Intoxikation Flashcards
vanligaste intoxikationerna?
Vanligast är förgiftningar med olika läkemedel och alkohol men drogrelaterade förgiftningar har blivit betydligt vanligare under senare år.
Översikt akuta omhändertagandet - vad är viktigt?
- ABCDE!
noggrann övervakning, huvudsaklig behandling är ffa symtomatisk - andning, cirkulation och vakenhet extra viktigt
säkra fri luftväg, optimera andning och cirkulation. Observera risk för kramper, kräkningar, arytmier, medvetslöshet och metabol acidos - blodgas!
- TOXIDROM - igenkänning och behandling!!
därefter/parallellt identifiera toxiskt agens - ta relevanta prover på blod och urin
aktiv eliminering/minska upptaget, ev antidotbehandling
- INHÄMTA MER INFORMATION - parallellt med det andra
- Giftinformationscentralen
OBS rätt vårdnivå - ev IVA
OBS följ upp psykiatriskt och socialtjänsten
Hur brukar dessa patienter presentera sig/ankomstsätt?
De flesta med ambulans - oklar medvetslöshet
38% har redan intox som orsak
vissa hamnar i fyllecell, LOB, psykiatrin, TNE
Utifrån samsjuklighet/variation, vad behöver man ta höjd för?
skallskador och halsskador
men även hjärtstopp
ta ställning till spinal rörelsebegränsning och HLR
vad mer behöver man tänka på innan ABCDE påbörjas?
säkerheten! är det säkert för personalen? behövs väktare?
indränkt i farligt ämne?
Vilka toxiner kan det röra sig om?
- alkohol
- droger
- läkemedel (andras och egna)
- djur - ormbett ex
- växter/svampar
- batterier - barn
- nervgaser, radioaktiva ämnen
- brand i slutet rum- kolmonoxid/dioxid
vilka patientgrupper handlar det oftast om?
drogintag - de med beroende och utan
felaktig läkemedelshantering, ofta äldre
EIPS med intox
deprimerad - suicidförsök
oklara fall
Var i ABCDE brukar de flesta problem ligga?
A-problem! hög samvariation med medvetandesänkning
Hur ska man tänka med A-problemen?
Under A övervägs trauma mot huvud och nacke samtidigt som luftvägen bedöms. Påverkade patienter är svårbedömda. »Hittad i trapphuset« kan betyda att patienten har fallit från tredje våningen och motivera immobilisering av halsryggen.
En ofri luftväg kan temporärt hållas öppen manuellt, med näskantarell eller svalgtub OBS ansikts/skallbasfraktur.
Lateralt tungbett vid undersökning av munhålan talar starkt för krampanfall.
Ha beredskap med sug och för att snabbt kunna lägga patienten i sidoläge vid eventuell kräkning.
- Framstupa sidoläge
- Kantarell, nästub eller i undantagsfall svalgtub vid ofri luftväg
- Bedöm medvetandegrad - Endotrakeal intubation vid behov, i nödfall larynxmask
- Assisterad ventilation vid behov
- Syrgas ges liberalt, särskilt vid ventrikelsköljning
- Förebygg aspiration, sondera ventrikeln
- Kontinuerlig tillsyn av medvetslös patient
Blodgas?
för att utvärdera syrabasrubbning
tillförda syror?
kombinerad rubbning? - anjongap? kompensation?
B ?
Under B bedöms andningen med hjälp av syrgassaturation, andningsfrekvens och auskultation.
Ge syrgas till en patient med hypoxi, takypné eller medvetandesänkning.
Vid låg minutvolym (sänkt andningsfrekvens och/eller andningsdjup) kan assisterad ventilation med mask och blåsa behövas.
betänk inhalationsskada! opioidintox - sänkt andning!
D?
tecken till fokalitet - huvudsakdor! elektrolytrubbningar!
glukos!! Vid allvarlig hypoglykemi ges intravenöst 30 ml 30-procentig glukos till vuxna och 5 ml/kg 10-procentig glukos till barn
Krampanfall behandlas initialt med bensodiazepiner (t ex diazepam 0,25 mg/kg iv)
vad beaktas vid vårdpersonalens säkerhet?
Först görs en bedömning av vårdpersonalens säkerhet.
- Ökad kräkningsrisk,
- förekomst av missbruk och - eventuell blodsmitta hos intoxikerade gör handskar, förkläde och ögonskydd extra angelägna.
Vid våldsbenägenhet kan extra personal, ibland polishjälp, behövas.
Hur bedöms minutvolymen?
Vid låg minutvolym = sänkt andningsfrekvens och/eller andningsdjup
C?
Under C mäts blodtryck och hjärtfrekvens. Vid tecken till chock ges 1 000 ml Ringer-acetat intravenöst som bolus till vuxna, 20 ml/kg till barn
Övervaknings-EKG kopplas för bedömning av QRS-bredd och rytmens regelbundenhet.
E?
Under E mäts temperatur, och helkroppsundersökning utförs. Här kan stickmärken från intravenöst missbruk eller ärr efter självskadebeteende avslöjas men också tecken på trauma eller hudförändringar som talar för infektion.