Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Farmakologi, fysiologi och biokemi > Beroende > Flashcards

Beroende Flashcards

1
Q

… upptäckte att dopamin är en viktig signalsubstans i hjärnan

A

Arvid Carlsson

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka funktioner uppfyller hjärnans belöningssystem?

A
  1. Belöning: förmedlar belöningar från både
    naturliga stimuli men också beroendeframkallande droger.
  2. Motivation: ökar motivation för beteenden som ökar sannolikheten för individens och artens överlevnad. T.ex söka efter mat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mesokortikolimbiska dopaminsystemet

A

Dopaminerga banor utgår från en kärna i mesencephalon som heter ventral tegmental area (VTA)​ som projicerar bl.a till limbiska områden som ​accumbenskärna​ (ventrala striatum) och amygdala och till kortikala områden som prefrontal cortex.

  • Projektion till limbiska systemet avser känslor, belöning, beteende, motivation, minne medan
    projektion till prefrontal cortex styr viljan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilken effekt ger belöningar och beroendeframkallande på accumbenskärnan?

A

Ökad frisättning av dopamin(DA) i accumbenskärnan.
- Droginducerad belöning ger en kraftigare frisättning av DA → ökad känsla av eufori och
rus (“high”).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Substansbrukssyndrom

A
  • Ett kliniskt begrepp som omfattar missbruk och beroende.
  • Problematiskt substansanvändningsmönster som
    leder till kliniskt signifikant nedsättning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka kriterier måste uppfyllas för att det ska klassificeras som
substansbrukssyndrom?

A

Minst två av följande kriterier, inom en 12-månadersperiod och ju flera symtom desto mer allvarligt är syndromet.

  1. Tar substans under ​längre tid eller i större mängd
  2. Vill dra ner​ eller sluta helt, men är oförmögen till att klara det
  3. Spenderar ​betydande andel av livet​ till att införskaffa, konsumera eller hämta sig från intag av substans.
  4. Cravings och sug​ för substansen
  5. Klarar ej av vardagliga sysslor​ (jobb, skola, fritid) på grund av substansen
  6. Fortsätter ta substans även fast det​ skapar/förvärrar sociala problem​ med nära och kära
  7. Ger upp viktiga ​sociala event​ vid jobb eller umgänge med kompisar för att ta substansen
  8. Intag av substansen ​igen och igen, även fast man vet att man är i fara
  9. Fortsätter användning även vid vetskap om att ​fysiska och psykologiska​ problem kan förvärras.
  10. Behöver mer av substansen för att få eftersträvad effekt ​(tolerans)
  11. Utveckling av ​abstinenssymptom​, som kan dämpas om substans intas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Abstinenssymptom

A

​fysiska symptom​ man får när man slutar med en beroendeframkallande substans. Finns definierade för olika substanser och kan variera i grad beroende på hur stark effekt drogen har. Sitter i en till två veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Det enda beteendeberoendet som är klassificerat som substansbruksyndrom är ..

A

spelberoende​ (gambling-gaming)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beroendeframkallande medel

A
  1. Alkohol
  2. Nikotin
  3. Centralstimulantia
  4. Opioider (heroin)
  5. Cannabinoider
  6. Hallucinogena droger
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Fysiskt beroende

A
  • Gammal​ definition på beroende.
  • Kännetecknas av s.k. abstinenssymptom som ger sig tillkänna vid utsättning av drogen (när man slutar) och håller i sig i ca. 1-2 v.
  • Utvecklas vid kronisk drogtillförsel som leder till neruoadaptiva förändringar.
  • Tolerans​ ses när upprepat drogintag leder till ​minskade effekter​ av drogen gäller både belönande och andra typer av effekter. Inte unikt för beroendeframkallande droger!
  • ​Fysiskt beroende är inte samma sak som beroende av ex amfetamin​.
    leder inte till så mycket abstinens men är ändå mycket
    beroendeframkallande.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Psykiskt beroende​

A
  • Modernare​ definition på beroende
  • kännetecknas av ett sug (“craving”) efter drogen och tvång att ta drogen → återfall.
  • ​Association till drogen är kraftiga​. Ex. Det kan räcka för en f.d. alkoholberoende att se en “systemetkasse” för att återfalla.
  • P.g.a. Kvarvarande (och livslånga) förändringar i hjärnan kan associationer
    till drogen sitta kvar under lång tid trots avhållsamhet vilket gör beroendet
    till en kronisk sjukdom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka faktorer kan bidra till att vissa personer utvecklar beroende?

A
  • Genetisk sårbarhet:​ beroendepersonlighet, som ökar sannolikheten för att utveckla ett beroende.
  • Miljö:​ En viktig faktor, kan vara dryckesvanor i omgivning, tillgång till droger, traumatisk barndom.
  • Samverkan​ mellan arv och miljö avgör vem som drabbas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

På vilka sätt kan beroendetillstånd förändra hjärnan?

A
  • Långvarigt drogintag leder till neuroadaptiva förändringar i hjärnans alla transmittorsystem: ex D2R minskar, glutamat ökar, GABA minskar.
  • Hjärnans anpassningsförmåga (plasticitet) försämras vilket gör att den har svårt att återgå till sin ursprungliga funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Alkohol konsumtion i Sverige

A

ca 9 liter ren alkohol per år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Riskkonsumtion av alkohol för män resp kvinnor?

A

Ca 10% riskkonsumtion (över 2 flaskor vin/v för kvinna, över 3 flaskor vin/v för män)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Prevalens för alkoholberoende

A

Ca 5% uppskattas vara beroende, fler män än kvinnor. 23% av dessa är kända i
vården och endast 20% av de får en farmakologisk behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Alkohol verkningsmekanism

A
  • Liten vattenlöslig molekyl som påverkar mycket i hjärnan.
    Den är en allosterisk modulator till ligandstyrda jonkanal.
    Exempel:
  • Aktiverar GABA​A​-R → sederande, ångestdämpande, muskelrelaxerande
  • Hämmar NMDA R → inlärningshämmande effekt.
  • Aktiverar nikotinerga AChR → ökar fyrningen av dopaminneuron i VTA →
    stimulerande och belönande p.g.a DA ökning i nuc. Accumbens.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Alkohol farmakodynamik

A
  • CNS:
    1. Eufori: nAChR
    2. Stimulering: nAChR

Dessa symtom är tydligare hos vissa personer än andra.

Ju mer man dricker:

  1. Rogivning: GABA​A
  2. Ångestdämpning: GABA​A
  3. Muskelrelaxering: GABA​A
  • Perifert:
    1. Ökad vasodilation och avkylning
    2. Ökad saliv- och magsaftsproduktion
    3. Gastrit (magkatarr)
    4. Minskad produktion av ADH → kissar mer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Fetalt alkoholsyndrom (FAS)

A
  • Symptom som fostret får när mamman har druckit alkohol under graviditet.
  • Alkohol passerar placentan → fostret får samma alkoholkoncentrationen som den gravida modern.
  • I Sverige: Ca. 17% fortsätter dricka alkohol under graviditet.
  • Alkoholpåverkan under utvecklingen kan ge allvarliga skador där diagnosen FAS är den allvarligaste.
  • Kännetecknas bland annat av mental retardation, ändrat utseende (ex. tunn överläpp, korta ögonspringor, platt ansikte etc, litet huvud).
  • Symptom beror på när under graviditeten och hur mycket barnet utsatts för alkohol.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Akut alkoholabstinens vid avgiftning​

A
  • kan leda till livshotande krampanfall.

Behandling:​bensodiazepiner​

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Godkända läkemedel vid behandling av alkoholberoende

A
  1. Disulfiram (Antabus®)
  2. Akamprosat (Campral)
  3. Naltrexon (Naltrexon Vitaflo)
  4. Nalmefen (Selincro)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Disulfiram (Antabus®)

A
  • Spärrmedicin
  • vid behandling blir individen genast dålig vid alkoholintag; kraftig ansiktsrodnad, hjärtklappning, andnöd, pulserande huvudvärk, illamående, kräkningar, svettningar.
23
Q

Disulfiram (Antabus®) verkningsmekanism

A

Etanol → acetylaldehyd → ättiksyra

Disulfiram hämmar aldehyddehydrogenas som omvandlar acetylaldehyd till

ättiksyra → aldehydnivåer ökar i kroppen → symptom.

24
Q

Akamprosat (Campral)

A

GABA liknande preparat som har en komplicerad och inte helt klarlagd verkningsmekanism.

  • Den påverkar troligtvis NMDA receptorer och kanske glycin.
  • Återställer troligtvis balans mellan den hämmande transmittorn GABA (sänkt funktion vid alkoholberoende) samt den exciterande transmittorn glutamat (höjd funktion vid alkoholberoende)
25
Q

Akamprosat farmakodynamik

A
  • Reducerar negativa symtom som oro, ångest, dysfori och rastlöshet som uppkommer när patienten slutar dricka (under alkoholabstinens → patienter håller sig från alkohol).
  • Förlänger därmed tiden till återfall + ev. reducerat alkoholsug
  • Störst effekt hos patienter med “ångestdrickande”
  • Dålig farmakokinetik, 2 tabletter 3 ggr dagligen → dålig följsamhet.
26
Q

Naltrexon (Naltrexon Vitaflo)

A

Ges framförallt till patienter med högt sug efter
alkohol och positiva effekter av alkohol
(“kickdrickare”) då dessa har bäst effekt av naltrexon

27
Q

Naltrexon verkningsmekanism

A
  • Oselektiv opiodreceptorantagonist.
  • Alkohol tros frisätta endogena opioider som binder till opioidreceptorer och aktiverar de dopaminförande belöningssystemet. Detta blockeras av naltrexon.
  • Verkar vidare genom att minska både sug för alkohol (när man är alkoholfri) och mer begäret (suget efter mer alkohol när man börjat dricka).
28
Q

Nalmefen (Selincro)

A 
Godkändes 2013 för behandling av alkoholberoende.
Liknar naltrexon men har:
- Längre​ halveringstid
- Mindre levertoxicitet
- Högre affinitet för opioidreceptorerna
29
Q

Nalmefen verkningsmekanism och indikation

A

Verkningsmekanism

  • μ - opiodreceptorantagonist
  • Partiell agonist för κ-opioid receptor.

Indikation:
- Vid akut behandling eller medicinering vid behov.
- Snabb insättande effekt som gör det möjligt för personen att ta läkemedlet när denne vet att hen
kan komma i svårkontrollerbara situationer.

30
Q

Vad ska man tänka på när man ska behandla en person med alkoholberoende?

A
  • Behandla länge
  • Byta läkemedel om ett inte fungerar
  • Kombinera läkemedel
  • Kombinera med olika psykosociala-terapier
  • Fundera krings behandlingsmål; nykterhet eller minskad konsumtion
  • Förståelse kring alkoholberoende som en kronisk sjukdom, med återfall
31
Q

Nikotin

A
  • Ett beroendeframkallande ämne som finns i snus, cigaretter och E-cigaretter
  • Absorberas på olika sätt, genom t.ex luftvägar, munslemhinna osv.
  • Det tas upp snabbt och går till hjärnan fort, 10-20 sek vid rökning medan lite längre tid men högre halt i blodet i fallet om snus.
32
Q

Nikotin verkningsmekanism

A
  • Aktiverar nikotinerga AChR som finns i många delar av hjärnan ink.
    mesokortikolimbiska systemet men även perifert → både centrala och perifera
    effekter.
  • Vid aktivering av presynaptiska nikotinrec. stimuleras frisättning av olika
    signalsubstanser → ex. dopaminerga nerver i VTA aktiveras och ökar
    DA frisättning i accumbenskärnan
33
Q

Nikotin farmakodynamik

A
  1. Eufori
  2. Förbättrad inlärningsförmåga hos vanerökare
  3. Lugnande vid stress
  4. Uppiggande vid trötthet
  5. Hjärtklappning
  6. Ökad blodtryck
  7. Illamående, kräkningar (tolerans utvecklas)
34
Q

Behandling av nikotinberoende

A

Två vägar att gå:
1. Niktionsubstitut​: t.ex plåster, tuggummi, inhalator. Verksamma ämnet är fortfarande nikotin som fortfarande aktiverar nikotinerga AChR men att man har
en annan frisättning av nikotin och en stegvis nedtrappning enligt en viss schema.
2. Vareniklin​: en partiell nikotinreceptoragonist som hämmar nikotinets effekt vid samtidigt intag av nikotin.
- Väldigt bra effekt och man har ingen nikotinsug på samma sätt.
- Svag stimulering av nikotinreceptorer när nikotin INTE
intas
- hjälper mot återfall.
3. Bupropion​: selektiv återupptagshämmare av noradrenalin och dopamin

35
Q

Centralstimulantia

A

Amfetamin (syntetisk), kokain (från kokabusken), metamfetamin
(enkelt att syntetisera), ecstasy

36
Q

Centralstimulantia verkningsmekanism

A
  • Amfetamin:​ hämmar återupptagspumpen för dopamin, DAT men även den för NA (NET) och förhindrar inlagring av DA i vesiklar → ökad DA frisättning
  • Den hämmar också MAO aktivitet minskad nedbrytning.
  • Kokain​: hämmar återupptagspumpen för dopamin, noradrenalin och serotonin.

Frisätter adrenalin → sympatikuspåslag

37
Q

Centralstimulantia farmakodynamik

A
  • Ökat självförtroende
  • Eufori: tolerans utvecklas → behöver större dos för att uppnå samma effekt
  • Pratighet
  • Stimulans
  • Psykotiska symtom
  • Minskad aptit och sömnbehov i början. Efter några dagar återhämtar kroppen sig → sova och äta
  • Tremor/kramper
  • Ökad sexlust
  • Vidgade pupiller (jmf heroin, små pupiller)
  • Hjärtklappning och ökad blodtryck - ingen tolerans effekt utvecklas → ökad dos kan leda till kardiovaskulär kollaps och död speciellt i hjärtsjuka individer.
38
Q

Differential tolerans​

A

en tolerans mot en effekt men inte de andra effekter.

39
Q

Skillnader mellan kokain och amfetamin

A
  • Samma effekter men ​kokain​ ger ​kortvarigare ​effekter
    (15-30 min) än amfetamin (flera h beroende på dos).
  • Både amfetamin och kokain är mycket beroendeframkallande.
  • Metamfetamin ger 5x starkare och mer långvarig effekt än amfetamin.
  • Bruksmönstret kan generaliseras till att amfetamin är mer kopplat till medelålder vita män i städer runt om storstäder, mycket associerat till kriminalitet.
  • Kokain anses från början som en partydrog som togs upp av personer (både män och kvinnor, blandade etnicitet) i 20-30 års ålder i storstäder.
  • Lätt att fastna i beroende och väldigt allvarligt beroende.
  • Metamfetamin är mycket vanligt runt om i Europa och i USA, lätt att syntetisera och väldigt kraftfull. Sprider sig även i Sverige.
  • Kokain är mycket dyrare än amfetamin.
40
Q

Behandling mot centralstimulansiaberoende

A

Finns ej i dagsläget

41
Q

Heroin

A
  • Heroin (diacetylmorfin) är en syntetisk variant av morfin som förekommer
    naturligt i mjölksaften från opiumvallmon.
  • Intravenös missbruk av heroin har blivit ett samhällsproblem sedan
    mitten av 70-talet.
  • Kan injiceras, inhaleras och sniffas

Heroin verkningsmekanism
- Mycket fettlösligt och passerar blod-

42
Q

Heroin verkningsmekanism

A
  • Mycket fettlösligt och passerar blod-hjärnbarriären snabbt.
  • I hjärnan omvandlas heroinmolekylen till morfin som binder och aktiverar
    opioidreceptorer → GABAerga neuron som normalt inhiberar
    mesokortikolimbiska DA systemet blockeras → minskad inhibering → ökad DA
    frisättning i nuc. Accumbens.
43
Q

