Kvalificering och validering Flashcards

1
Q

Innehavare av tillverkningstillstånd

A

Innehavare av tillverkningstillstånd
– ska kunna garantera att ett läkemedel tillverkas så att varje enskild dosenhet är lämplig för ändamålet samt överensstämmande med försäljningstillstånd samt håller hög kvalité

När man tillverkar man LM måste man vara ansvarig och kunna publicera LM som vi vill sälja och distribuera till samhället, för detta:

➔ Krävs ett lämpligt kvalitetssäkringssystem – som tillser att produktkraven för effekt, säkerhet och kvalitet uppnås, för att göra detta måste vi tillämpa, GMP

➔ GMP – är del av kvalitetssäkringssystemet – som garanterar att produkten tillverkas och kontrolleras enligt den bestämda kvalitetsstandard som produkt ska hålla

➔Krav enligt GMP att använda kända och validerade processer och utrustning
- krav återfinns i Eudralex vol 4, annex 15

Alltid ett företag eller tillverkare som har tillstånd att tillverka produkten som de måste följa ett kvalitetssäkringssystemet där GMP är den mest lämpliga som kan säkerställa att kvalité hos produkten finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är validering?

A

Vad är validering?

Definition av processvalidering (PV) enligt FDA (Food and Drug Administration):
Innebär inom läkemedelsindustrin insamling och utvärdering av data för framtagandet av dokumenterat bevis som med hög grad av säkerhet säkerställer att en specifik process konsekvent kommer att producera en läkemedelsprodukt som uppnår sina förutbestämda specifikationer och kvalitativa egenskaper

Vad kan valideras:
* Tillverkningsprocesser
* Analytiska metoder
* Datainsamling/dokumentation/”computer validation”
* Stödprocesser (rengöring, sterilisering)

Många av processer behöver valideras för att säkerställa att det vi förställer är säker är verkligen säker. För att säkerställa att det vi producerar är säkert, måste många av våra processer genomgå en validering för att verifiera deras säkerhet. Det är avgörande att garantera att våra produkter eller tjänster uppfyller höga säkerhetsstandarder och krav.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är kvalificering?

A

Vad är kvalificering?

Definition:
En försäkran om att en viss utrustning, ett system eller en lokal fungerar korrekt och kontinuerligt ger ett tillförlitligt resultat

Vad kan kvalificeras:
* Enskild utrustning för att tillverka läkemedelsprodukten eller aktiv substans
* En del av en fabrikslokal, ex. vis ett sterilrum
* Ett mjukvaruprogram som ingår i tillverkningsprocessen
* Osv i en lång lista…

Kvalificering: Är vad vi förväntar att utrustningen ska kunna göra. Hålla viss temp t.ex och så vidare.

OBS! Innan du kan göra en processvalidering så måste du se till att utrustning/system/lokaler har klarat kvalificeringen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Skillnaden på validering och kvalificering

A

Skillnaden på validering och kvalificering
Jämförelse med att baka kanelbullar
Vad kvalificera: Att den enskilda utrustningen fungerar (Utrustningen, temp, väga och så)
Vad validera: Att vi får bullar med en innan definierad kvalitét
Exempel på acceptanskriterier: Smak, storlek, färg, sötma, luftighet, saftighet osv

Vi har maskiner som vi kan kvalificera (Att de kan hålla viss temperatur t.ex), utrustningen kan utföra en viss egenskap som vi har förbestämt.

Vi får bullar, men vi måste bedöma att de är bra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varför validera?
Ett exempel:

A

Varför validera?
Ett exempel:
Antag att varje sats består av 1 miljon tabletter och 10 har mycket allvarligt fel på dragerhöljet. Sannolikheten att lyckas hitta en felaktig är då:

Nästan 0 dvs = svårt att upptäcka

Det betyder att:
Slutkontroll kan inte upptäcka alla felaktiga produkter

Tillverkaren måste försäkra sig att tillverkningsmetoden (med största sannolikhet) leder till kvalitet i varje dosenhet

Vi skapar flera miljoner tabletter, 10 av dem innehåller allvarliga fel. Nästan omöjligt att upptäcka detta, men man kan dock med stickprov bestämma detta.

