Parkinson & Huntington farmaka Flashcards

1
Q

Parkinsons sjukdom

A
  • Näst vanligaste neurodegenerativa hjärnsjukdomen (Alzheimers vanligast) , som fr.a. drabbar personer mellan 40-70 år.
  • Prevalens c:a 1 % för 60 år och över. Livsrisk 1/50. Lite högre risk för män.
  • De flesta fall sporadiska. Ingen klar hereditet eller familjär anhopning i de flesta fall (finns dock vissa familjer beskrivna - högst 1 % av alla).
  • Den finns i hela världen och beror inte på vart man befinner sig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kardinalsymptom vid Parkinson sjukdom

A
  1. Tremor (vilotremor ofta första symtom).
    Långsamma större darrningar när man håller handen still.
  2. Rigiditet (ökad muskeltonus vid passiva rörelser).
    Stelhet i muskulaturen, man ser ett segt motstånd när armen sträcks.
  3. Hypokinesi-bradykinesi (mest handikappande)
    - långsamma rörelser, minskad spontanrörliget, minskat ansiktsmimik, går stelt-långsamt-dåliga medrörelser.
    Kommer successivt och blir allt värre, alltså en långsam kontinuerlig försämring
    - Det kan vara t.ex svårt att räcka handen till en kopp, patienter går med långsamma trippande steg, utslätad mimik.
    - Sista året blir patienter ofta sängliggande
  4. Balansstörningar: de har lättare att falla omkull, lättare.
  • Dessutom ibland demens och depression.
    Demens är dock inte i samma allvarlighetsgrad som demenssjukdomar men förekommer i 30-40% av fallen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Patofysiologi för Parkinson sjukdom

A
  • Degeneration av dopamininnehållande neuron i fr.a substantia nigra. Symtom då c:a 70% har degenererat.
  • Denna degeneration orsakas av felveckade proteinerrester, alpha-synuclein som ansamlas intracellulärt och bildar de karaktäristiska Lewykroppar i döende dopaminerga neuron nervterminaler men också i myenteriska plexa i magtarmkanalen (kan ses innan man kan se dem i hjärnan) och i luktloben.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Farmakologisk behandling av Parkinsons sjukdom

A
  1. Huvudläkemedel:
    - L-DOPA + perifert dekarboxylashämmare
    - DA-receptoragonister
  2. Kombinationsmedel: läggs till L-DOPA
    - MAO-B-hämmare
    - COMT-hämmare
  3. Antikolinergika (används sällan)
  4. Deep brain stimulation (DBS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

L-DOPA

A
  • En försubstans för DA
  • Förstahandsmedel med bäst effekt
  • Verkningsmekanism: L-DOPA (en aminosyra) dekarboxyleras i hjärnan till DA och stimulerar DA receptorer i striatum, viktigast anses D2 vara men även D1. Påverkar GABAerga outputneuron.
  • Kombineras alltid med en perifer dekarboxylashämmare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Dopaminsyntes

A

Tyrosin → L-DOPA → Dopamin → Noradrenalin → Adrenalin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför kombineras L-DOPA med perifer dekarboxylashämmare?

A

Utan perifer dekarboxylashämmare kommer 90% av L-DOPA att dekarboxyleras innan den når hjärnan vilket leder till att DA, NA och adrenalin nivåer kommer att stiga & vi får ingen effekt i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka effekter får L-DOPA + perifer dekarboxylashämmare jämfört med enbart L-DOPA?

A
  1. Större effekt i hjärnan vid mindre konc.
  2. längre effekt
  3. mindre biverkningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Biverkningar för L-DOPA

A
  • Perifera biverkningar; hypotension eller (hypertension), hjärtarytmier, angina pectoris (hjärtkramp), illamående-kräkningar (stimul. av chemotriggerzonen (area postrema) som funktionellt ligger utanför blod- hjärnbarriären. Minskar påtagligt vid tillägg av perifera dekarboxylashämmare.)
  • Centrala biverkningar: Hyperkinesier, hallucinationer, konfusion, paranoida vanföreställningar (psykotiska påslag).
  • Efter lång tids behandling (några år -10 år) ojämn terapieffekt med svängningar on-off (off = total hypokinesi och on =dyskinesi och hyperkinesi), kortare verkningsduration m.m.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Läkemedel med L-DOPA som aktiv substans

A
  • L-DOPA + perifer dekarboxylashämmare: Sinemet®, Madopark®, Levocar®,Flexilev®.
  • Komb. med COMT-hämmare: Stalevo®, Sastravi®, Lecigan®, Dazonay®.
  • Gel för tillförsel till duodenum med pump, Duodopa®
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

DA-receptoragonister

A
  • Agonister för DA receptorer
  • Lite sämre effekt kliniskt än L-DOPA.
  • Verkningsmekanism: Stimulerar postsynaptiska DA-receptorerna i striatum, fr. allt D2 receptoragonism.
  • Kan ges peroralt, som plåster, parenteral vid svår off.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ytterligare biverkningar för DA-receptoragonister (förutom L-DOPAs biverkningar)

A

somnolens (plötsligt trötthet), spelberoende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

MAO-B hämmare

A
  • ger liten effekt
  • förlänger och förstärker durationen av given dos av L-DOPA i senare stadier
  • Verkningsmekanism: hämmar nedbrytning av DA i striatum.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Biverkningar för MAO-B hämmare

A

liknande L-DOPA och DA-agonister, men ej så frekventa och påtagliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

COMT-hämmare

A
  • förstärker och förlänger effekten av L-DOPA
  • ger ingen effekt i sig utan kombineras med L-DOPA
  • Verkningsmekanism: verkar fr.a i periferin då den minskar omvandlingen av L-DOPA till 3-O-methyl-DOPA prefiert och I CNS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Antikolinergika

A
  • medel som sällan används
  • har sämre effekt än andra medel
  • bäst effekt mot rigiditet och mot parkinsonbiv och neuroleptikabiverkningar
  • Verkningsmekanism : muskarina acetylkolinreceptorer-antagonister påverkar neurotransmission i striatum, där det finns kolinerga interneuron
17
Q

biverkningar för antikolinergika

A
  • Klassiska antikolinerga : muntorrhet, svårt att läsa på nära håll och svårt att tömma urinblåsa.
  • Kan också ge konfusion ( förvirring) särskild för äldre
18
Q

Deep Brain stimulation

A
  • Neurokirurgi
  • används vid besvärlig on-off
  • man opererar in elektroder i nucleus subthalamicus som är kärnan i substantia nigra. Ger jämn effekt men L-DOPA kan behövas ge ändå
19
Q

Vilken risk/biverkningar finns det vid behandling av DBS

A
  • risk för depression och mani
20
Q

Huntingtons sjukdom (chorea)

A
  • sällsynt
  • 99% familjär- autosomal dominant ärftlighet
  • Sjukdomen progredierar kontinuerligt- man blir sämre och sämre
21
Q

Symptom vid Huntingtons sjukdom

A
Motorisk:
-chorea: ökad aktivitet, stereotypa slängiga rörelser utan ordning, bisarra ansiktes och tungrörelser
Psykiska
- negtiva, lättirritabla och psykos
Demens
22
Q

Patologi för Huntingtons sjukdom

A
  • över 40 repeterande sekvenser av trinukleotidsekevensen CAG ( kodar för glutamin) i proteinet Huntingtin
  • man säger att den är en polyglutaminsjukdom, ju flera repeterande sekvenser av glutamin desto tidigare kommer symptomen
  • I hjärnan sker degeneration av många neurontyper, men fr. allt GABAerga i striatum, men även neuron i cortex
  • Protienlagringssjukdom, proteinet Huntington kan inte brytas ner
23
Q

Farmakologisk behandling av Huntingtons sjukdom

A
  1. Tetrabenazin : reversibel hämmare
    - hämmar inlagring av dopamin genom VMAT pumpen
  2. DA receptorantagonister
24
Q

Exempel på Huntingtons tetrabenazin farmaka som är godkänd i Sverige

A

Tetmodis och Xenazine

25
Q

Willis-Ekboms sjukdom/restless legs

A
  • kallas också myrkrypningar
  • obehaglig känsla i benen fr.a framåt kvällen
  • stickande hettande känsla
  • ofrivilliga muskelkontraktion
  • värre i vila - vid minskad rörelse
26
Q

Restless leg delas in i två former

A

Primär form:

  • stark ärftlighet
  • kan också beror på dysfunktionell DA-neurotransmission i CNS ( detta är en hypotes)
  • Hypoxi i underbenen ( dålig syrgas tillförsel i underbenen)

Sekundär former:

  • orsakad av andra sjukdomar tex B12 brist, järnbrist, diabetes nervskador
  • läkemedelsbiverkan som antidepressiva (SSRI) och antipsykotiska läkemedel
27
Q

Behandling av Willis-Ekboms sjukdom

A
  1. Grundsjukdomen om sådana finns
  2. Varm bad, stretching
  3. L-DOPA till natten vid behov
  4. Om kontinuerlig behandling behövs prövas dopaminreceptoragonister