Föreläsning 8: pediatrik VC Flashcards
3 viktiga arenor
MHV
BHV
skolhälsovård
+ familjecentraler
hur ska elevhälsan jobba
hälsofrämjande, förebyggande
- vidmakthålla fysisk, psykisk social hälsa
BHV mål
främja hälsa, utveckling
förebygga ohälsa genom tidig indentifikation/åtgärd
barnkonventionen
lag sedan 2020
- barnets och dess behov i centrum
vilka professioner finns i skolhälsovården
ssk: barn-ungdomsutbildad alt distriktssk
läk: barn och ungdomsmed, BUP, allmänmedicin
kurator, psykolog
vad gör man på elevhälsan
hälsobesök hos skol-ssk 4 tillfällen
- skolstart, åk 4, 7, gymnasie
- baserat på enkät som fylls i av elev/förälder
- olika åtgärder utifrån resultat
tillväxt, rygginspektion
- konsulterar läkare för ev möte/remiss
vaccinationer
nyanlända
- kompletterande vaccin
skolläkarmottagning 2-3 ggr/termin
- måste få förälders godkännande, undantag om barnet är såpass moget att ta egna beslut eller vid oro för att förälder ej ser behov
- ingen provtagning kan ske
- vanligt: magont, hv, tillväxt, skolios, pubertet, psykisk hälsa, skolfrånvaro
remisser till: OV, barn, ortoped, BUP, psykolog
bemötande barn
ny miljö: kan va läskigt
ställ frågor till barnet, föräldrar får fylla på senare
ögonhöjd barn
vid status börja med det lätta, avsluta med det jobbiga, belöna
samspel med föräldrar viktigt
vanliga orsaker att barn söker PV
hudutslag
förstoppning, diarre, amgont
inkontinens uri
trötthet
hälta
tillväxtavvikelse
åter inte
astma, allergi
infektion
oro föräldrar
huvudvärk
vanligt
- spännings-hv, migrän
- spännings-hv: ökar med stigande ålder, vanligare hos flickor från 12 år
- migrän: ovanligt småbarnsåldern, ökar med stigande ålder, cirka 5% efter puberteten, vanligare bland flickor
hur skiljer sig migrän från barn vuxna
hos barn är den ofta bilateral
unilatral smärta i slutet av tonåren
anamnes vid hv
symtom
- debut, frekvens, duration, karaktär, intensitet, lokalisation
- relation fysisk aktivitet, ass symtom, aurafenomen
- påverkan på vardag
- utlösande faktorer
- hereditet
- tillväxt,
- social miljö
- konc, skärmtid, sömn, mat
- snarkning, gnissla tänder
- syn
- trauma HV, nacke
- sjukdomar, LM
- trauma
migrän - typiskt
frontotemporalt
- om occipitalt förekommer men bör utredas vidare
uttalad, pulserande
uni eller bilateral hos barn
försämras av fysisk aktivitet
ljus-ljud känslig, illamående, kräkning
aura: flimmerskotom
hur utreda person med hv i status
AT
nackstel, petekier
neurologstatus
nacke/muskler, käkled (palpömhet muskelfästen)
visus
längd, vikt
VP
prover på misstanke: blod, järn, CRP, tyreoidea
vilka handlägger barn med HV
PV handlägger barn från 6 åå, därinnan barnklinik
optiker
tar barn > 8 åå
redflags hv
allmänpåverkad
feber
kräkning, dehydrering
urakut intensiv
väcks på natten +- kräkningar
neurologiska bortfall
förlängd aurasymtom > 1h
status migrän > 72h trots behandling
försämring i liggande, hosta, krystning
morgon-hv kräkning
beteendeförändringar
avvikelse i utvecklingen
