Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K11: primärvård > typfall synkope + LE > Flashcards

typfall synkope + LE Flashcards

1
Q

definition synkope

A

övergående medvetandeförlust pga cerebral hypoperfusion (lågt BT: 50-60 SBT)
- plötslig debut
- fullständig spontan återhämtning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

baraprybegrepp till synkope

A

TLOC - transient loss of consciousness
- kortvarig medvetandeförlust med amnesi för perioden
- delas in i traumatisk icke traumatisk
- autramatisk: ep, psykogen, cerebral hypoperfusion/synkope och annat skraffs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

3 former av synkope

A
  1. ortostatisk hypotension
  2. neurogen synkope
  3. kardiell
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

allt du kan om ortostatisk hypotension

A
  1. autonom dysfunktion med dysreglerat BT
  2. vanlig orsak: dehydrering, LM
  3. aurafenomen: yrsel, trötthet, syn/hörselfenomen FÖRE synkope (skotom/synhallisar: occipital hypoperfusion)
  4. klassisk ortostatism: inom 3 min från stående, finns dock fördröjd ortostatism
  5. risker: dubbel risk för död, KKS, hjärtsvikt, stroke
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

POTS: underruprik till ortostatisk hypotension

A

postural ortostatisk takykardisyndrom
- inadekvat HF utan BT-fall efter en tids stående < 10 min
- ff.a. kvinnor
- ger samma prodromala symtom som ortostatism men sällan synkope
- HF ökar > 30 s/min eller HF > 120 inom 10 min
- andra orsaker till sinustaky uteslutna, minst 3 mån symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

neurogen synkope

A

vad: beror på aktivering av autonoma reflexer, via vagus hämmas kronotropi/inotropi och ger vasodilatation

indelning
1. vasovagal: emotionellt faktorer eller ortostatiskt
- ortostatiskt vasovagalt syndrom: cirk förändringar utlöser reflexen efter längre tids stående

  1. situationsutlöst: fysiologiska händelser t.ex. defekation
  2. sinus caroticus syndrom
    - överkänsliga baroreceptorer: t.ex. åtsittande krage

prodromala syndom: inte alltid men ofta
- illamående, kräkning, blekhet, värmekänsla, svettningar, ev syn/hörsel/yrsel-fenomen pga hypoperfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vanligaste orsaken till synkope inga

A

neurogen
= godartad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

kardiell synkope

A

orsak: arytmi, strukturell hjärtsjukdom (infarkt, tamponad, klaff osv), sek till annan (LE, AD, PHT)

red flag: synkope under ansträngning, i liggande, föregående palpitationer

riskfaktorer: hereditet för SCD < 40 år, hjärtsjukdom, EKG med arytmi

prodromala symtom: VT (medvetslöshet kan dröja, kan få hypotoniliknande symtom), synkope UTAN FÖRKÄNNING stärker misstanke om kardiell genes

prognos beror på underliggande orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur handlägga synkope

A
  1. är synkope primär eller beror den på akut livshotande sjukdom
    - bröstsmärta: MI, AD
    - dyspne, pleurit: LE
    - SAB
  2. uppfylls kriterier för synkope
    - duration skvallrar om det rör sig om TLOC eller ej (< 5 min)
    - vid andra tillstånd pågår medvetandeförlusten längre (hypoglykemi, intox etc)
    - kataplexi: ingen amnesi
  3. kan bakomliggande diagnos fastställas, risk för allvarlig händelse
    - kan man inte hitta orsak BLIR RISKSTRATIFIERING VÄGLEDANDE i handläggning (låg vs hög risk för allvarlig händelse) utifrån risk för kardiell genes
    - anamnes, status, EKG
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur göra riskstratifiering

A

låg risk
- prodromala symtom som tyder på neurogen synkope
- efter obehagligt intryck
- efter långvarigt stående
- under/efter måltid
- utlöst av hosta, defekation
- tryck mot hals, huvudrotation

hög risk
- bröstsmärta, dyspne, hv
- under ansträngning, liggandes
- palpitationer plötsligt

medel risk
- ingen/kort prodromala symtom (< 10 s)
- hereditet SCD
- synkope sittandes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur värdera risk utifrån sjukhistoria

A

allvarlig, hög tisk
- strukturell hjärtsjukdom, KKS, hjärtsvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hög risk i status

A

ischemitecken EKG

av block II-typ 2, III

persisterande bradykardi < 40 slag/min, SA-blockeringar, sinusarest > 3 s

grenblock, retledningshinder, VK-förstoring

genomgången infarkt på EKG

VT

lågt QTc > 460

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad ska ingå i primär handläggning

A

anamnes: vittne gärna

status: somatiskt, neurologiskt, ortostatiskt test

ekg
- övervakning direkt om misstanke kardiell synkope
- eko om känd hjärtsjukdom eller misstanke om kardiell synkope

prover
- blod, el, tni, d-dimer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

andra test man kan göra

A

sinus caroticus massage > 40 år
- sinus caroticus syndrom

tilt-test: ortostatisk hypotension, neurogen synkope och återkommande besvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är viktigt

A

anamnes:
- förlopp, prodromala symtom, tidigare episoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

ep eller synkope?

A

ep: medvetandeförlust, myoklonier, urinavgång, tungbett
- synkrona, symmetriska myoklonier
- börjar samtidigt som medvetandeförlusten
- automatism
- postiktal

synkope
- myoklonier färre, ojämna, osymmetriska, börjar EFTER medvetandeförlust, medvetandeåterställs inom 10-30 s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad förekommer inte vid synkope

A

fokala bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilka kan gå hem

A

patienter med lågrisktecken kan skickas hem

poliklinisk utrdning om återkommande besvär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vilka ska läggas in

A

medel-risk: observera
- rek är äldre utan vägledande risktecken: 24h slutenvård eller 6h på akuten

minst ett högrisktecken
- samt: behandlingskrävande synkope, behov av telemetri, eko, arbetsprov, bedömning pm/ICD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

carotismassage > 40 år

A

om anamnes tyder på neurogen synkope
- diagnos sinus caroticus syndrom om testet reproducerar synkope
- sinus caroticus känslighet om asystoli och/eller BT-fall > 50
- görs med ekg övervak
- obs att om kardioinhibitorisk kan man ha effekt av pm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

tilt-test

A

tippbräda, fotända ner 20-45 min

farmakologisk provokation t.ex. nitroglycerin sl

bedömer neurogen synkope, autonom dysfunktion, PTOS

22
Q

ortostatiskt test

A

ska alltid göras
- om + prov och typiska symtom är diagnos klar

23
Q

vad göra vid kardiell synkope

A

telemetri vid högrisktecken

  • senare: holter 24-48h om man inte fångar något
  • loop recorder: intern eller extern (ff.a. om man inte hittar orsak vid högrisktecken)
24
Q

synkope vid ansträngning

A

under ansträngning: kardiell

kort tid efter: ofta neurogen

= utför arbetsprov
- ofta av-block II/III

25
Q

behandling

A

anpassa efter patofysiologi och orsak

neurogen, ortostatisk hypotension: kartlägg utlösande faktorer, råd, livsstil
- vätskeintag, sätt ut BT-sänkande, stödstrumpor, BT-höjande i undantagsfall
- sätta sig ner vid symtom, valsalva för att öka BT
- i enstaka fall pm om tydlig kardioinhibitorisk mekanism hittas

kardiell: pm/ICD, ablation etc

26
Q

incidens VTE

A

högre hos: kvinnor, p-piller, grav, östrogen

ökad incidens stigande ålder, övervikt, hjärtsvikt, cancer

27
Q

virshows triad

A

endotelfunktion
- trauma, skada, kir, iatrogent

flöde
- immobilisering

koagulation
- aktiv malignitet, tidigare VTE, infektion
- p-piller, östrogen, grav
- IBD vid skov, s-alb < 25, ålder, BMI > 30, rökning
- koagulopati

28
Q

orsak LE

A

90% kommer från DVT, men symtom behöver inte föreligga samtidigt

29
Q

faktorer som kan påverka klinisk bild

A

ålder
andra sjukdomar
LE-storlek
ursprung
lunginfarkt förekomst

30
Q

symtom

A

akut dyspne, tapypne
pleuritsmärta
takykardi
hemoptys
instabil hemodynamik, chock med högersvikt
svimning: tecken på större LE
subfebril
atypisk symtombild 5%

31
Q

atypiska symtom som är luriga

A

oklar försämring i t.ex. hjärtsvikt/KOL trots beh

oklar arytmi nytillkommen hos tidigare hjärtfrisk

yrsel, svimning

bröstsmärta oklart

pleuropneumoni

lunginfiltrat enstaka

oklar konditionsnedsätting

subfebril

32
Q

diagnostik vid stabil hemodynamik

A

well score: sannolikhet för LE
- ej om p-piller, gravid, östrogen, pp 8 v

33
Q

vad ingår i well score

A

aktiv cancer 6 mån eller palliation

immobilisering > 3 dagar eller kir inom 4 v

symtom DVT

puls > 100

tidigare VTE

hemoptys

LE mer sannolikt än andra diagnoser

= låg sannolikhet ≤ 4, hög > 4

34
Q

när ska man använda d-dimer

A

enbart för att utesluta LE vid låg klinisk sannolikhet

35
Q

PERC- rule out tool

A

utesluter LE hos låg-risk patienter (PTP < 15%)
- om 0 kriterier < 2% risk för LE
- krav för låg risk: < 50 år, puls < 100, sat > 95%, ingen hemoptys, ingen östrogen beh, ingen historik av kir/trauma 4 v, ingen tidigare VTE, ingen tecken på DVT

alla kriterier måste vara negativa

36
Q

algoritm diagnostik LE

A

låg klinisk sannolikhet
- d-dimer
- positivt: DT pulm

hög klinisk risk
- avstå D-dimer, måste gå vidare oavsett med DTLA
- DT pulm + DT venografi
- bilateralt prox ulj om DTLA är neg ELLER komplementera med scintigrafi pulm (rådgör med rad)

37
Q

TNI, BNP

A

stiger vid massiv LE (HKsvikt)
- sämre prognos

38
Q

obs obs

A

vid hög klinisk sannolikhet för LE skall behandling ges under pågående utredning eller i väntan på DLTA. I första hand sc halv fulldos (fragmin 100E/kg eller innohep 90E/kg)

39
Q

typisk blodgas LE

A

hypoxi
resp alkalos: hyperventilerar

40
Q

vilka diffar måste man tänka på

A

tamponad
AAA
MI
speis
pneumothorax
pneumoni

41
Q

hur ska man riskstratifiera alla LE patienter

A

PESI
- bra för prognosvärdring samt välja ut patienter lämpliga för poliklinisk beh
- klass I-2: kort vårdtid alt poliklinisk beh?

42
Q

massiv utbredning: vad är det?

A

utbredning LE minst 2 lobartärer

påverkad hemodynamik

43
Q

behandling av instabil patient

A
  1. heparininfusion, syrgas, ev. inotropt stöd/vätska
    - 100 E/kg fragmin sc
  2. trombolys: chockbild
    - uppehåll med heparininfusion, påbörja igen efter 60 min, inte alls om LMH givits innan trombolys
44
Q

KI trombolys

A

NOAK, waran (PK > 1.7)

ulcus aktivt

tarmblödning 4-12 v

IC blödning

förlossning

op eller sig blödning inom 4 v

stroke senaste 3 mån

etc etc

45
Q

vad kan man göra om KI för trombolys eller suboptimalt svar

A

kateterledd lokal trombolys

embolektomi: kir

46
Q

LE med stabil hemodynamik

A
  1. om hög misstanke LE ges heparin före rtg
    - vid påvisad LE forsätter man med LMH/NOAK alt heparininfusion
  2. NOAK
    - in med eliquis 10 mgx2 7 dagar, därefter 5 mgx2
    - därefter 5 mgx2
    - vid förläng beh efter 6 mån 2.5 mg

OBS att flera alt finns

  1. om aktiv cancer: LMH tv
47
Q

hur länge ska man behandlas för LE

A

första LE, ej massiv: 6 mån

massiv, instabil, kvarstående besvär 6 mån: 12 mån minst

recidiv, idiopatisk: tills vidare

48
Q

på avdelning

A

sängläge om hemodynamiskt påverkad

övriga får va uppe o gå

när pat är syrgasfri och kan gå utan pox-fall hem

pleuritsmärta: nsaid toppen

49
Q

vad tänka på vid LE

A

malignitetsutredning kan bli aktuellt

50
Q

recidivrisk

A

för idiopatisk LE 50% 5 år

om ej god funktion vid 6 mån: lung-rtg, scint och ucg
= PHT?

K11: primärvård (32 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions