Sedativa, hypnotika, anxiolytika Flashcards
Primär ångest (ångestsyndrom)
- Vanlig, drabbar ca 16% av befolkningen.
- Långvarig uttalad ångest som inte kan kopplas till någon orsak.
- Gränsen för vad som anses som sjuklig ångest bestäms av graden av lidande/funktionsförlust.
Sekundär ångest
Ångesten är sekundär medan kroppslig eller psykiatrisk sjukdom primär
Olika typer av ångestsyndrom
Panikångest, Generaliserad ångest, situationsbunden ångest (fobi)
Panikångest
- Begränsad episod (attack) som kännetecknas av minst 4 av följande symtom:
- Hastig puls, svettningar, darrning, känsla av att tappa andan, kvävningskänsla, smärta/obehag i bröstet, illamående, svindel, rädsla a- mista kontrollen, dödsskräck, parestesier (domning),
frossa/värmevallningar, derealisations- och depersonalisations känslor (omgivning/jaget känns
overkligt)
- Attacken kan upplevas så starkt att personen tror att hen ska dö. Många tror att de råkat ut för hjärtattack.
Generaliserad ångest (GAD)
- Karakteriseras av konstant överdriven rädsla/oro samt svårigheter att kontrollera oron. Den tar över vardagen totalt.
- Inga ångestattacker.
Symtom: beteendeförändringar, affektlabilitet (svängningar i känsloreaktionerna), sömnsvårigheter, tremor, spänningshuvudvärk, klumpkänsla i halsen, andningssvårigheter och hjärtklappning.
Situationsbunden ångest (fobi)
- Bestående och irrationell rädsla för en särskild företeelse, aktivitet eller situation.
- Personen undviker det fruktade till varje pris
- Kopplat till ångest/oro
Exempel:
- Social fobi: rädsla för situationer där man får uppmärksamhet.
- Agorafobi: torgskräck, ångest för öppna platser. Gör det svårt att lämna hemmet.
- Specifika fobier: sprutfobi, spindelfobi etc
Behandlingsalternativ vid ångestsyndrom
- Psykologisk behandling tex kognitiv beteende terapi (KBT), fungerar bra i olika situationer som t.ex fobier.
- Olika Läkemedel såsom bensodiazepiner är enbart indicerade för kortvarig behandling av paniksyndrom, social fobi och GAD:
- Vid tillfällig försämring
- När behandling med SSRI initieras (börjar ofta med en ångestinduktion)
- Vid akuta kriser - Kombination av både psykologisk och farmakologisk behandling.
GABAerg farmakologi
- Beskriver medel som påverkar det GABAerga systemet i hjärnan.
- Dessa medel används som:
1. Sedativa Läkemedel: verkar lugnande
2. Anxiolytika Läkemedel: verkar ångestdämpande
3. Hypnotika Läkemedel: sömnmedel - Kan även användas som muskelrelaxantia och kramplösande medel.
Vi har olika typer av GABAA receptorer (kolla nervcellsfysiologi), störst betydelse här är GABAA receptor
Allosteriska modulatorer för GABAA receptor
Bensodiazepiner
Barbiturat
Alkohol
Varför är det farligt att kombinera alkohol med bensodiazepiner? vilken behandling finns det vid en sådan situation?
Alkohol och bensodiazepiner är två allosteriska modulatorer som binder på olika ställen i GABAA receptor och ger tillsammans en förstärkt aktivering av GABAA receptorn → leder till att vissa områden i hjärnan stängs helt → andningsdepression
- Vid en sådan situation ger man Flumazenil som binder in till samma ställe som bensodiazepiner och hindrar den från att binda in → personen överlever
Barbiturater
Allosterisk modulator (förstärker GABA effekten) samt utövar egen effekt på GABAA-receptorn vid högre doser. Den verkar genom att öppna jonkanalen längre och fler kloridjoner strömmar in → vilopotentialen sänks ytterligare och neuronet blir mer svår-aktiverat.
Exempel: fenobarbital
Barbiturater indikation
förr vid akut ångest, idag sällan, anv. främst vid epilepsi och vid IV-anestesi.
Varför används barbiturater sällan idag? vilken typ av läkemedel har ersatt dess funktion?
Barbiturater används inte så ofta idag pga:
- Risk för mycket biverkningar (minskad vakenhet, minskad koncentrationsförmåga)
- Risk för beroende
- Risk för överdos och död i andnöd
- Tydlig tolerans utveckling
Den har ersatt mycket av bensodiazepiner.
Benzodiazepiner verkningsmekanism
- Allosterisk modulator (förstärker GABA effekten) som verkar genom att öka frekvensen för inbindning och släppandet av GABA till receptorn → fler kloridjoner strömmar in etc.
- INGEN egen effekt på GABAA-receptorn
- Finns en maxgräns av effekten och kan därför inte överdoseras.