stark oro förälder
typiskt spänningshv
milt-måttlig
bilateral
tryckande/pressande
försämras inte av aktivitet
sällan ass symtom
andra orsaker till hv
infektion: neuroborrelios, TBE, meningit
IC orsak
- hjärntumör, IC tryckökning, blödning
trauma hv nacke
synstörning: myopi, strabism
temporomandibulär dysfunktion
ÖNH: sinuit, otit, herpes zoster oticus
behandling HV grund
livsstil
- ät regelbundet
- vätska
- sömn
- skärmtid
- stress, fysisk aktivitet
beh migrän
- paracetamol
- 20 mg/kg x4
(första dos vid migränanfall kan man ge 40 mg/kg) - ibuprofen 6-12 år
- naproxen > 12 år
- sumatriptan nässpray (triptan)
- > 12 år
annat viktigt att tänka på vid hv
optiker eller ögonläk
- syn
tandläkare
- gnissling, bettdysfunktion
muskelspänning
- fysioterapi
magont
vanligt hos barn
- sjukdom eller psykologiska orsaker
- tänk brett
- smärtlokalisation svårt för barn
anamnes vid buksmärta
buksymtom
- debut
- duration
- karaktär
- intensitet
- lokalisation
utlösande faktorer
- måltid
- stress
- tarmtömning
- gasavgång
tolaettrutin
- avföring, miktion, undvikande
avföring
- frekvens, blod, slem, smärta, bristol
kost
- aptit, diet, antal mål/dag
hereditet
- ibd, celiaki, ulcus
LM, kosttillskott
psykologiskt: problem i vardagen, sömn, fysisk aktivitet, kamrater, ångest, depression, ätstörning
us buksmärta
vikt, längd, tillväxt
allmänt, somatisk, buk, PR (vid behov: fissur, fekalom, irritation)
vanlig måltidsfrekvens mat
4-5 mål/dag
bra labvärde
transglutaminas ak
obs obs
trots soilinginkontinens kan man vara förstoppad
- börja med att beh förstoppning
hur behandla barn med förstoppning
movikol ofta lång behandling
- om fekalombeh utv 1-2 v
- ofta beh 3-6 mån eller längre
- tills normal funktion och reflexer återkommit med regelbunden avföring
viktigt att följa upp för lyckad behandling
vanlig orsak akut ont i magen
ÖLI, UVI, GE
pneumoni
förstoppning
födoämnesallergi/överkänslighet
akut buk: invagination, ljumskbråck, app, akut skorutm
vanlig orsak till återkommande buksmärta
spädbarnskolik
förstoppning
födoämnesreaktion/allergi
- celiaki, laktos
GERD (ovanligt > 1 år)
IBD
IBS, funktionell dyspepsi
urogenitala sjukdomar: dysmenorre, endometrios
stress
red flags ont i magen organisk orsak
smärta med tydlig sidoskillnad
sväljningsvårigheter
ihållande kräk
blod i bajs
nattliga diarre: IBD
avvikande tillväxt, försenad pubertet
nattlig feber
artrit
= vidare utredning barnläkare
funktionell magtarmsjukdom
långvariga återkommande symtom utan strukturell/biokemisk avvikelser
ROM IV kriterier
- magont/dyspepsi ska ha förekommit 4 ggr/månad under minst 2 månader
- vanligt hos barn (prevalens 10-20%)
bra lab att ta vid buksmärta
anemi: celiaki, IBD
CRP, SR
translutaminas-ak
leverprover: celiaki
f-kalprotectin
TSH
u-sticka
viktig del av behandling vid FMT
förklara mekanismen för smärta
- förståelse för god prognos viktigt, psykoedukation
- behandla förstoppning vb
- ofta prövas ppi men finns ingen evidens för lm
kost, KBT?
prov man alltid ska ta på unge med ont i magen
socker
när pra med odling feces
odling/PCR
- blodtillblandat
- utlandsvistelse
+ parasiter, protozoer, maskägg ev
tips vid liten unge diarre
extra fett
- minskar tarmpassagetid
akuta orsaker till diarre
GE: viros, bakterie, parasit, postinfektiös
IBD
komjölk
- kan ge blodiga diarrer spädbarn
- minskad tillväxt, eksem, luftvägssymtom
intox
- lm, rengöring, svamp
invagination, infektion/sepsis, PN, pn, streptkocoker
kronisk diarre
toddlers diarre
- omogen tarm, normalisera spontant vid 4 års ålder
- extra fett, mindre fibrer
IBS
- smärta relation till tarmtömning eller förändring frekvens/konsistens
- minst 4 dagar/mån 2 mån
celiaki
- uppblåst, malnut, sämre tillväxt, illaluktande avföring, ev. inga symtom
laktos
- diarre, uppblåst, gaser
- vanligare > 5 år, sällan yngre
annan födoämnesintolerans
normalt miktionsmönster
4-6 ggr/dag
nokturi 1-2 ggr/nat
daginkontinens
sällan organisk genes
- bra rutiner (kissa 6 ggr/dag, bajsa 1 ggr/dag), obstipationsbeh kan blir aktuellt, reducera vätskeintag
blåsans samspel med tarm mognar ut med tiden
ska EJ medicineras bort
enures
ofrivllliga urinvagångar under sömn, diagnos sätts från 5 års ålder (bedöms som fysiologiskt upp till 6 års ålder)
enures minst 1 ggr/månad
- primär: aldrig varit torr
- sekundär: varit torr > 6 mån
prevalens: 20% 5 år, 10% skolstart, tonåringar 2%, vuxna < 2%, pojkar 2:1 (tonåringar 1:1)
central genes till enures
urinproduktion
hereditet
överaktiv blåsa
hur djup man sover
- avvikande uppmärksamhet inre funktioner
diff-diagnoser vid enures
förstoppning
urinvägsinfektion
DM
överaktiv blåsa
- ofta enures, dagväta, trängningar
sömnapne/sömnstörning
ep
neurogen blåsrubbning, medfödd missbildning
avvikande arausal
DI, njursvikt, psykogen polydipsi
behandling enures
- vanor
- tillräckligt med sömn, lättare att vana då
- mat/dryck regelbundet, minska vätskeintag på kvällen
- kissa regelbundet 6 ggr/dag för att lugna överaktiv blåsa
- behandla ev förstoppning
< 6 år: info, råd, lakansskydd
- brukar växa bort, om barnet inte ser det som ett problem najs
> 6 år: info, råd, enureslarm, desmopressin
desmopressin
indikation från 6 åå
- hög återfallsrisk
- insätt hög dos 2 v, om god effekt sänk dos, om ingen effekt avsluta beh med nytt försök om 6 månader
utvärdera beh behandlingsuppehåll
- 1 v var 3e månad
- om torr har neurologisk mognad nåtts
annat: vätskekares 1h före, 8h efter intag
- risk för vätskerentetion, hyponatremi
kan ges kontinerligt eller tillfälligt (vid övernattning etc)
symtom DM barn
kissar mycket
törst
viktnedgång
20% har DKA vid insjuknande
orsaker järnbristanemi
celiaki, IBD, nutrition
blodsjukdom, njursjukdom
nsaid
laktosintolerans
ovanligt < 5 åå
nedreglering av laktas börjar kring 5 åå, oavsett genetik ofta symtom i pubertet/tonåring, symtom när 90% av enzymet är borta
ofarligt, undvik laktoshaltiga saker
- upp till 1.5 dl mjölk (7.5 g socker/dygn) ger sällan symtom
symtom laktosintolerans
illamående
diarre
gaser
buksmärta
uppspändhet
med debut timmar efter intag
sekundär laktosintolerans
celiaki
IBD
GE
utredning
elimination/provokation
- 2-4 v
- provokation med större mängd: se om symtom återkommer efter elimination
gentest
- klappkast, ta ej
- kan vara positivt trots normala laktasnivåer
vikt, längd
prover
- TG-AK vid hereditet eller ej helt bra
- Hb, glukos, CRP, f-kalprotektin
komjölksallergi
kan ge svåra symtom
- kräkningar, eksem, tillväxt, blod
vanligt småbarn
elimination, provokation
allergiprover
- IgE
vid ålder 3-4 år brukar man tåla mjölk igen
obs mamma som ammar måste också sluta äta komjölk
FPEIS
kräk
diarre
dehydrerad
= mer allvarlig reaktion på mat
stjärtfluss
- perianal streptokockdermatit
- smärta, välagränsad rodnad kring anus, sällan AT/feber, ibland spridning till genitalia (balanit, vulvovaginit)
sek förstoppning pga smärta
utredning stjärtfluss
odla eller GAS-snabbtest från hud
- vid upprepade recidiv svalgprov från personer i omgivning (bärarskap)
diff: eksem, springmask, svamp, övergrepp, psoriasis
beh av stjärtfluss
PcV 25 mg/kg x3 7 dagar
lufta stjärten, byt blöja ofta
