Föreläsning: psykiatri vårdcentralen Flashcards
vilka diagnoser hanteras INTE inom PV
BP-sjukdom
schizofreni + andra psykossjukdomar
NP (screena för men ej utredning/beh)
svår depression
= utreds och beh av psykiatrin
majoriteten av patienter med psykisk ohälsa finns i PV - MEN
de söker ofta för andra saker
- ryggvärk (depression)
- hv (stress)
- hjärtklappning (ångest)
ex på specialflöde som används i JKP
telefonkontakt ssk
till psykosociala enheten för bedömning
- rehabkoordinator om sjukskrivning
läkare om behov för sjuksrivning, LM, somatisk bedömning
hur ställer man diagnosen depression (ICD-10)
minst 2/3 huvudkriterier större delen av tiden 2v
- sänkt grundstämning, minskat intresse/glädje, energiförlust/uttröttbarhet
+ andra symtom
- minskat självförtroende/självkänsla
- skuldkänslor
- återkommande tankar döden, suicid
- kognitiv störning/konc
- psykomotorisk hämning/agitation
- sömnstörning
- aptitstörning: ökad/minskad med viktförändring
obs inga hypomana/maniska episoder under livet
hur graderar man depression
lindrig
- minst 4 symtom ( 2 huvudkriterier)
- kan ofta forsätta vardagliga aktiviteter
måttlig
- minst 6 symtom (2 huvudkriterier)
- påverkan på funktionsnivå, svårt att forsätta med vanlig aktivitet
svår
- 3/3 huvudkriterier + 5 andra symtom
- psykotiska inslag och suicidtankar vanligt
- svårt att sköta basala behov
skattningsskalor för depression
MADRAS, PHQ-9
hur kan man gradera depression enligt MASDRS
ingen lätt: 0-14
mild: 15-20
måttlig: 21-35
svår > 35
skalor för ångest
HAD
GAD 7
skalor bipolaritet
MDQ
hur ska man använda formulär för olika diagnoser
som hjälp/vägledning, inte diagnosgrundande pga kan finnas samsjuklighet
kan användas för gradering
saker som kan påverka måendet
LM
missbruk
samsjuklighet
hereditet psykisk ohälsa
vad inte missa
suicidriskbedömning
barnberspektiv: SOS
prover att ta vid depression
blodstatus
CRP;SR
lever
Ca
TSH
homocystein
suicidtrappan
- nedstämdhet, hopplöshet, livsleda
- dödstankar
- dödsönskan
- suicidtankar
- suicidönskan
- planer
- förberedelser
- avsikt
riskfaktorer suicid
tidigare suicidförsök
psykisk sjukdom
suicidtankar, planer, beteende
suicid nära anhörig
impulsivitet
missbruk, beroende
ålder < 19 > 45
man
somatisk sjukdom
ensamboende/frånskild/arbetslös
hög ångestnivå
reaktion på akut livshändelse: separation, dödsfall osv
sömnstörning
svår smärta
nyligen hem från psyk
förlust, hot om förlust
friskfaktorer för suicid
problemlösande förmåga god
god samtalskontakt
socialt nätverk
god behandlingsallians via vårdinsatser
behandling depression översikt
- KBT eller annan psykologisk beh
- SSRI andra hand
- både och
- sjukskrivning, deltid helst
ex på insättning av SSR
sertralin
- startdos 50 mg (25 mg om mycket ångest)
- dosökning stegvis med 50 mg med intervall om minst 1 vecka, maxdos 200
biv SSRI
blödningsbenägenhet om samtidigt ASA/NSAID
hyponatremi äldre (ff.a om samtidig diuretika etc)
viktuppgång
GI
libido
emotionell avflackning
förlängt QTc
ökad ångest
ge ex på SSR
sertralin
escitalopram
SNRI ex
venlaflaxin
duloxetin
risker SNRI
hypertoni
mer stimulerande
tolereras sämre pga biv
mirtazapine
sederande effekt, bra om sömnstörning
- har indikation sömnstörning 7.5-15 mg
- antidepressiv effekt om 20 mg
viktuppgång, bra äldre pga få interaktioner
bupropion
VOXRA:
kan kombineras med SSRI/SNRI
ej förstahandsprep
motverkar sexuell biv
viktnedgång
vortioxetin
BRINTELIX
- depression vuxna
- ej sexuella biv
- viktneutral
- illamående, ta tn
ange alla grupper av antidepressiva
SSRI
- selektiv serotonin återupptagshämmare
SNRI
- serotonin och NA återupptagshämmare
NaSSA
- NA och specifika serotonerga antidepressiva
- mirtazapine
NDRI
- NA och dopamin återupptagshämmare
- bupropion
SARI
- serotonin antagonist och återupptagshämare
- vortioxetin
TCA
- amitryptillin/saroten
MAOI
- monoaminoxidas-I
NRI
- selektiv NA återupptagshämmare
NMDA-R antagonist
- ketamin
hur fortsätta behandlingen av SSRI
om ej bättre efter 3-4 v öka dos till max via stegvis upptrappning
utebliven effekt 3-4 v maxdos: ompröva diagnos o byt LM
- byte rek före tillägg
- om 2 SSRI ej haft effekt pröva SNRI
- om monoterapi inte har effekt kan kombination bli aktuellt (SSRI + mirtazapine)
uppföljning beh
ångestförstärkande effekt första veckan, informera om denna
1. telefon tid 1 v: biv (ångest, GI, libido)
- återbesök 3-4 v: effekt
- beh tid ofta 6 min efter förbättring, gärna 1 år
- beror på antal depression - vid utsättning: trappa ut, desto längre beh desto längre uttrappning
- måste vara i stabil fas för att trappa ut
- minska 1/5 under 4 v –>
tips depression
stötta patient att bryta ond spiral av passivitet
SSR kan vara en hjälp att få patienten engagerad och aktiv
ta hjälp av psykosociala teamet
hur hantera sexuella biv
escitalopram minst biverkningar
tillägg: mirtazapine, bupropion, buspiron
drug-holiday
ångestsyndrom
GAD
specifik fobi
paniksyndrom med eller utan agoraforbi
social fobi
OCD
PTSD
GAD: generaliserad ångestsyndrom + hälsoångest
hv-symtom: överdriven oro
plus: konc, muskelspänning, irritabel, lätt uttröttad
hur möta hälsoångest: psykoedukation, flera psykoterapeutiska metoder finns, kartlägg besvär för patienten
i första hand SSRI, sedan KBT
paniksyndrom med eller utan torgskräck
panikattack: hjärtklappning, skakningar, kvävningskänsla, hyperventilerar
paniksyndrom: återkommande oväntade panikattacker, stark oro för ny attack (förväntansångest)
kan ge agorafobi sekundärt, rädsla för att vistas på platser som kan utlösa panikattack
social ångest/fobi
ångest kopplat till socialt umgänge
rädd för att göra bort sig
vad folk ska tycka
OCD
tvångstankar: ordning, smitta, orsaka skada
medföljande tvångshandlingar: måste, ramsor, upprepa kontroller
PTSD
kvarvarande stark ångest och rädsla efter traumatisk händelse
behandling generellt för ångest
- KBT
- SSRI
= för GAD omvänt
tips ångest
stötta patient att gå emot ångest
- undvika att undvika
ångest är jobbigt men ej farligt, undvik ångestdämpande beh pga måste möta ångest och lära sig att det inte är farligt
undvik sjukskrivning
krav för vårdintyg
- allvarlig psykiatrisk störning
- psykos, depression med hög suicidrisk, substansbruk med bristande verklighetsuppfattning, delirium pga droger - oundgängligt behov av specialiserad dyngnetrunt psykiatrisk vård (som inte kan tillgodoses på annat sätt)
- motsätter sig vården eller pga psykisk tillstånd finns grundad anledning att tro att vården inte kan ges med samtycke
vårdintyg
utfärdas av leg läkare på alla vårdinstanser
måste grundas i läkar-us och skrivas i direkt anslutning till us
måste föreligga sannolika skäl för att kriterier till sluten psykiatrisk tvångsvård är uppfyllda
giltighet 4 dagar
= på psyk får icke-leg fatta beslut om kvarhållning, intagningsbedömning för LPT ska göras inom 24h av psykiatriker (överläkarbeslut)
LPT får bedrivas under 4 v, sedan omprövning om förlängning via förvaltningsrätten
stressreaktion
finns ingen behandling mot stress
sjukskrivning del i helhetsplanen
- sträva efter deltid och stegvis upptrappning
- sjukskrivning mer hjälpsamt här än vid ångest/depression då återhämtning är centralt
info om stress, återhämtning, sömn, motion
KBT
hur hantera samsjuklighet stress/depression
händer att man prövar SSRI, måste dock parallellt lära sig hantera stress
utmattningssyndrom
stressreaktion övergår till utmattningssyndrom
- t.ex. långdragen stress där en akut belastningtillkommer
- hamnar då under balanserad energinivå
- sjukskrivning, återhämtning, rehabilitering centralt
mer om fysisk/psykiskt utmattning
ofta stressorer under lång tid, > 6 mån utan återhämtning
vid utmattningssyndrom påtagliga symtom: fysiskt, psykiskt, emotionellt
- stor påverkan på funktionsnivå (uthållighet, stresskänslig, kognition)
- vissa är helt slutkörda, kan inte ta sig upp ur sängen
utmattningsdepression?
NEJ använd inte det uttrycket
- ofta föreligger samsjuklighet med utmattningssyndrom och depression men de är separata diagnoser
- utmattningssyndrom med samtida depression
varför är sjukskrivning viktigt vid utmattning
återhämtning
tar tid
anpassningsstörning
maladaptiv stressreaktion/krisreaktion
- lindriga form av akut stressreaktion
- förlängd/fördröjd reaktion än vad som är normalt
- utlöses av vanliga trauman/livshändelser (separation, arbetslöshet etc)
anpassningsstörning bra diagnos i gränsland mellan utmattning och stressreaktion, går ofta igenom via FK, bra då man inte vill ställa utmattningssyndrom-diagnos på ett första besök
tips vid stress
sträva inte efter noll stress
skapa balans krav/prestation och återhämtning
balans
sömnstörningar
sömnråd, KBT, LM
- råd: information
- inte farligt att sova dåligt, kroppen tar ingen sömbrist
- förutsättningar för god sömn: mörkt svalt rum, ej koffein, mindre skärmtid innan läggdags, varva ner, daglig motion, sov ej på dagen, gå upp samma tid - LM
vilka LM kan man tänka sig vid sömnstörning
atarax
propavan
lergigan
melatonin
mirtazapine
z-preparat
atarax
25 mg 1-2 tn vb
propavan
25 mg 1-2 tn
- myrkrypningar, dagtrötthet
- tips kroppsa tabletten för att undvika detta
lergigan
25 mg 1-2 tn
- effekt av tar med tiden
- dagtrötthet
melatonin
- circadin depå
- 2 mg
- ingår ej i förmån
- 1-2 h före sänggående - melatonin: 1-5 mg
- bara förmån barn med ADHD < 18 år
- indikation vid jetlag
mirtazapine sömnindikation
7.5-15 mg
z-preparat
zopiklon (imovane)
- 5-7.5 mg
- halveringstid 4-6h, längre för äldre, mindre risk sömngång, beroende
zolpidem (stilnoct)
- ej rek pga biv: konfusion, sömngång
bra diff vid ångest
hypertyreos
behandlingstid ångest
6 mån-1 år alt livet ut
specifik behandling PTSD
EMDR: eye movement desensitisering and reprocessing
PE: förlängd exponering
stressrelaterade syndrom
akut stresssyndrom
anpassningsstörning
PTSD
specifik fobi
t.ex. djurfobi, höjder
exponering behandling, KBT
mer om paniksyndrom
vanligt med isolerade panikattacker: 10%
- palpitationer, svettning, darrning, andnings, kvävningskänsla
- plötsligt
skapa förväntansångest för ny attack, blir övermedveten om psykiska och kroppsliga symtom
50% med panikångest för sekundärt agorafobi
- torgskräck, ångest att lämna hemmet, ångest folksamling etc
- dvs situationer man inte kan flu från
- diagnos om undvikande/ångest av minst 2 platser
mer om GAD
mer diffus ångestbenägenhet: flera saker + hälsoångest
- ångest för flera olika händelser/aktiviteter i livet flertalet dagar under minst 6 månader, svårt att kontrollera oro (irrationel och inte kopplad till verkligt ångestframkallande situation)
- mental/muskulär spändhet
för diagnos
- 3/6
- rastlös, helspänn
- lättuttröttad
- konc-svårigheter
- irritation
- muskelspänd
- sömnstörning
prevalens 5-8%, kvinnor 2:1, vanlig samsjuklighet med depression eller andra ångestsjukdomar
obs KBT > SSRI
diagnoskriterier OCD
tankar och/eller handlingar ska förekomma minst 1h/dag och upplevas påfrestande/sämre funktion i vardagen
samsjuklighet med ångesttillstånd, depression, personlighetsavvikelser vanligt (autism, touretts)
dysmorfofobi
utseendekomplex
- defekt självbild, lider av sitt utseende
- besatt av en/flera delar av sin kropp
- utseendefixering extrem!!!
- kan leda till social fobi
sorg
normal känsloreaktion på förlust
ska ej medikaliseras
kan dock ge påtaglig funktionsnedsättning
variation mellan individer: ilska, ångest, skuld etc + ev fysiska symtom (smärta, trötthet, aptitminskning) med efterföljande social isolering, suicidtankar osv
normal sorg utvecklas sällan till depression, ofta självläkande, sorg som inte minskar med tiden kallas för anpassningsstörning alt förlängd sorg (förlängd akut stresreaktion)
anpassningsstörning
reaktion på svår stress
- dvs vid akut stresssyndrom
- kräver indentifierbar psykosocial belastning med kvarstående psykiska/fysiska/beteendestörningar kvarstår
