande och lyftand: sker med ett motoriskt program som startas i det ögonblicket man berör föremålet med fingrarna och som successivt ökar muskelkontraktioner som är involverade i både lyftning och gripandet.
86
Q

Ge exempel på parameterinställning i handgreppets motoriska program

A
  • Ökning av både grep- och lyftkraft när man lyfter ett tungt föremål
  • Justering av grepkraften när man håller ett föremål med mindre friktion mot huden.
87
Q

Hur kan återkoppling från sinnesorgan i huden påverka handgreppet?

A
  • Merkelenhet i fingertoppar kan känna av minsta tendens till glidning innan vi medvetet uppfattar detta och leder till snabb uppjustering av grepkraften.
  • Meissner och Merkel korpuskel i kontaktytan aktiveras så snart fingrarna får kontakt med föremålet och skickar information som används för att avgöra friktion och kan leda till justering av handgreppet.
  • Information från Paccinikroppar används för att bedöma om föremålet är tyngre än man trodde vilket leder till uppjustering av grep- och lyftkraften.
88
Q

Vad menas med spegelneuron?

A

Ett spegelneuron är en nervcell som avger nervimpulser både när individen utför en viss handling, men även när individen ser samma handling utföras av någon annan. Spegelneuron återfinns i PM och även i PP.

Farmakologi, fysiologi och biokemi (50 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions