Hjärtinfarkt STEMI Flashcards
Hur många infarter är STEMI?
ca 30%
Hur delas akut kranskärlssjukdom in?
- akut ST-höjningsinfarkt (STEMI)
- instabil kranskärlssjukdom (NSTEMI, instabil angina)
samma bakomliggande patofysiologi = ischemi till hjärtmuskeln = cellnekros
Symtom hjärtinfarkt?
Retrosternalt, ihållande bröstsmärta
Utstrålning mot hals, käke, axlar eller armar. Vanligast vänster arm. Kan även stråla åt höger och mot rygg
Vegetativa symtom som kallsvettning, illamående, ångest, andfåddhet, matthet, svaghet och svimning. Ibland lungödem.
Debuterar ofta i samband med fysisk ansträngning eller psykisk anspänning. kan dock även komma i vila.
OBS palpationsömhet utesluter inte diagnosen!!
typiska symtom/insjuknande?
Hälften av patienterna har under månaden före infarkten haft varningssymtom i form av lättväckt bröstsmärta, andfåddhet eller onormal trötthet. Det akuta insjuknandet triggas ofta av fysisk eller psykisk anspänning.
Bröstsmärta, vegetativa symtom, lungödem/grav hjärtsvikt samt symtomgivande arytmier (VT/VF, AV-block II-III) är inte ovanliga kliniska fynd.
EKG-kriterier?
- Uppåt konvex ST-höjning i lokaliserade avledningar
- Patologisk q-våg≥0,04 sek och ≥25% av R-vågen eller en patologisk R-progression.
Utveckling av EKG-förändringar?
- ST-höjning tydligt. Patologiskt Q-våg utvecklas
- ST-sträckan normaliseras. T-vågen inverteras
- Normalisering av T-våg påbörjas
- ST-T-segment fullständigt normaliserat. Patologisk Q-våg kvarstår
EKG-kriterier i mm för STEMI?
nytillkommen ST-höjning i J-punkten i minst två anatomiskt intilliggande avledningar som:
Män:
Över 40 år: ≥ 2mm i v2-v3 och ≥1mm i övriga avledningar
Under 40 år: ≥2,5mm i v2-v3 och ≥1mm i övriga avledningar
Kvinnor alla åldrar:
≥1,5 mm i v2-v3 och ≥1mm i övriga avledningar
Benign ST-höjning?
male/female pattern är vanligaste orsaken. 91% av män i amerikansk studie hade 1mm i minst 1 bröstavledning och 20% av kvinnor.
ST-höjningarna är mest uttalade i v2-v3 där de kan nå 3mm eller mer, dämpas oftast i vänstersidiga bröstavledningar
St sträckan är oftast konkav och inte konvex och j-punktens nivå är betydligt lägre än T-vågens apex. Ju kraftigare QRS desto kraftigare ST-höjning
Grenblock och ischemi?
nytillkommet vänstergrenblock i samband med bröstsmärta talar starkt för total ocklusion som behöver åtgärdas med PCI. ischemitolkning är dessutom svår vid grenblock, istället får man använda scarbossakriterier.
Vad ska man tänka om det föreligger ST-höjningar i de flesta avledningar?
normalt ger ischemi i en del av hjärtat reciproka ST-sänkningar i spegelvända avledningar
om global ST-höjning föreligger får man misstänka perimyokardit, oftast dessutom med puckel i j-punkten
PQ-sträckan är också ofta påverkad med sänkning förutom V1 som ofta har PQ-höjning och heller oftast ingen ST-höjning
EKG vid hyperkalemi?
ST-höjningar ffa i V1 och V2. St-sträckan är oftast rak.
breda QRS
höga, smala T-vågor
P-vågor med dämpad amplitud
EKG kriterier för ST-sänkningar?
nytillkomna horisontella eller nedåtsluttande ST-sänkningar ≥0,5mm i J-punkten i minst 2 anatomiskt intilliggande avledningar
Troponiner?
TnT och TnI –> tas i serie, ska vara förhöjt och visa dynamik
första omedelbart efter ankomst och andra efter 1-3 h
För troponin gäller:
- Minst ett värde ska befinnas vara över beslutsgränsen för hjärtinfarkt med aktuell metod. TnT = 14
och
- Upprepade troponinbestämningar (≥ 2 bestämningar med ≥ 3 timmars intervall) visar ett stigande eller sjunkande förlopp. Vid värden nära beslutsgränsen bör ökningen eller sänkningen vara > 50 % mellan lägsta och högsta värdet.
OBS
Ett normalt troponinvärde utesluter inte ischemisk hjärtsjukdom som orsak till symtom.
I vissa fall, där det påvisas en förhöjd troponinnivå utan dynamik, kan det ändå föreligga en AMI. Detta kan till exempel ses hos patienter som söker sent efter symtomdebut, då troponinnivån ligger nära sitt toppvärde.
vilka tre delar bygger infarktdiagnostiken på?
- symtom
- blodprov - troponiner
- EKG - ST-T förändringar/nytillkommet vänster grenblock
Diagnoskriterier?
- förhöjda hjärtskademarkörer
- antingen EKG-förändringar eller symtom som är förenliga med hjärtinfarkt.
handläggning prehospitalt vid hjärtinfarkt?
- kontakta larmcentral för akut transport till HIA
ha patienten halvsittande, regelbunden kontroll av puls och blodtryck
auskultera lungor och hjärta, ge syrgas vb
ge morfin iv 5mg vid behov
ge nitroglycerin sublingualt
ge trombyl 320 mg po som laddningsdos (om pat tål ASA)
om tecken till lungödem ge iv furix 40 mg
seloken 5 mg iv vid behov - obs kontraindikationer
ge rapport!
behandling på sjukhus?
om symtomdebut under 12 timmar = indikation för PCI eller farmakologisk trombolys –> SKA SKE SNABBT
- PCI via radialis är bättre och om man kan nå ett center inom 120 min, helst under 60 min
- om transporttiden är över 2 h så bör trombolys/fibrinolys ges omedelbart = tenecteplas/alteplas ges som singelbolus och Rapilysin som dubbel bolus. OBS kontraindikationer trombolys som tidigare intracerebral blödning, stroke senaste 2 mån, intracerebral tumör, misstänkt aortadissektion och pågående gastrointestinal blödning
efter trombolys görs kranskärlsundersökning inom 2-24 h. Rescue PCI om tecken på utebliven perkussion efter given trombolys.
Sekundärprevention/uppföljnign infarkt?
- betablockad I slow release beredning po
- ASA underhållsdos 75 mg/dag
- dubbel trombocythämning (ASA + ticagrelor/clopidogrel/prasugrel) i 12 mån
- om nedsatt Vänsterkammafunktion under 40% eller hög kardiovaskulär risk ges ACEi
- lipidsänkande beh - statiner med mål <1,4mmol i LDL