Risk/nytta balans, det finns risk att man inte upptäcker fel, men därför har vi våra acceptanskritiker och så.
Vi kan förbygga att felen sker genom våra kriterier och validerar vår tillverkning.

Det är en stor utmaning att upptäcka om några av dem har allvarliga fel. Även om det är svårt att upptäcka varje fel kan stickprov vara ett effektivt sätt att undersöka kvaliteten.

Det handlar om att hitta en balans mellan risk och nytta. Ni har etablerat acceptanskriterier för att hantera risken att missa fel. Genom att använda dessa kriterier och genom att noggrant validera tillverkningsprocessen kan ni förebygga att fel uppstår.

Genom att använda acceptanskriterier och validera tillverkningsprocessen försöker ni minimera risken för att felaktiga produkter når marknaden. Detta bidrar till att öka nyttan genom att säkerställa att produkterna är säkra och av hög kvalitet när de når konsumenterna. Balanseringen mellan risk och nytta är en viktig övervägning för att säkerställa att era produkter ger maximal nytta med minimal risk för skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför validera?

A

Varför validera?
* Myndighetskrav för att få tillverka läkemedel
* Myndighetskrav för att få utveckla läkemedel

När ett nytt läkemedel ska utvecklas krävs bland annat att tillverkaren använder sig av validerade tillverknings- och analysmetoder för att få göra kliniska försök

Regleras av GMP vol. 4, annex 15 och ICH-Guidelines Q10

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När validera?

A

När validera?

System för att hela tiden uppnå högsta kvalitet på sin slutprodukt
Under hela tillverkningsprocessen sker valideringen, DVS kontinuerlig validerings försök för att säkerställa LM som kan hålla god kvalité.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur går validering till?

A

Hur går validering till?

Drivs som ett projekt med:
* Tidplan
* Resurser på plats
* Definierad omfattning
* Klar ansvarsfördelning

I ett valideringsprojekt behövs:
* Valideringsplan
* Kvalificerings/valideringsprotokoll
* Rapporteringsrutiner
* Vilka som ingår i valideringsteamet
och när det kommer att ske.

I AstraZeneca används olika intervaller för att övervaka när personalen är på plats och arbetar. Detta kan vara till hjälp för att säkerställa produktivitet och effektivitet. De intervaller som används kan variera beroende på företagets specifika behov och rutiner. Genom att ha tydliga och fördefinierade intervaller kan företaget effektivt hantera personalens närvaro och arbetstid, vilket bidrar till ordnad verksamhet och uppföljning av arbetsinsatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur går validering till?

A

Hur går validering till?

Valideringsplan

  • Omfattning av validering

Bryt ned systemet/processen/utrustningen som ska valideras, i mindre överskådligare delar.

  • Dela sen in i kvalificering (DQ, IQ, OQ, PQ) och validering: Om vi validerar varann del var för sig, blir det lättare att spåra och kontrollera. Genom att bryta ner valideringsprocessen på detta sätt blir det lättare att spåra och identifiera eventuella problem eller avvikelser i varje del av processen och åtgärda dem innan man går vidare till nästa steg.
  • Ange när/hur ofta: För att säkerställa att valideringen av processer fortfarande är giltig och att processerna fortfarande uppfyller kraven är det viktigt att genomföra regelbundna uppföljningar.
  • Ange typ av kvalificering/validering
  • Metoder: Noggrant beskrivna – ska kunna följas av annan valideringsperson
  • Acceptanskriterier

Validering: Problem med tillverkningen, kan vi gå tillväga att hitta felet, genom att undersöka processen var för sig, Inte hela processen.

Om det uppstår problem med tillverkningsprocessen kan det vara fördelaktigt att bryta ner valideringsprocessen och undersöka varje del separat istället för att bara betrakta hela processen som en enhet. Detta tillvägagångssätt kan hjälpa till att isolera och identifiera specifika områden där problemet kan uppstå. Detta bidrar till att förbättra kvaliteten och effektiviteten hos tillverkningsprocessen som helhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Indelning av kvalificeringen

A

Indelning av kvalificeringen

Design Qualification (DQ): Vad vi vill att maskinen ska göra:

  1. Specificera mätbara krav på utrustning i URS* (funktion/användning/reg.krav): Vi som företag behöver maskiner, press tryck osv.
  2. Bestämma typ av utrustning samt konstruktion på denna (leva upp till bestämda krav)
  3. Beställ utrustning: Behöver vi besöka det företag som tillhandahåller utrustningen och inspektera maskinerna och utrustningen innan ni fattar beslut om att spendera pengar på dem. Detta besök kan kallas för en expedit eller en besiktigning.
    * FAT/SAT?**

*URS=User Requirement Specification
**FAT/SAT=factory/site acceptance test

Installation Qualification (IQ): När vi har fått maskinen, har den anlänt till företaget:

  1. Testa levererad utrustning (design, inställningar, parametrar): Kan den fortfarande fungera, eller har det skett en skada, vad kan vara orsaken till att den inte fungerade såsom under FAT/SAT? Be förtaget att antingen skicka om eller fixa problemet.
    * Motsvarar de krav i URS?
  2. Dokumentera startinställningar

”IQ is all the checking that can be done before current is switched on”: Vi checkar av alla boxar innan vi startar maskinen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Indelning av kvalificeringen

Operational Qualification (OQ)

A

Indelning av kvalificeringen

Operational Qualification (OQ)

  1. Verifiera att alla delar fungerar som de ska
  • Var för sig: En del av maskinen ska fungera och den andra ska också göra det.
  • Samt som delar i större system
  1. Testa att erhålla värden/resultat
  • Ska mäta det vi specificerat i URS
    Put on the power. Everything that can be tested about the function but no raw material. Worst case. Be exact. Under tillverkningsprocessen, ska vi förhålla oss till intervall. En parameter mellan 100-120 (inom intervall), är produkten godkänd. Under OQ kan vi även bestämma inom vilken intervall parametern ska ligga inom.

Process Qualification (PQ)

  1. Med råvara: Då lägger vi till råvaran:
  • Testa hur olika parametrar påverkar produkten när inställningar på parametrar varieras (malning, blandning, tablettering osv.)
  1. Kontrollera tillgång av tillverknings- och packningsdokument
  2. Finns skriftliga rutiner?: Om det inte finns rutiner, då är det lämpligt att vi skapar rutiner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Från … till …

A

Från kvalificering till validering

Process Qualification (PQ) —> Process Validation (PV)
PV: Kör hela tillverkningsprocessen med råvara – visa att den på upprepbart sätt varje gång ger en produkt som når definierade kvalitets- och produktegenskaper som vi vill ha i URS.

Upprepbarhet och kvalitet är vad PV undersöker.
Skillnad mellan PQ och PV: Vi kollar inte hållfastheten och så med PQ. Samt att fin justeringen undersöks under PV.

PQ fokuserar på att bekräfta att processen fungerar korrekt under normala förhållanden medan PV sträcker sig längre för att säkerställa att hela tillverkningsprocessen är kapabel att producera högkvalitativa produkter under olika förutsättningar och variationer. PV involverar därför ofta en djupare analys av processen och kan inkludera finjusteringar för att säkerställa att den är tillförlitlig och robust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Kvalificeringsprotokoll (Arbetspaket):

A

Kvalificeringsprotokoll (Arbetspaket):
* Detaljbeskrivning av vad som ska kvalificeras
* Hur tester ska ske (metoder och instruktioner samt utfall och acceptanskriterier)
* Vem utför samt godkänner testerna
* Formulär att fylla i

OBS! Protokollen innehåller formulär som ifylls vid utförande, med ”ej suddbart bläck”: Krav för att man kan spåra tillbaka till vem som var ansvarig under en viss tillverkningsprocess. Är en viktig praxis för att säkerställa spårbarhet och dokumentationens integritet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Rapporteringsrutiner:

A

Rapporteringsrutiner: Går ut på detta:
* Samtliga kvalificeringar rapporteras i valideringsrapport
* Avvikelser skall dokumenteras, utredas, åtgärdas och rapporteras enligt avvikelsehanteringsrutin

Rapporteringsrutiner är en myndighetskrav. Läkemedelsverket kan bestämma att detta företag har en kompentens att kunna med säkerhet tillverka LM och åtgärda ifall fel uppkommer. Genom att rapportera och agera på dessa problem i enlighet med myndigheternas krav kan företagen säkerställa att deras produkter förblir säkra och av hög kvalitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Dokumenthierarki:

A

Dokumenthierarki:
VP (Valideringsplan): Styr övergripande ansvar och ingående kvalificeringar: Styr alla dokument under sig och anger vad som behöver göras.

