Instuderingsmål Före. 13 Flashcards
14) Vilka riktlinjer som styr den kliniska prövningen i Sverige
14) Vilka riktlinjer som styr den kliniska prövningen i Sverige
Bakgrunden: Exempel på vad som styr oss
På nationell nivå (Sverige nivå), exempel:
* Patientjournallagen: Som anger lagar och regler om att hanterar våra patientjournaler. Reglerar hanteringen av patientjournaler och skyddet för patienternas integritet och personuppgifter.
Biobankslagen: Är nödvändig för att vi spara våra prover från patienter. Anger regler för insamling, lagring och användning av biologiska prover och biobanker.
Arkivlagen
Lag om etikprövning
Personuppgiftslagen (PUL): Anger vilka data får vi spara. Anger regler för behandling av personuppgifter, inklusive insamling, lagring och användning av sådana uppgifter.
Sekretesslagen: Reglerar sekretess och skyddet för personlig integritet inom offentlig förvaltning och offentliga myndigheter.
På internationell nivå, exempel:
* ICH GCP E6 (R2): Det ger riktlinjer för planering, genomförande och rapportering av kliniska prövningar.
* Clinical Trials Regulation 536/2014 (CTR): Är en EU regulation, gäller i EU och vi måste förehålla oss till den. Den syftar till att harmonisera och förenkla regelverket för kliniska prövningar.
ICH GCP E3 är en riktlinje som reglerar strukturen och innehållet i kliniska studierapporter (Clinical Study Reports, CSR). När du sammanställer en CSR för att lämna in till regulatoriska myndigheter.
15) Vilken god sed som gäller för den kliniska prövningen
15) Vilken god sed som gäller för den kliniska prövningen
Bakgrunden: Varför har vi GCP?
Att våra försökspersoner/patienter är skyddade då de deltar i en studie, vi har GCP för att upprättbehålla dessa 3 punkter:
* säkerhet: Att försökspersoner värnar om deras välmående och vi måste se till att hantera deras hälsostatus.
* välmående: Detta innebär att noggrant bedöma riskerna och fördelarna med studien innan den påbörjas, att övervaka försökspersonernas hälsa under studiens gång och att vidta åtgärder för att hantera eventuella biverkningar eller komplikationer som kan uppstå.
* integritet: Att vi litar på vår data. Detta innebär att ha adekvata kontroller och säkerhetsåtgärder på plats för att förhindra felaktig hantering eller manipulation av data och att säkerställa att sekretessen och konfidentialiteten för försökspersonerna respekteras.
Att studierna är baserade på god vetenskap, är väldesignade och rätt analyserade.
Att studieprocedurerna är korrekt genomförda och dokumenterade.
16) Vilka roller Etikprövningsmyndigheten samt Läkemedelsverket har vad gäller tillstånd och tillsyn av den kliniska prövningen
OBS! De skiljer sig lite åt för sina roller och vad de tittar på.
16) Vilka roller Etikprövningsmyndigheten samt Läkemedelsverket har vad gäller tillstånd och tillsyn av den kliniska prövningen
OBS! De skiljer sig lite åt för sina roller och vad de tittar på.
Benämning IRB/IEC: IRB är benämning i Etikprövningsmyndigheten som:
* Säkerställer rättighet, säkerhet, välmående.
* Granskar protokollet, ev. protokollsändring, samtycke, skriftlig patientinformation, Prövarhandbok, CV på läkaren och dess medprövare.
Prövarhandbok: En bok som innehåller allt om vår substans och lämnas till läkare.
* Dokumenterar sitt ställningstagande skriftligen.
* 6 st verksamhetsregioner. Huvudkontor Uppsala.
* Specifik sammansättning: En expert med lekman (Som inte kan mycket om kunskap) för att läsa igenom och kunna förstå. Att ha både experter och lekmän inom ett IRB/IEC säkerställer en balanserad granskning av den kliniska studien. Experterna bidrar med teknisk insikt och bedömer vetenskaplig korrekthet, medan lekmän ger perspektiv från allmänheten och förståelse för etiska och sociala aspekter. Detta skyddar försökspersonernas rättigheter och välbefinnande samt säkerställer att studien är vetenskapligt giltig och följer etiska principer.
* Skrivna procedurer ska finnas.
Inspektioner
* Utförs av myndigheterna: LV måste ha ett plan på vilka kliniker de ska inspektera och när.
* Officiell granskning
* Dokument, lokaler, data, andra resurser
* Site, sponsor, CRO, andra ställen
* I princip på samma sätt som audits
* Inspektionsrapport
17) Vad följande roller inom den kliniska prövningen innebär samt har för uppgifter: sponsor, prövare, monitor, auditör (enligt nedan följande punkter)
17) Vad följande roller inom den kliniska prövningen innebär samt har för uppgifter: sponsor, prövare, monitor, auditör (enligt nedan följande punkter)
Olika roller i en klinisk studie
Prövare är läkare och kan ha andra läkare som hjälper till, heter medprövare. Medprövare är andra läkare som hjälper prövaren med att genomföra studien.
Vi som genomför studien heter Sponsor med en team. Sponsorn kan vara ett läkemedelsföretag.
Monitor är en del av studieteamet. Hen som åker ut till klinik och träffar läkare. Monitorn utför regelbundna besök på kliniken för att granska studiedokumentation, övervaka efterlevnad av studieprotokollet, verifiera data och se till att alla aspekter av studien följer god klinisk praxis (GCP).
Auditör: Är en oberoende. Auditören kan vara anställd av sponsorn, en oberoende revisionsfirma eller ett regulatoriskt organ. Deras främsta mål är att säkerställa kvaliteten och integriteten hos den kliniska forskningen och identifiera eventuella avvikelser eller brister som behöver åtgärdas.
CRO: En CRO är ett företag som sponsorer kan anlita för att utföra olika tjänster relaterade till den kliniska forskningen, såsom studiedesign, datamanagement, monitorering, statistisk analys och rapportering.
Etikkommitté/Myndighet: Ger tillstånd att genomföra studien. Etikkommitteer ansvarar för att bedöma och ge godkännande för forskningsprotokoll för att säkerställa att studien genomförs etiskt korrekt och i enlighet med forskningsetiska principer och riktlinjer.
Myndigheter, såsom läkemedelsmyndigheter, ansvarar för att reglera och övervaka den kliniska forskningen inom deras jurisdiktion för att säkerställa att studierna följer gällande lagar och regler.
a) Vilket ansvar som sponsor har
a) Vilket ansvar som sponsor har
ICH GCP; Kapitel 5 Sponsor: Är den som startar klinisk studien:
Kan delegera till CRO: Få hjälp av externt företag med ledare och experter.
Kvaliteteskontroll (SOP:ar, audits)
SOP:ar är skriftliga dokument som beskriver de steg och procedurer som behöver följas för att utföra specifika uppgifter eller processer på ett enhetligt och standardiserat sätt.
Audits är granskningar eller undersökningar som utförs för att bedöma och verifiera effektiviteten och överensstämmelsen av kvalitetssystem, processer och dokumentation. Audits kan vara interna (utförda av organisationens egna personal) eller externa (utförda av oberoende tredje part).
Medicinsk expertis.
Prövningsdesign.
Val av Prövare.
Tillstånd från LV.
Hantering av data.
Arkivering.
Läkemedlet: Prövarhandbok <1 år, tillverkning, packning, kodning, skickning
Dessa punkter är sponsors ansvar.
ICH GCP; Kapitel 5 Sponsor
Monitorering: En person som är en monitor som åker till klink:
* Görs av “Monitor”. Nyckelperson!
* Monitoreringsplan: I planet skriver ner vilka klinker hen ska åka till och när hen ska åka.
Före studien:
* Prövarens och övrig personals kompetens: En monitor behöver också ha kontroll över prövare och medprövares CV. Bästa studien är om dockor har en duktig sjuksköterska som är duktiga på kliniska prövningar
* Metoder
* Kunskap om studien
* Resurser: Lokal, utrustning, patientgrupp.
* Tillstånd: Strålskydds kommittén, för forskningsprojekt som involverar användning av strålning för behandling krävs ofta tillstånd från Strålskyddskommittén.