Bensodiazepiner farmakodynamik
- Anxiolytikum: minskar ångest
- Sedativum: lugnande
- Hypnotikum: inducerar sömn
- Beroendeframkallande
- Antikonvulsivt: kramplösande (centralt medierande kramper)
- Muskelrelaxerande
- Förvirring
- Försämrad koordination
- Muntorrhet
- Viss anterograd amnesi
Indikationer för bensodiazepiner
- Anxiolytikum: vid akut ångest (kort period p.g.a tolerans och beroenderisk)
- Hypnotikum och sedativum: vid insomni
- Antikonvulsivt: vid epilepsi och alkoholabstinens (livshotande kramper)
- Muskelrelaxerande: vid muskelspänningar
- Viss anterograd amnesi : vid sjukhusrädsla/tandvårdsrädsla
Biverkningar av bensodiazepiner
- Trötthet
- Beroendeframkallande
- Förvirring
- Försämrad koordination
- Muntorrhet
- Korttids minnesförlust
Bensodiazepiner kontraindikationer
- Vid följande indikationer ska man inte ta bensodiazepiner:
- Passerar placenta och till modersmjölken - bör ej ges till gravida/ammande
- Pga risk för beroende skall ej ges till patient med beroendesjukdom (förutom vid krampanfall vid alkoholabstinens)
- Påverkar alveolära ventilationen i lungorna och bör ej ges vid KOL samt sömn-apné-syndrom
- Leverinsufficience
- Myastenia Gravis förvärras vid behandling med bensodiazepiner
Bensodiazepiner farmakokinetik
- Varierar mellan olika substanser framför allt beroende på ämnets fettlöslighet
- Halveringstiderna kan också variera beroende på patientens ålder och vikt - dos anpassas.
- Elimineras via metabolism i levern
- Nästan full absorption från tarmarna
- Hög plasmaproteinbindning
Exempel på benzodiazepiner
- Diazepam (exv. Stesolid , Diazepam, Valium )- Anv. mot mycket. Muskelspänningar, epilepsi, alkoholabstinens, lugnande inför operation el liknande, ångest, rastlöshet, ängslan, svårt att sova pga oro eller spänningar.
- Oxazepam (exv. Sobril , Oxascand )-oro och ångest, abstinens-kramper
- Flunitrazepam (exv. flunitrazepam mylan, Fluscand, Rohypnol ) sömnmedel
midazolam (midazolam , Dormicum ) - lugnande och sömngivande (anxiolytikum.Hypnotikum) Obs! endast efter speciell utbildning pga. i.v. induktion av anestesi. Samt kan ges till barn och vuxna innan ingrepp på sjukhus.
- Triazolam (Halcion )-hypnotikum, Korttidsbehandling av sömnsvårigheter. 2-4 h används i sjukhusmiljö för premedicinering.
- Alprazolam (xanor)-paniksyndrom, oro
Sömnstörningar
- Drabbar ca 30% kvinnor och 20% män
- Ökar med åldern
- Delas in i:
1. Insomni (insomningsbesvär, orolig sömn, tidigt uppvaknande), sömnstörning förekommer minst 3 ggr/v i minst en månad, påverkar personens dagliga liv.
2. Hypersomni (översömnighet trots 6-9 h sömn)
3. Störd dygnsrytm (vid skiftarbete/jet lag)
4. Parasomni (mardrömmar och nattskräck)
Behandling av sömnstörningar
- Kartlägga bakomliggande faktorer med hjälp av sömnhygieniska principer (regelbunden dygnsrytm, undvika koffein/alkohol, varva ner inför sänggåendet etc)
- Avslappningsmetodik
- KBT
- Läkemedel, kortidsförskrivning av GABAerga medel.
Läkemedel vid sömnstörningar
- Bensodiazepiner
- Bensodiazepinliknande preparat (nyare hypnotiska läkemedel)
- Andra läkemedelsgrupper
Vad är det för nackdelar med bensodiazepiner mot insomni?
lång halveringstid, toleransutveckling, beroende, påverkat sömnmönster
Varför kan det vara bättre att använda bensodiazepin-liknande läkemedel istället vid insomni?
- Påverkar ej REM eller djupsömn
- Kort halveringstid, ej lika dåsig dagen efter
- Ingen toleransutveckling
- Mer selektiva och därmed färre biverkningar
Dock kvarstår beroenderisken
Vanligaste bensodiazepin-liknande läkemedel vid insomni (när ett läkemedel behövs)
Zolpidem
Ge exempel på andra läkemedelskatagorier som kan användas vid ångest/insomni
- Antihistaminer (ångest o insomni)
- Melatonin/melatonin-receptor agonister (insomni)
- SSRI och SNRI (ångest)
- Partiell 5-HT1A-receptor agonist (busprion) (mild ångest)
- Beta-adrenerga receptor-antagonist (tex propranolol, framförallt fysiska symtom vid ångest)
- Propiomazin (insomni)