QP (Kvalificeringsprotokoll): Beskriver ingående tester, testutförande och rådata samt acceptanskriterier

QR (Kvalificeringsrapporter): Utvärdering av testresultat: Ser om detta är acceptabelt eller inte. Bedömer om testresultaten uppfyller de fastställda acceptanskriterierna eller inte.

VR (Valideringsrapport) : Sammanställning av avvikelser (om några) och åtgärder: Om vi hittar avvikelser hur kan åtgärda det.

Ovan 4 sker parallellt med varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Riskanalys

A

Riskanalys
* Kvalificering/validering kostar – tid&pengar
* Kan inte kvalificera/validera allt
* Hur ska vi veta vad vi ska prioritera?: Riskanalys bestämmer detta.
* RISKANALYS ☺

Vi tillverkar flera tabletter där bara 10 är fel på t.ex. Vad anser företaget är ett acceptabelt fel Företaget väljer att gå vidare med produktionen oavsett, i risk analys avgör företaget vad som vi i ett företag ser som acceptabel fel. Med risk analys kan vi undersöka dessa punkter. Att fastställa vad som är ett acceptabelt fel i produktionen är en viktig del av att driva ett företag. Det är vanligt att företag använder riskanalyser för att bestämma detta.

17
Q

Vad är Riskanalys?

A

Vad är Riskanalys?

  • Hur stor skada felet kan göra: Konsekvenserna kan variera från små, som en färgavvikelse på en tablett, till allvarliga, som att en person dör till följd av felaktig medicinering.
  • Hur stor är risken att felet inte upptäcks: Detta innebär att bedöma sannolikheten för att ett fel i tillverkningsprocessen eller produkten inte upptäcks innan den når konsumenten. Är detta fel på enstaka tablett eller en mindre tablett. Samt vilken konsekvens har detta fel på patienten.
  • Riskfaktor erhålls genom addition eller multiplikation av A och B baserat på historik
  • Riskfaktor avgör var i processen huvuddelen av kvalificering/validerings- insatser behövs bäst
18
Q

Riskanalys

A

Riskanalys

Harmful (H): Risk fel, detta avser att bedöma den potentiella skadan som kan uppstå till följd av ett fel i tillverkningsprocessen eller produkten.
1 Unlikely to harm
5 No permanent injury
10 Permanent injury

Process (P): Processkomplexitet, hur komplext processen är (Biologiska LM). Biologiska läkemedel kan innebära komplexa biotekniska processer för att producera eller framställa läkemedel från levande organismer eller biologiska källor. Vi måste därför ha iakttagelser:
1 Simple process
5 Well understood but complicated
10 Requires specially trained employees

Detectability (D): Upptäckbarhet, sannolikhet att upptäcka felet:
1 The error will probably be detected
5 The error might pass
10 The error will probably not be found

Riskfaktor=(1.5H+P+D)/3

Många företag har olika riskanalyser, men ovan är de mest vanliga.

19
Q

Riskhantering – Exemepl på skalor man kan använda

A

Riskhantering – Exemepl på skalor man kan använda

Om LM:et har skönhetsfel, men inget fel i frisättningen. Skönhetsfelen ska därför inte likställas med att en patient dör.

Om sannolikheten att felet uppträder är 10 enheter/sats, men konsekvensen är skönhet och att detta fel kan alltid upptäckas är det OK.

Ett fel som sker med 1 på 10 miljoner och att felet upptäcks inte under tillverkning, då är det låg sannolikhet att upptäcka felet, men vi får en kund rapport som får en biverkning. Med enstaka fall kan vi dock inte säga att det beror på vårt LM.

Det är inte enkelt att veta vad är förtagets fel eller personens fel, eller andra 10 LM som patienten använder. En produkt ska därför ha en risk faktor som är minimal för att säkerställa att detta inte beror av vår produkt.

Det värsta som kan hända är återkallelse våra batch.

Ett fel som inte kan upptäckas, kan bero på att företaget inte har tillgång till en maskin som kan upptäcka felet.

Skalvärde 1:
Sannolikhet: Händer “aldrig” i projektet
Konsekvens: Skönhetsfel, inget märkbart
Upptäcksbarhet: Upptäcks alltid

Skalvärde 5:
Sannolikhet: Händer “alltid” i projektet
Konsekvens: Skadad patient
Upptäcksbarhet: Ingen möjlighet

20
Q

Hur går validering till?

A

Hur går validering till?

  1. Ta reda på vad som är kritiskt (dvs viktigt) för den här utrustningen/metoden/processen/produkten!: Vilka av dessa delar (Malning, blandning osv) är kritiska för att våra LM ska påverkas av.
  2. Ta reda på vad som påverkar det som är kritiskt
  3. Hitta sätt att kontrollera och dokumentera det som är kritiskt.
    Utmana de kritiska punkterna under validering, alternativt visa hur de kan kontrolleras: Där tillverkningen och parametrar bör ske under intervaller.

Malning: Hastighet (Intervall på malningshastighet)
Blandning: Blandningshastighet (Med intervaller)
TÄNK INTERVALL

21
Q

Hur går validering till?

A

Hur går validering till? Vi har förbestämt att vår produkt ska ha dessa egenskaper, och ska uppfylla dessa krav:

Critical Process Parameters (CPP): CPP påverkar CQA.
Malningstid: 1 min till 100 min, partikelstorlek spelar roll. Inte så stor skillnad mellan 100 min och 1000 min. Till vilken sätt vi kan maximera våra vinster. Genom att optimera malningstiden kan ni använda era produktionsresurser mer effektivt. Det kan minska onödig slitage på utrustningen och minska energiförbrukningen, vilket i sin tur kan minska produktionskostnaderna och öka vinstmarginalerna.
Blandningstid
Blandningshasighet
Presstryck

Critical Quality Attributes (CQA)
Doshomogenitet: T.ex om ett LM kan delas i 2 lika stora delar, då är doshomogenitet viktigt.
Friabilitet/hållfasthet: Om de går sönder med transport.
Sönderfall/upplösning: Har relevans om det absorberas eller går ut med feces.
etc etc

Homogenitet är CQA. Att det finns ingen klumpbildning och så. Att det är homogent mellan API och hjälpämne.

Malning: Partikelstorlek
Blandning/Granulering: Homogenitet
Tablettering: Hårdhet

22
Q

ICH Q8 (R2)

A

ICH Q8 (R2) beskriver kritiska produkt-egenskaper och kritiska processparametrar:

Critical quality attribute (CQA): A physical, chemical, biological, or microbiological property or characteristic that should be within an appropriate limit, range, or distribution to ensure the desired product quality.

Tex halt, doshomogenitet, sterilitet, sönderfall av tablett

Critical process parameter (CPP): A process parameter whose variability has an impact on a critical quality attribute and, therefore, should be monitored or controlled to ensure that the process produces the desired quality.
Tex inställningar på utrustning som påverkar mängden pulver/vätska per enhet, tryck/flöde vid sterilfiltrering, presskrafter vid tablettering

CPP är parametrar som påverkar CQA. CQA är kvalitetskontroller som har dessa egenskaper.
CPP påverkar CQA, beroende på intervaller kan vi tillverka CQA som har önskade egenskaper.

23
Q

Hur går validering till?

A

Hur går validering till?

1- Tekniska försök: Hitta inställningar för CPP som ger önskade CQA. Experimentellt ”Trial and error”. Tänk intervaller på CPP för att hitta önskade CQA.

2- Valideringsbatcher: Bevisa att specificerade CPP ger önskad CQA. Bevisa att CPP ger den önskade CQA. Många provuttag för kontroll. Flera upprepade batcher (≥3), för att säkerställa att batcher som upprättbehåller de önskade egenskaper.

3- Produktion: Tillverkning med validerad metod. Stickprov som kvalitetskontro ll Inslag av ”in process control”

Kontroller vi kan kontrollera och vi kan direkt se vilka parametrar är relevanta.

24
Q

Quality by Design (QbD)

A

Quality by Design (QbD)
* Kvalitet erhålls genom att bygga in det i tillverkningsprocessen
* Kan ej testas fram i produkt

Quality by Design är att all planering skall vara gjord enligt vetenskaplig kunskap och på beprövad erfarenhet

Kvalitet kan vi inte se i slutet. Slutkontroll är inte tillräckligt, för att alla beståndsdelar under tillverkningen ska vara bra och hålla till sig.

ALLTID INTREVALL på CPP.

25
Q

Quality by Design (QbD):

A

Quality by Design (QbD): Quality by Design (QbD) är en metodik som syftar till att integrera kvalitet i tillverkningsprocessen från början, istället för att bara detektera fel i färdiga produkter.

Traditionell kvalitetssäkring: Att man producerar och att vissa fel kan gå igenom.

Process analytical technology (PAT)/In process control (IPC): I Traditionell kvalitetssäkring, kan homogenitet blir påverkad och blir inte godkänd vid kvalitetskontroll, det blir svårt för oss att avgöra. Men med PAT kan vi under tillverkningen göra mätningen direkt och kolla rotationskraft och vätskemängd/tid. Traditionell kvalitetssäkring tillverkade man och man undersökte man om det var bra. PAT finns för alla typer av beredningar, men vi måste tillämpa det, det handlar om resurser och pengar.

I jämförelse med traditionell kvalitetssäkring, där man producerar och sedan utför kvalitetskontroller för att upptäcka eventuella fel, strävar QbD efter att förebygga fel genom att förstå och kontrollera de faktorer som påverkar produktkvaliteten under hela tillverkningsprocessen.

Genom att tillämpa PAT och IPC kan man upptäcka och korrigera eventuella avvikelser eller fel i processen innan de leder till icke-önskade produkter. Detta minskar risken för att produkter inte uppfyller kvalitetskraven och kan resultera i färre avslag och produktionsförluster.

26
Q

Vad är validering/kvalificering?

A

Vad är validering/kvalificering?
Framtagning av det dokumenterade beviset som med hög sannolikhet visar:

  • att faciliteter, utrustning och processer har utformats enligt kraven i GMP
  • att faciliteter och utrustning har byggts och installerats i enlighet med sina specifikationer som förtaget väljer själv
  • att faciliteter och utrustning fungerar i enlighet med sina specifikationer så att de repeterbart och säkert producerar en slutprodukt med önskad kvalitet, som företaget anser vara acceptabelt.
27
Q

Exempel med snabbsönderfallande tablett:

1.

A

Exempel med snabbsönderfallande tablett:

  1. Identifiera kritiska kvalitetsegenskaper (CQA) hos snabbsönderfallande tablett
    * Vi vill att produkten ska ha viss hårdhet som krävs för hantering i packningsprocess och hålla ihop under hållbarhetstiden
    * Ej för hård – då den leder till långsammare upplösning – sämre effekt för patienten
    * Varierande hårdhet – tid till effekt varierar – inte samma produkt längre
    * Dvs. hållfasthet = CQA
28
Q

2.

A
  1. Identifiera åtgärder för en produkt där hållfasthet är en CQA
    * Mäta hållfastheten – Slutanalys efter tillverkningen, eller IPC: Företaget vill antingen tillämpa dessa utrustningar eller inte (Handlar om pengar).
    * Mätutrustning behövs
    * Köp och installera hållfasthetsmätare
  • Hållfastheten = CQA → mätare måste kvalificeras
  • Korrekta mätvärden varje gång en tablett testas
29
Q

3.

A
  1. DQ och framtagande av URS för hållfasthetsmätare
    Formulera en URS (Vilka krav vi har och vilka krav från myndighet) - användarkrav och regulatoriska krav för hållfasthetmätaren
    Kontakta leverantör – beslut om inköp
    * FAT genomförs: Att vi går till siten och undersöker maskiner.
30
Q

4.

A
  1. IQ-protokoll tas fram för hållfasthetsmätare

Utifrån krav i URS → IQ-protokoll.
Vid leverans - IQ.
* Rätt delar
* Möjlig att installera
* Tester ska motsvara relevanta krav i URS
* Komplett dokumentation? (ex. skrivna instruktioner för användning, underhåll och rengöring)?
* Tekniska ritningar?

”IQ is all the checking that can be done before current is switched on”

31
Q

5.

A
  1. OQ-ptrokoll tas fram för hållfasthetsmätare

Fokus på funktionstest hos utrustningen
Fungerar den, korrekt mätförmåga enligt URS?
* Testa kalibrering, systemdrift, larmdrift osv.
* I samarbete med leverantör, ansvar för kvalifikationen ligger på inköpare

Efter man har köpt utrustningen, finns det en tidsintervall som har en garanti, utan extra kostnad. Många tillverkare av utrustning erbjuder garantier som täcker en viss tidsperiod efter inköpet av utrustningen. Denna garanti innebär vanligtvis att tillverkaren ansvarar för att reparera eller ersätta utrustningen om den skulle gå sönder eller inte fungera korrekt under garantiperioden. Garantiperioden kan variera beroende på typen av utrustning och tillverkaren.

Utanför den angivna tidsramen för garantin kan du behöva betala för reparationer eller underhåll av utrustningen om problem uppstår.

Put on the power. Everything that can be tested about the function but no raw material. Worst case. Be exact.

32
Q

6.

A
  1. Identifiera inställningar i tillverkningsprocessen (CPP) som påverkar hållfastheten hos tabletten

T.ex.
* Presskrafter under tabletteringen – påverkar hårdhet.
I en tillverkningsprocess kan det vara svårt att förstå vad som hänger ihop med vad.
* Hastigheten vid tabletteringen – påverkar mängd tablettmassa

Processparametrarna påverkar hållfasthet (CQA för produkten) = CPP. Nu vet vi att dessa parametrar påverkar vår slutprodukt.

33
Q

Ex. på kvalificeringar för en tillverkningsprocess

A

Ex. på kvalificeringar för en tillverkningsprocess med enbart torrblandning och tablettering

  1. IQ/OQ görs av följande utrustning:
    * vågar för uppvägning av råvaror
    * pulverblandare
    * tablettmaskin
    * IPC-utrustning (våg, hållfasthetsmätare osv.)
    * tablettavdammare/metalldetektor
    * instrument för analysmetoder

Dessa redskapen finns för att tillverka en produkt som är reproducerbar.

  1. IQ/OQ/PQ av tillverkningslokal: Mycket damm? En av de främsta anledningar till problem såsom att produkten ändrar karaktär (Luftfuktighet gör att det blir från amorf till kristallin struktur)
  2. PQ sker för de processer som har inverkan på slutresultat
34
Q

Avslutande kvalificeringar och övergång till validering

A

Avslutande kvalificeringar och övergång till validering
Alla kvalificeringar godkända för utrustning osv. → avslutande valideringsfas

PQ: tillsats av råvara – testa delprocesser var för sig (en för blandningsprocess, en för tablettering osv)

Utmana processen/delprocesserna vid de gränser som har satts upp för vad processen/delprocesserna ska klara – klarar inköpt utrustning kraven som ställs? TÄNK INTERVALLER

Sista steget → QC av produkt – uppnås förutbestämd kvalitet?

Övergång PV → visa på och ge dokumenterat bevis för att tillverkningskedjan ger en produkt som varje gång den tillverkas, i varje enskild dosenhet, uppfyller de angivna kvalitetsegenskaperna. Vi tillverkar en produkt som håller samma kvalité med inga avvikelser.

35
Q

Summering

A

Summering

  • Vi har gått igenom validering (Att maskinen fungerar) och kvalificering
  • Vi har fått kunskap om dokumentation och rapporter inom validering: VP är den som håller ihop de andra.
    *Vi har fått insyn kring vad som testas i DQ, IQ, OQ, PQ, PV: Samt ordningen på dem.
    *Vi förstår vikten av riskvärdering och hur den kan gå till: Risk analys, vad är acceptabel och inte acceptabel, vad kan vara risken för patienten.
    *Vi har gått igenom begreppet QbD: Vi arbetar inom intervall, som gör att vi kan skapa en produkt som har dessa egenskaper.
    *Vi förstår skillnaden mellan CQA, CPP och IPC: CPP påverkar CQA.
    IPC är vi under tillverkning kan se om det avviker, istället för att se slutkontroll.