* Hur patientformulär fylls i (eCRF): elektroniskt Case Report Form
eCRF: Där doktor och hans team fyller in data insamlade från patienter.
* Avtal: Avtal med huvudman (Doktors chef). Att de håller tyst också. Avtalet kan också innehålla en sekretessklausul som kräver att information om projektet hålls konfidentiell.
ICH GCP; Kapitel 5 Sponsor
Monitorering
Under studien: Monitors ansvar:
* Antal patienter
* Samtycke ska vara signerade
* Följsamhet till protokollet
* Kontroller gentemot originaldata (SD): Källdatagranskning att monitor vet var man ska plocka data ifrån. Där monitorer granskar och jämför den data som registrerats i eCRF med den data som finns i originalkällan. Syftet är att säkerställa att den data som rapporteras i eCRF är korrekt och överensstämmer med den faktiska informationen som dokumenterats vid källan.
* Läkemedelshanteringen
ICH GCP; Kapitel 5 Sponsor
Monitorering
Efter studiens slut: Monitors ansvar:
* Sista kontroll av Prövarpärmen: I pappers dokument.
* Överblivet läkemedel: Skicka tillbaka till sponsor
* Ser till att data arkiveras på ett adekvat sätt: hanterar eCRF + långtidsarkivering av dokumentation: eCRF ska båda finns hos prövare och sponsor, för att undvika att man manipulerar data. Original data med doktor gör att hen kan behålla sin variant och av säkerhetsskäl att man inte lurar med data.
b) Vilket ansvar som prövare har
b) Vilket ansvar som prövare har
ICH GCP; Kapitel 4 Prövaren
Kvalificerad, ha tillräckliga resurser: Prövare ska ha tillräckliga resurser i form av antal patienter, att den har tillräckligt med patienter. I protokoll skriver vi hur patient ska vara med inklusion och exklusionkriter, vilka mediciner de inte ska ta. För en läkare måste vi därför gå igenom läkarens patienter.
Medicinska ansvaret.
Inläst på ingående läkemedel och protokoll.
Ansökan till etikprövningsmyndigheten.
Information till patienter och försökspersoner: Läkaren är ansvarig att sätta ihop och ge information till patient i början på studien.
Ansvarar ytterst för att protokollet följs: Protokollet är 100-500 sidor vilket är mycket och stort ansvar då läkare är ytterst ansvarig över denna studie.
Hantering av läkemedel.
Korrekta resultat , final rapport
Biverkningsrapportering
Prövaren
* Är ansvarig för övervakningen av säkerheten för patienter/försökspersoner som ingår i studien.
* Ska rapportera AE/SAE i enlighet med protokollet.
* Vid dödsfall ska Prövaren rapportera händelsen till Sponsor och ge Sponsor och EPM all den ytterligare information som begärs.
Prövare: är ansvariga att övervaka biverkningar. Båda sponsor och prövare är skyldiga att visa all dokumentation till myndigheten.
Prövare: T.ex Läkare
* Kvalificerad och kompetent.
* Skydda patienternas välmående och säkerhet.
iii) Hur monitor bidrar till kvalitetssäkring av den kliniska prövningen
f) Vad skillnaden är mellan monitorering, audit och myndighetskontroll
Kvalitetssäkring
iii) Hur monitor bidrar till kvalitetssäkring av den kliniska prövningen
f) Vad skillnaden är mellan monitorering, audit och myndighetskontroll
Kvalitetssäkring
QC (Quality Control): Under studiens gång på olika avdelningar
Monitorering: Monitor är ex på QC.
Audit/Auditör (företag): Att man är oberoende och gör audits, tittar ungefär på samma saker som monitor, men att denna individ är oberoende.
internt hos CRO
Sponsor
Inspektion (myndighet)
* regelbunda
* stickprov
* “for cause”: Specifik audits om man känner att en läkare känns fuska med resultat som ser orimliga ut.
18) Hur hög kvalitet på prövarprotokoll erhålls
18) Hur hög kvalitet på prövarprotokoll erhålls
ICH GCP; Kapitel 3 Etikprövningsmyndigheten
Benämning IRB/IEC: IRB är benämning i Etikprövningsmyndigheten som:
* Säkerställer rättighet, säkerhet, välmående.
* Granskar protokollet, ev. protokollsändring, samtycke, skriftlig patientinformation, Prövarhandbok, CV på läkaren och dess medprövare.
Prövarhandbok: En bok som innehåller allt om vår substans och lämnas till läkare.
* Dokumenterar sitt ställningstagande skriftligen.
* 6 st verksamhetsregioner. Huvudkontor Uppsala.
* Specifik sammansättning: En expert med lekman (Som inte kan mycket om kunskap) för att läsa igenom och kunna förstå. Att ha både experter och lekmän inom ett IRB/IEC säkerställer en balanserad granskning av den kliniska studien. Experterna bidrar med teknisk insikt och bedömer vetenskaplig korrekthet, medan lekmän ger perspektiv från allmänheten och förståelse för etiska och sociala aspekter. Detta skyddar försökspersonernas rättigheter och välbefinnande samt säkerställer att studien är vetenskapligt giltig och följer etiska principer.
* Skrivna procedurer ska finnas.
ICH GCP; Kapitel 6 Protokollet
En bra protokoll —> Bra studie
* Inledning: Anger varför man vill göra studien.
* Målsättning (Objectives): Det vi vill studera.
* Design (randomisering, blindning, jämförande)
* Patientpopulation (antal, inklusion + exklusion)
* Praktiskt utförande (flödes schema): Vad händer på varje besök till kliniken.
* Tidsplan
* Försöksläkemedel (beredningsform, märkning, hantering)
* Vad som händer om någon avbryter behandlingen: Statistiker räknar hur många patienter ska vara in för en statisk signifikant resultat, men om någon hoppar av, då måste vi ta in nya patienter.
* Brytande av behandlingskoden.
Enkel blindning: Endast patienten som inte vet vilken behandling den utsatts för.
Dubbel blindning: Teamet på klinik vet inte heller. Inga Bias.
19) Hur dokument ska hanteras och signeras för att säkerställa god kvalitet och regulatorisk följsamhet
19) Hur dokument ska hanteras och signeras för att säkerställa god kvalitet och regulatorisk följsamhet
Kapitel 7 Prövarhandbok (IB = Investigators Brochure):
* Sponsors ansvar
* Konfidentiell dokumentation: Handboken innehåller all information om substans, därför bör prövaren inte sprida den vidare.
* Innehållet varierar med vilket stadium produkten är i
* <1 år gammal info
Kapitel 8 Studie dokumentationen: Rapport hos båda sponsor och prövare
* Bra listning vad som ska finnas före, under, efter
* Hos prövare / sponsor.
* Original / kopia.
Biverkningsrapportering
Prövaren
* Är ansvarig för övervakningen av säkerheten för patienter/försökspersoner som ingår i studien.
* Ska rapportera AE/SAE i enlighet med protokollet.
* Vid dödsfall ska Prövaren rapportera händelsen till Sponsor och ge Sponsor och EPM all den ytterligare information som begärs.
Prövare: är ansvariga att övervaka biverkningar. Båda sponsor och prövare är skyldiga att visa all dokumentation till myndigheten.
20) Vad en SUSAR är för dokument och när den ska skickas in till myndigheter
20) Vad en SUSAR är för dokument och när den ska skickas in till myndigheter
Biverkningsrapportering
* Suspected Unexpected Serious Adverse Reaction= (SUSAR) = misstänkt, allvarlig, oväntad oönskad reaktion som vi kopplar till produkten.
Sponsor ska till LV och EPM (Etikprövningsmyndighet) lämna in:
Rapport om misstänkta, allvarliga, oförutsedda oönskade reaktioner (SUSAR) som är dödliga eller livshotande inom 7+8 dagar.
Övriga SUSAR inom 15 dagar.
Årsrapport av SUSAR.
21) Vad en Investigators brochure (IB) är inklusive syftet med denna
21) Vad en Investigators brochure (IB) är inklusive syftet med denna
Kapitel 7 Prövarhandbok (IB = Investigators Brochure):
* Sponsors ansvar
* Konfidentiell dokumentation: Handboken innehåller all information om substans, därför bör prövaren inte sprida den vidare.
* Innehållet varierar med vilket stadium produkten är i
* <1 år gammal info