Heroin farmakodynamik

A
  • Eufori (tolerans utvecklas → måste höja dosen 50-100 ggr), inte stimulerande uppåt som amfetamin utan man är euforisk men lugn.
  • Smärtlindring
  • Pupillkonstriktion
  • Lugn
  • Andningsdepression (överdos → död)
  • Illamående
  • Förstoppning
44
Q

Heroinöverdos

A
  • Symptom: medvetslös, andningsdepression och pupillkonstriktion.
  • Behandlas med nalaxon (lik naltrexon men ges intravenöst)
45
Q

Läkemedel för att behandla heroinberoende

A

Metadon

Buprenorfin i kombination med naloxon

46
Q

Metadon

A
  • En opioidreceptor full agonist med långsam kinetik → inducerar inte
    drogeufori.
  • Kombination med psykosocial behandling ger goda resultat
  • Stort evidensstöd
47
Q

Buprenorfin i kombination med naloxon

A
  • Buprenorfin är en partiell opioid-receptor agonist och nalaxon är en
    opioidreceptor antagonist.
  • Bättre farmakokinetik än metadon och behöver inte tas lika ofta → bättre
    följsamhet
  • Säkrare, lägre beroendepotential + svår att överdosera + lägre
    euforigivande effekter än metadon
  • Kombination → inte kan tas intravenöst → minskad risk för buprenorfin
    missbruk
  • Buprenorfin är bra för att minska abstinenssymtom.
48
Q

Cannabinoider

A
  • Aktiv huvudkomponent: delta-9-tetrahydrocannabinol (THC)
  • Cannabidiol är ett annat ämne som har motsatt effekt mot THC
  • Cannabisberedningar: växtform (marijuana) (10% THC) , hasch (kådform) (8% THC).
  • Dessa plantor har dock odlats och modifierats för att öka THC och minska cannabidiol.
  • Spice är en syntetisk variant, och det finns kroppsegna cannabinoider (tex anadamin, 2-AG)
49
Q

Verkningsmekanism för THC

A
  • Mycket fettlösligt och passerar blod-hjärnbarriären snabbt och den lagras i fettvävnad → finns kvar i kroppen länge efter man använder dem.
  • Det finns två typer av cannabinoidreceptorer; CB1 (centralt) och CB2 (perifert, framförallt lymfoida organ)
  • THC är då en CB1 antagonist och påverkar:
    1. Minnesområden → försämrat minne och kognitiv funktion
    2. Mesokortikolimbiska systemet → DA frisättning i nuc. Accumbens.
50
Q

Cannabinoider farmakodynamik

A
  • CNS:
  • Eufori
  • Ökat självförtroende
  • Avslappnande
  • Analgesi (används vid behandling av smärta vid MS)
  • Antiemetikum - hämmar kräkreflexen (används vid behandling av
    cytostatikainducerat illamående dock ej i Sverige)
  • PNS:
  • Takykardi
  • Vasodilatation
  • Minskat intraokulärt tryck (hjälp mot glaukom?)
51
Q

Några risker med cannabinoider

A
  • Ökad risk för psykos: ju tidigare man börjar och ju mer man röker desto värre är
    det.
  • Försämrat minne och inlärning, ju mer man röker desto sämre minne och
    kognitiva funktioner får man.
  • Kan inducera ångest
    -Beroendeproblematik
52
Q

Behandling vid cannabinoidberoende

A

Inga läkemedel idag men behandling med psykosociala metoder ger en viss effekt

53
Q

Cannabinodiol (CBD)

A
  • finns i cannabis, motverkar THC-effekter
  • Färre psykosrelaterade symptom vid rökning av beredningar med låg THC/hög
    CBD
  • Psykospatienter som kom in psykakuten hade oftare rökt cannabis med hög
    THC/ låg CBD-halt → skyddar mot cannabisinducerad psykos/schizofreni?
  • Om CBD gavs samtidigt med THC till cannabisrökare minskade eufori och
    merbegär
    → Skyddar mot beroendeutveckling?
54
Q

Hallucinogena droger

A

LSD, meskalin, psilocybin

Farmakologi, fysiologi och biokemi (50 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions